Temperatur, ljudnivå och effektmätning
Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns även temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.
Nämnvärt är att SweClockers under våren 2016 bytt lokal och därmed har en ny mätsituation. Tidigare resultat för ljud och temperatur är därför inte jämförbara.
Temperatur och ljudnivå
Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som ofta inte speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i ett Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.
Ljudnivåerna fångas på cirka 14 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.
Chassit är bestyckat med två fläktar på 140 millimeter, en i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Be Quiet Dark Power Pro 10 850 W, lagring en ensam SSD-enhet och processorn är passivt kyld med Zalman FX100 Cube.
För att belasta systemet används testdelen av spelet Metro: Last Light Redux i upplösningen 2 560 x 1 440 pixlar, vilken får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset i rummet ligger på 35 dBA och temperaturen på 22 °C.
Där Geforce GTX 1080 parkerar precis under kortets satta temperaturmål lämnar GTX 1070 en viss marginal. Referensmodellen Founder's Edition stabiliseras på 80 °C när Metro: Last Light Redux får snurra under längre tid.
Den aningen lägre temperaturen innebär att fläkten snurrar långsammare, men skillnaden är marginell. Med hänsyn till felmarginal landar ljudnivånerna för GTX 1080 och GTX 1070 Founder's Edition på samma värden, 45 dBA. Det är mellan tummen och pekfingret samma region som för GTX 980 i referensutförande.
Klockfrekvens under belastning
Klockfrekvensen hos moderna grafikkort i Geforce- och Radeon-familjerna styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektåtgång, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.
SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under halvtimmes spelsession i Metro: Last Light med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.
Med siffrorna i hand syns det att Geforce GTX 1070 påverkas av diverse begränsningar designade att hålla till exempel ljudnivå och temperaturmål. I standardläge slår frekvensen en hel del, med en snittnivå runt 1 750 MHz – en bit över nominella turbofrekvensen 1 683 MHz (blå linje).
När temperaturtaket vrids upp till 91 °C hamnar kurvan marginellt högre, men skillnaderna är små och frekvensen varierande. Med både power target och temperatur uppskruvade planar kurvan ut strax under 1 800 MHz, men är fortsatt inte helt stabil.
Resultatet innebär skillnader mot Geforce GTX 1080. Storebror begränsas i standardläge av både temperatur- och effektbegränsning, men ger en jämn kurva när power target vrids upp till 120 procent. Färska GTX 1070 påverkas i standardläget främst av effektbegränsning, där inte ens maximala 112 procent räcker för helt stabil frekvens.
Effektmätning
Strömförbrukning vid spelande är bra att veta av flera olika anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur lägger underlaget för effektiv kylning.
SweClockers plockar toppvärden från samtliga speltester och använder dessa för att skapa ett snitt. Förutom det presteras även högsta noterade värdet under hela speltestsviten. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilken bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.
Verkningsgrad för Corsair AX1200i vid låga laster
Belastning | Total uteffekt | Aktiv uteffekt | Verkningsgrad |
|---|---|---|---|
1 % | 12 W | 24 W | 50 % |
2 % | 24 W | 36 W | 67 % |
3 % | 35 W | 50 W | 70 % |
5 % | 60 W | 76 W | 79 % |
10 % | 120 W | 138 W | 87 % |
15 % | 179 W | 203 W | 88 % |
20 % | 238 W | 265 W | 90 % |
25 % | 298 W | 330 W | 90 % |
För den som vill gräva ned sig lite extra bistår redaktionen med en profil för testsystemens Corsair AX1200i vid lägre laster. I princip handlar det om riktigt dålig verkningsgrad runt 50 watt och lägre, med snabbt bättre siffror närmare och över 100 watt.
Med siffrorna i hand är det tydligt att Pascal snurrar under huven – Geforce GTX 1070 är likt storebror mycket energieffektiv. Systemet med modellen landar i snitt 15 watt över motsvarande med GTX 970, trots prestandavinster på över 60 procent. Ställt mot systemet med storebror GTX 1080 handlar det om ett i snitt 25 watt lägre resultat.
Energieffektivitet
Förutom effekten i sig kan det även vara intressant att väga in aspekten prestanda. För tabellen nedan plockar redaktionen prestandaindex respektive snittvärdet från effektmätningen för respektive grafikkort. Ett schablonavdrag på 100 watt görs från samtliga modeller för att väga upp övriga plattformen.
Resultatet bygger på medelvärden, antaganden samt avrundningar och blir därmed inte exakt. Presentationen ger dock möjlighet att mellan tummen och pekfingret få en uppfattning om hur energieffektiva olika grafikkort är.
När värdena räknas om för att studera effektivitet landar Geforce GTX 1070 mycket bra till. Modellen matchar inte riktigt storebror GTX 1080, men ligger fortfarande långt före resten av fältet.
