Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns även temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.
Nämnvärt är att SweClockers under våren 2016 bytt lokal och därmed har en ny mätsituation. Tidigare resultat för ljud och temperatur är därför inte jämförbara.
Temperatur och ljudnivå
Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som ofta inte speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i ett Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.
Ljudnivåerna fångas på cirka 14 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.
Chassit är bestyckat med två fläktar på 140 millimeter, en i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Be Quiet Dark Power Pro 10 850 W, lagring en ensam SSD-enhet och processorn är passivt kyld med Zalman FX100 Cube.
För att belasta systemet används testdelen av spelet Metro: Last Light Redux i upplösningen 2 560 x 1 440 pixlar, vilken får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset i rummet ligger på 34 dBA och temperaturen på 22 °C.
Geforce GTX 1080 Ti har likt de andra grafikkorten i GTX 1000-serien ett förprogrammerat temperaturmål. I nykomlingens fall ligger detta på 84 °C och uppnås efter en kortare tids belastning i ett chassi, vilket resulterar i att kortets maximala turbonivå minskar.
Ljudnivåmässigt bjuder inte Geforce GTX 1080 Ti på några direkta överraskningar. Den uppgraderade kyllösningen gör ingen större skillnad när det kommer till ljudnivå, utan denna ligger på samma nivå som Titan X under belastning – en nivå som är duglig men knappast mäter sig med många av partnertillverkarnas egendesignade lösningar.
Klockfrekvens under belastning
Klockfrekvensen hos moderna grafikkort i Geforce- och Radeon-familjerna styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektåtgång, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.
SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under halvtimmens spelsession i Metro: Last Light med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.
I likhet med Titan X och Geforce GTX 1080 Ti slår Nvidias nykomling i sitt temperaturmål under långtida belastning, vilket får klockfrekvenserna att dala. Beroende på scenario pendlar den maximala turbofrekvensen mellan 1 595 MHz och 1 810 MHz, vilket i praktiken innebär att den aldrig underskrider kortets nominella turbofrekvens.
Med uppvriden strömbudget och temperaturmål kan kortet hålla en betydligt jämnare klockkurva, där den maximala turbofrekvensen under större delen av tiden ligger på 1 810 MHz. För att hålla temperaturerna i schack vid detta scenario behöver dock fläkten varva på rejält, vilket i praktiken blir en väldigt högljudd historia.
Effektmätning
Strömförbrukning vid spelande är bra att känna till av flera olika anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur lägger underlaget för effektiv kylning.
SweClockers plockar toppvärden från samtliga speltester och använder dessa för att skapa ett snittvärde. Förutom det presenteras även högsta noterade värdet under hela speltestsviten. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilken bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.
Verkningsgrad för Corsair AX1200i vid låga laster
Belastning | Total uteffekt | Aktiv uteffekt | Verkningsgrad |
|---|---|---|---|
1 % | 12 W | 24 W | 50 % |
2 % | 24 W | 36 W | 67 % |
3 % | 35 W | 50 W | 70 % |
5 % | 60 W | 76 W | 79 % |
10 % | 120 W | 138 W | 87 % |
15 % | 179 W | 203 W | 88 % |
20 % | 238 W | 265 W | 90 % |
25 % | 298 W | 330 W | 90 % |
För den som vill gräva ned sig lite extra bistår redaktionen med en profil för testsystemens Corsair AX1200i vid lägre laster. I princip handlar det om riktigt dålig verkningsgrad runt 50 watt och lägre, med snabbt bättre siffror närmare och över 100 watt.
Effektmässigt drar Geforce GTX 1080 Ti något mer än storebror Titan X, vilket var att vänta med tanke på de uppskruvade klockfrekvenserna hos det förstnämnda kortet. Det rör sig dock om förhållandevis små skillnader där Nvidias nykomling drar i snitt 10 W mer under belastning än flaggskeppet.
Energieffektivitet
Förutom effekten i sig kan det även vara intressant att väga in aspekten prestanda. För tabellen nedan plockar redaktionen prestandaindex respektive snittvärdet från effektmätningen för respektive grafikkort. Ett schablonavdrag på 100 watt görs från samtliga modeller för att väga upp övriga plattformen.
Resultatet bygger på medelvärden, antaganden samt avrundningar och blir därmed inte exakt. Presentationen ger dock möjlighet att mellan tummen och pekfingret få en uppfattning om hur energieffektiva olika grafikkort är.
När vi ställer kortets effektuttag mot prestandan landar Geforce GTX 1080 Ti på samma nivå som Titan X och merparten av Nvidias Pascal-familj, vilket får anses som väldigt god energieffektivitet. I toppen återfinns i vanlig ordning Geforce GTX 1080 som fortsättningsvis är kung gällandes prestanda per watt.
