Intel Core i9-11900K, Core i7-11700KF och Core i5-11600K "Rocket Lake"

Energiåtgång är bra att veta av flera olika anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur lägger underlaget för effektiv kylning.

För processordelen snappas det högsta stabila toppvärdet upp efter en minuts körning dels under rendering med Blender, dels under videokodning i Handbrake. Det innebär att processorerna utsätts för hög belastning, utan att det handlar om artificiellt uppskruvade nivåer.

Effektmässigt är det ytterst liten skillnad mellan de tre testade Rocket Lake-processorerna. Anledningen till detta är att samtliga modeller slår i sin strömbudget, vilket innebär att de efter 56 sekunders hård belastning behöver växla ned klockfrekvenserna för att hålla sig till sin specifikation på 125 W. Det finns även möjlighet att koppla bort denna strömbudget, vilket vi kikar närmare på på sidan 11 ihop med frekvens-, effekt- och prestandamätningar.

Både Core i9-11900K och Core i7-11700K landar här på samma siffror, vilka i sin tur är identiska med föregående års flaggskepp Core i9-10900K. Sexkärniga Core i5-11600K landar marginellt lägre än sina dyrare syskon men samtidigt betydligt högre än sin föregångare Core i5-10600K – något som är ett resultat av att den förstnämnda behöver matas med högre spänning vid varje given frekvensnivå.

Vid en första anblick kan dessa effektsiffror se väldigt bra ut när de ställs mot AMD:s Ryzen 5000-processorer, men så är inte riktigt fallet. Som vi tidigare nämnt behöver Rocket Lake-processorerna tumma rejält på sina klockfrekvenser för att bibehålla denna effektnivå – något som gör tydliga avtryck i prestandan under långtida belastning.

Energieffektivitet

En fördel med Blender ställt mot videokodning i Handbrake är att siffrorna är betydligt stabilare under hela testrundan. Det innebär möjligheter att experimentera med andra typer av presentationer, till exempel hur mycket energi som totalt går åt för att rita upp scenen.

För tabellen nedan plockar redaktionen renderingstiden respektive effektmätningen från deltestet med Blender. Ett schablonavdrag på 20 watt görs från samtliga plattformar – mellan tummen och pekfingret motsvarande Geforce RTX 3090-kortet vid vila.

Då samtliga av de testade Rocket Lake-processorerna, samt många av tidigare generationens Comet Lake-modeller, drar betydligt mer effekt under arbetslastens första 56 sekunder är det missvisande att använda ovanstående effektmätningar rakt av som mall för uträkningen av energieffektiviteten. Med anledning av detta har vi räknat in det ökade effektpåslaget för de påverkade modellerna under scenens första 56 sekunder.

Som synes gör tappet av två kärnor inga mirakel för energieffektiviteten hos flaggskeppet Core i9-11900K när det jämförs mot sin föregångare – åtminstone i denna typ av tungt flertrådad last. Processorn landar på ungefär samma nivå som förra årets åttakärniga modell Core i7-10700K.

Ännu längre ner hittar vi Core i7-11700KF, vilken bjuder på ganska horribel energieffektivitet för att röra sig om en ny åttakärnig modell år 2021. Modellen arbetar med högre spänningspåslag och lägre klockfrekvenser än sitt storasyskon, vilket ger tydliga negativa avtryck i mätningarna.

Det kommer inte som någon högoddsare att sexkärniga Core i5-11600K landar långt ner på listan sett till att föregångaren Core i5-10600K också gjorde det – något som är ett direkt resultat av få tillgängliga kärnor ihop med relativt högt effektpåslag. Nykomlingen når dock nya nivåer här sett till att den drar markant mycket mer effekt än sin föregångare.

Temperaturer

Då många läsare har efterfrågat temperaturmätningar vid tidigare processorrecensioner tänkte vi slänga med en uppsättning sådana denna gång. Nämnvärt är dock att dessa utförs i en "okontrollerad" miljö i ett öppet kontorslandskap med en helt öppen testbänk.

Förutsättningarna för mätningarna är vår sedvanliga luftkylare Noctua NH-U12A, där de medföljande 120 mm-fläktarna körs i ett konstant varvtal om 2 000 RPM. Vi använder oss av två olika belastningsscenarion, dels Aida64-stresstestet FPU vilket använder tunga AVX-beräkningar och dels videokodning med Handbrake, där den sistnämnda står för en mer realistisk flertrådad belastning.

I uppställningen syns Core i5-11600K, Core i7-11700KF samt Core i9-11900K, där samtliga körs i dels sitt grundutförande samt med sin strömbudget upplåst (UL) för att låta den hålla sina klockfrekvenser uppe under långtida belastning. För den sistnämnda processorn slänger vi även med mätningar med tekniken Adaptive Boost Technology aktiverad. För varje belastningsscenario redovisas "CPU Package Power" från Hwinfo för att få en bättre kunna koppla en effektsiffra till temperaturerna.

Vi kan börja med att kika på de tre processorerna körandes vid sin standardspecifikation utan upplåst strömbudget. Som synes är det inga problem att kyla någon av modellerna med en vettig luftkylare, då det i slutändan endast är 125 W som ska transporteras bort under långtida belastning.

Med upplåst strömbudget blir det desto svettigare. Både Core i5-11600K och Core i7-11700K landar kring 90 °C-strecket vid AVX-belastning medan temperaturen sjunker till regionerna runt 80 °C vid mer vanlig flertrådad belastning av Handbrake. För åttakärniga Core i7-11700KF handlar det om 230 W värme som ska transporteras bort i det här läget.

Värst blir det dock för Core i9-11900K när strömbudgeten låses upp och funktionen Adaptive Technology Boost aktiveras. Effektuttaget stiger här till hissnande 280 W för bara processorn under AVX-belastning samtidigt som temperaturen slår i taket vid 100 °C. Vid mer vanlig flertrådad belastning är situationen mer hanterbar, men det rör sig fortfarande om en ganska hög temperatur vid 86 °C samt ett effektuttag på 245 W.