Lite filosoferande...

Sedan jag började om med att vika - särskilt efter jag fått igång båda mina PCar - har min totala poängsumma mer än fördubblats; är inte säker på var exakt jag låg, men det kanske var så lågt som runt 21-22 miljoner. Sedan började jag så sakterliga närma mig 30. Spräckte 30, sedan 40, för en tid sedan hade jag passerat 50 utan att ens märka det, då jag tvångsmässigt slutat kolla mina poäng vareviga dag...

Nu har jag passerat 61 miljoner, och när jag spanar in den totala rankingen är jag inte långt ifrån plats 2020 i världen. Och jag har inte ens någon jättestor mängd datakraft till mitt förfogande eller varit så aktiv så länge som många andra! Ruggigt...!

Om man kan nå strax över plats 2000 med bara fyra klienter där ingen av dem är toppmodern hårdvara, och varav alla inte ens går heltid - jag spelar ju ibland på min primära PCs GPU, och min sekundära dator hänger sig litegrann när den känner för det så jag manuellt måste starta om den - tänk då så ofantligt mycket datorkraft som finns outnyttjad därute. Hela foldingprojektet har ju mindre än två miljoner registrerade användare, men i hela världen finns ju många hundratals miljoner PC och Mac-burkar i bruk, lågt räknat.

Även om många av dem är rätt klena, bärbara datorer på ibland under 2GHz och utan extern GPU och så vidare blir ju den sammantagna mängden rätt ofantlig. Så ofantlig att det skulle vara omöjligt att hålla alla maskiner sysselsatta med arbete om de enbart skulle arbeta med FaH...

Läskigt! Så tänk vad man skulle kunnat åstadkomma om vi kunnat samla oss kring ett gemensamt syfte. Vad hade vi inte kunnat göra tillsammans för vår stackars sargade värld? Man börjar ju fundera...