Energianvändning, nu och i framtiden

I SE1 exporterar man för övrigt ganska stora mängder till Finland, även SE3 exporterar ganska stora mängder till Finland. 2015 stod Norge för ~73 % av den importerade elen, i princip ingenting importerades från Tyskland, Polen, Litauen och Finland. Även under de kallaste dagar bör det finns kapacitet kvar mellan SE2 och SE3 också. Vindkraft kommer påverka stamnätet, så det kommer byggas ut med det i åtanke än har det däremot gått riktigt bra. SE3 och SE4 (tillsammans) har än så länge mer vindkraft än SE1 och SE2 tillsammans trotts att SE1 och SE2 täcker större område rent geografiskt. Mest vattenkraft har vi i Luleälven. Mycket kommer hamna där resurserna finns.

Vid årsskiftet fanns det 2198 MW i SE2, 510 MW i SE1, 1843 MW i SE3 och 1477 MW installerad effekt i SE4 – södra Sverige har alltså mest vindkraft. Alltså SE3 och SE4 tillsammans har mer installerad effekt än SE2 och SE1 sammanslaget. Årsskiftet 2014/15 var det mer installerad effekt i SE3 än i SE2 (1867 MW vs 1702 MW) Prognosen (sid 8, se även sid 7 för geografisk spridning) för december 2019 ger fortfarande den mesta vindkraften i södra Sverige. Utbyggnaden antas faktiskt plana ut även om man räknar in alla tillstånd och prövningstillstånd. Vissa kommuner i 2/3-halvan av Sverige kommer dock få mycket vindkraft, och det finns nog även kommunala beslut bakom detta. Översiktsplan för utbyggnad/områden till vindkraft beslöts t.ex. i Övik redan 15 december 2008. Tror de skriver där att markägarna är Holmen Skog, SCA och Svenska Kyrkan utöver andra privata markägare. Holmen Energi råkar också vara en av de stora byggarna i den kommun.

Enda vindkraftparken Holmen Energi har i Svealand är Varsvik i Norrtälje, och planerar inte för någon annan heller. Tror inte Holmen har så mycket egen skog häromkring heller. Vindkraften är däremot mer koncentrerad i södra halvan av landet redan, något som Lillegrund ser du inte ens här uppe i östra Svealand. Dalarna har en del, men utbyggnaden verkar ha avtagit. Vet att de inte fick bygga vindkraft vid Bråviken/Marviken men Holmen var dock inte inblandad där, Varsvik är ju för övrigt i närheten av Hallsta, och byggdes alltså i skogarna de äger kring bruket. I närheten av Bråviken äger de skog kring Kolmården, där verkar de inte planera något.

Tittar vi per län så har vi mer vindkraft i Västra Götalands län än i Västernorrlands län trotts att den sista är större geografiskt sett.

Solenergi är klart det som är mest beroende av förbättrad energilagring. På sikt ser jag framför mig att fler går "off-grid". Dels fristående villor, men kanske även i form av mindre kooperativ.

Kan man antingen minimera energi till uppvärmning eller få den via fjärrvärme, så torde inte hushållsel vara omöjligt att täcka mha (billigare, bättre) solpaneler och (billigare, bättre) energilagring (läs: next-gen batterier).

Solvärme ger mer och är billigare förutsatt att du har en ackumulatortank du kan koppla in dig i. Varmvatten behöver alla hushåll.

Tyskland har ca 38 TWh solel, men det räcker inte att vi har 10-15 solcellspaneler på varje hushåll eller småhus för att komma i närheten något sådant. Du får många ryska reaktorer för vad 38 TWh solel med solceller kostar också. Varför då inte ge pengarna till en kraftkoncern så att de kan bygga modern kärnkraft? Eller varför inte bygga om husen så de sparar 30-40 TWh från uppvärmning och driftel?

@Olegh: Tröghet är en viktig del av ett elektriskt system med.

Denna video ger mycket intressant insikt i problematiken.

Skall även understryka att jag är stark förespråkare för kärnkraft om man börjar räkna på avfall. Räkna bara på mängden oanvändbart avfall som uppstår från tillverkningen av solceller och beräkna utbyte på dessa efter 20-25 år så börjar kärnkraft börja se rätt okej ut i avfall räknat.

Jag studerar elektroningenjör som innefattar bland annat kraftförsörjning, design av distributionssystem och reglerkraft.

@DavidtheDoom
@Casgar

Det är bra input, jag är inte teknisk analfabet, men jag har aldrig sett på saken med just det perspektivet innan. Jag "tror" dock inte på att vanligt folk är beredda att upplåta batterikapacitet till kraftreglering utan rejäl ersättning. Det hänger ju iofs mycket på hur dessa hypotetiska batterier kommer degraderas av användning (och i hur stor utsträckning de behöver nyttjas till reglering).

Hade jag haft solpaneler på mitt tak, fulladdat batteri och inget nämnvärt momentant effektbehov hade jag såklart gärna sålt elen som produceras just då. I ett sådant scenario skulle reglerbehovet istället kompliceras ytterligare.

Men mitt batteri är mitt och enbart genom att låta bli att upplåta det kan jag skydda min investering.

Det här är ett mer akut problem än de flesta verkar vilja inse.

Vi har redan Ål som är akut utrotningshotad i nästan hela Europa. Detta är för att de blir till slafs när de vandrar genom vattenkraftverk.

"I Sverige har man valt att frivilligt låta vattenkraftbolagen bestämma vilka åtgärder de vill ta för att minska turbindöden med målet att halvera dödligheten. Hittills har bolagen enbart lyckts reducera dödligheten med 11 % och då enbart genom att sätta ut ålyngel samt att betala ålfiskare för att transportera vuxna ålar förbi kraftverken. Trots att dessa åtgärder uppenbarligen inte är tillräckliga kommer bolagen genom sitt program ”Krafttag ål” fortsätta med dessa åtgärder 2015-2017."

Ca 40 % av ål som vandrar dör av vattenkraftverk.

Ålar är asätare och är en mycket viktig del av kretsloppet för att inte bidra till önskad gödning av sjöar.

http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/sa-vill-vi-radda-...

Att ta bort småskalig vattenkraft är en mycket bra start.

Så länge det går att exportera elen (den går som sagt inte bara till SE3 & SE4) är det väl inte ett dugg korkat, pappersbruks/skogsbolagen gör ändå investeringarna för att tjäna pengar. SE1 kan exportera ca 10 TWh årligen till Finland om de så vill. SE3 kan exportera lika mycket.

Och det är som sagt mer effektivt och mindre kostsamt att bygga landbaserad vindkraft, vilket då mest hamnar utanför kustområdena och i områden där det finns privata skogsägare med intresse att bygga. Svårare är det inte. Det är också betydligt mer kontroversiellt att bygga på fjäll eller i skärgårdar oavsett landsände. Då passar skogsägarnas marker, och vindförhållandena är goda också. Det är som sagt mer överföringsförluster med havsbaserad vindkraft, och den är ju dessutom om den byggs längst ner i landet långt ifrån reglerkraft (vattenkraft) och pumpkraftverk. Sen finns det kapacitet över även den kallaste dagen mellan SE2 och SE3 i elnätet, det är främst på andra ställen de behöver bygga ut och stärka stamnätet.

Även om SE4 är anslutet till Tyskland och Polen så exporteras ju el därifrån, inte importeras, vilket säger något om vilka krafter det är som styr. Det är bara med Norge och Danmark vi har export och import. När det är goda vattenår i Norge brukar det kunna vara sämre i Sverige, så det fungerar rätt bra, och Norge drar nytta av det då kapaciteten på nätet inom landet ofta är begränsad och det därför är smidigare att gå via vårat stamnät. Men vill du skära av dig från våra nordiska grannar kanske det finns en vits med att ha kraftproduktionen i närområdet och lägga ner det effektiva stamnätet, men det finns ju även flaskhalsar inom de olika nätregionerna. Den största förlusten är att koppla in sig på stamnätet, och alla stora kraftverk/parker är inkopplade dit i vilket fall som helst, när vi kör 400 kV så spelar inte avstånden så stor roll, behövs extra mycket överföras 100-150 mil söderut så blir den extra förlusten i nätet inte ens en hel procentenhet. Det är inte vårt fel att Norrländska kommuner tror de får arbetstillfällen av stora vindkraftparker de hjälper till att få på plats. Det är era egna folkvalda som delvis är skyldiga där. Utbyggnaden förändrar inte det faktum att vindkraft är utspritt över större områden/fler platser i södra halvan än norra och därför är närmare inpå folk.

@Casgar

Jag är ganska realistisk när det gäller tekniken, men även tredje generationens reaktor-designer har fått väldigt många passiva säkerhetssystem och bygger oftast på andra generationens reaktorer. Jag har egentligen inga problem med att dessa byggs. Finland vågar köpa ryska reaktorer, och när alternativen är Arevas EPR eller typ Toshibas AP1000 så är det inte så svårt att förstå. Fjärde generationen är mycket mer komplicerad, och där vet vi inte ens vilka material vi ska använda för att en högtemperaturs eller snabb SFR ska hålla i längden. Flytande salt är korrosivt, heliumkylda är inte problemfritt heller. Första som lär hända där lär vara en tidigare gen2/3/3+-design med vatten som moderator och kylmedel vidareutvecklad för högre temperaturer. Svårt att se något annat kommersiellt än.

Kommer det väl VHTR och/eller snabba reaktorer i kommersiell drift så lär den elektriska och termiska effekten på dem vara avsevärt lägre än nuvarande reaktorer. Alltså måste man bygga fler för att ersätta fossila bränslen, och så många som skulle behövas kommer aldrig byggas. Kan vara en bra idé att bygga ställt mot andra kraftverk, men världen kommer fortsätta gå på fossila bränslen. T.o.m. för lilla Sverige med all sin vattenkraft och skog skulle vi egentligen inte kunna ersätta olja och gas, som här nästan bara används i transporter. Transportsektorn är stor när vi räknar in bunker, flyg, lastbilar, bussar och personbilar. Bunkeroljan brukar inte ens räkna med när vi räknar utsläpp. Dessutom är Sverige en exportör av raffinerade bränslen. Raffinaderier är inte 100% effektiva och det finns också förluster och energi som måste tillföras där. Finns alltså inga incitament att göra Sverige oljeoberoende eller liknande.

Bunkeroljan används till "utrikes transporter", därför räknas den inte med som utsläpp av växthusgaser (i CO2-ekvivalenter) i Sverige.

Det är faktiskt rätt svårt att ersätta 80-85 % av världens energi, det skulle kräva tiotusentals reaktorer. Något fler om du ska blanda in vätgas än utan.

De fossila bränslena i Sverige motsvarar en energimängd som är större än alla biobränslen vi använder, det finns inte biomassa nog att göra syntetiska bränslen för hela transportsektorn. Massa- och pappersbruken är en av de stora biobränsleanvändarna, men vi behöver också hygienpapper, kartong, matförpackningar och hela köret. Lastbilar och fartyg kan inte gå på batterier. Flyg kan inte gå på batterier. Bussar mellan städer kan inte gå på batterier. Vi kan inte göra så mycket mer än att spara ett tiotal TWh där. Kärnkraften står bara för ca 1/3 om du räknar in förlusterna, annars handlar det om 11-12 % när vi tittar på elen.

De ryska reaktorerna fungerar, är tillförlitliga och går att bygga utan stora problem. Arevas EPR har inte färdigställts och startats upp någonstans än trotts att de så skulle gjorts enligt schemat. Finland har alltså förseningar och en prislapp som springer iväg i Olkiluoto 3, och en konflikt om kostnaden med tillverkaren. AP1000 har också försenats och alltså inte driftsatts än. Senare ryska Gen-III-designer som den Finland beställt har driftsatts.

Det närmsta vi kommer kommersiell Gen-4 idag är rysktillverkade bridreaktorer (då BN-800 på 880 MWe bör gå att beställa) som kyls med flytande natriummetall. De räknas dock till gen-3. Tittar vi på förslag till Gen-4 så jo vi kan räkna med lägre effekt särskilt med torium, och det är ju just för att de fungerar annorlunda mot gamla kok- eller tryckvattenreaktorer. Tycker inte man ska räkna med 1600-1800 MWe där. Kan finnas fördelar med mindre reaktorer också. Det finns däremot ingen byggtakt eller vilja som tyder på att kärnkraft har något större uppsving, och det finns ca 450 reaktorer i världen idag, ska vi ersätta kol, olja och gas så behövs kanske flera än så färdigställas varje år. Nu är det mer att gamla reaktorer börjar ersättas av nya när vi talar västvärlden.

Kärnavfall är inte lika illa som folk tror, det enda som kommer i närheten av effektivitet och förlust (i någon form) är vattenkraftverk.
Vind - tar för mycket plats & ineffektivt
Vågkraftverk - ineffektivt
Solenergi - Dyrt

Kärnkraftens nackdel är avfallet vilket man isolerar, framtiden kanske har någon lösning, det tar inte speciellt mycket plats jämfört med hur mycket energi man får ut.