Gamla spel är inte lika roliga och häftiga som man upplevde de förr.

Jäkla illa.

Har spelat tv-spel sen nittiotalet, och det är mycket som är annorlunda ifrån hur man minns det sen dess, när man grävt ut gamla reliker.

Tycker Kotor1 o 2 och håller extremt långt idag

Preach it!

Påbörjade Evil islands i veckan och jäklar så svårt det är men kul också, inget battle- eller seasonpass, inga DLC, inget unreal engine 4.... allt bara fungerar. Craftingsystemet är helt fantastiskt men simpelt på samma gång.

Nu väntar jag på att gog ska få croc legend of the gobbos och Heretic 2, hoppas det går att lösa.

Har missat många gamla klassiker genom åren, och vissa har jag tagit tag i nu i äldre dagar.

Super Mario World stod sig enormt bra förutom att den halkiga styrningen gjorde spelet lite väl oförlåtligt och klumpigt att styra på en TV med hög latens.

Ocarina of Time hade åldrats fruktansvärt dåligt och än om det hade en del riktigt bra bandesign och så kändes det mest bara gammalt, långsökt och frustrerande.

Super Metroid kändes helt makalöst bra förutom något klumpiga kontroller. Likaså Castlevania: Symphony of the Night, riktigt riktigt bra.

Kanske främst de gamla 3D-spelen innan man riktigt förstått hur man skulle använda 3D som åldrats dåligt. Är väl inte konstigt då det krävs lite finess för att förmedla 3 dimensioner på en 2-dimensionell yta, vilket 2D-spel inte behöver brottas med.

Lineage The Bloodpledge (det är alltså första utgåvan av Lineage), började tas betalt för att spela 1999, snabbt som diablo men med mer funktioner och betydligt större, det var tider det.

Nepp, jag är inte öppen för det Kör på original N64 med original kontroll. Gärna på CRT också men kör med en Retrotink nuförtiden.

Alltså, Skyrim är ju inte så värst gammalt egentligen, men nog fan är spelet både fult och dåligt.

Har inte åldrats med värdighet i mitt tycke.

Fast Skyrim var ju skit redan när det kom. Förstod aldrig hypen kring det spelet. Bättre än Oblivion men inte bra.

Spännande ämne!

Några utav mina största PC-favoriter är 90-talsklassikerna Baldur's Gate 1 och 2, Half-Life och Heroes of Might and Magic 3. Samtliga utav dessa har åldrats oerhört väl enligt mig. Mycket på grund av hur de byggt upp sin spelmekanik och berättande. Fortfarande masterclass! Även grafiken har åldrats värdigt måste jag säga och jag sveps in i dess världar varje gång, trots tekniska tillkortakommanden. Kanske är det just de tekniska tillkortakommandena som gjorde spelen så mysiga?

Andra favoriter är Age of Empires 1 & 2 och jag spelar idag Age 2: Definitive Edition. En mycket fin och i allra högsta grad levande remake.

Red Alert 2 är också en gammal älskling men här börjar det tekniska komma lite i vägen. Spelets hastighet är knutet till FPS:en och det saknar widescreeen-stöd. Lyckats lösa upplösningen med moddar men skulle gärna se en remake på detta likt Age 2 Definitive. Samma sak med C&C Generals.

Nejdå. Gamla spel har något som dagens spel saknar; charm! jag älskar t.ex. grafiken i Might and Magic 6, trots att det redan på sin tid såg ut som skit. Jag lever mig ändå in i den världen tack vare just charmen. Detta gäller givetvis inte alla gamla spel men ändå hyfsat många vill jag påstå.

Spel som jag fortfarande spelar:

Pokemon G/S/C, R/S/E, D/P/P, HG/SS
S.T.A.L.K.E.R Lost Alpha
CnC Generals Zero Hour
GTA 2
Super Mario Bros 3
Super MarioKart
Mario Golf N64

Tycker dessa games håller även idag. Säkert missat några.

Haha det där var beroendeframkallande!

Blivit bättre med mods för AI

Fortfarande lika kul och frustrerade i MP

fan älskade det där spelet! fins det på gog eller liknande?

Väl talat! Jag håller med.

Jag är fan av gamla hederliga Colonization. De flesta gamla lir jag älskar har fått uppföljare men icke här. Jag drar igång Colonization igen ett par ggr per år.

Nu räknar jag inte expansionen i Civilization som ett Colonization II då det fortfarande var Civ mer en Colonization.

Annars ligger ju Final Fantasy tactics varmt om hjärtat, där har det i alla fall kommit in nyare version för handheld men ngn ren uppföljare saknar jag rejält!

Lords of the Realm II är en annan klassiker jag inte fattat de blitt nått mer av, det närmaste vi kommer är Stronghold serien.

Det är 12 år gammalt. Lika många år till idag som det var mellan första Half-Life: Opposing Force och Skyrims originalreleasedatum.

För mig känns det inte särskilt svårt att välja retrospel. Det märks snabbt om grundkoncepten och designen stått sig eller om det är ett techdemo. Gammalt racing-spel med fokus på bra flyt och ha kul, check. Gammalt racing-spel med fullt fokus på att vara realistiskt? Tvek.

Tycker det handlar mycket mer om känsla i motorn, stämningen/stilen och om konceptet är kul än grafiken. Tittar jag på gamla spel som pushade tekniska gränser, så kom det ofta på bekostnad av känsla, stil eller kul.

Gamla spel med stabila 30/60 fps, tydlig stil och kul koncept står sig fortfarande utmärkt, oavsett om det är 2D eller 3D, medan spel vars främsta merit var att pusha tekniska gränser sällan är så roliga.

Att folk fortfarande spelar Mario 64 beror på att det är kul och känns bra att springa runt med karaktären. Grafiken är välanpassad i förhållande till hårdvaran, så prestandan är ganska jämn. Den största bristen med Mario 64 är kameran, men för det mesta är det mer kul än frustrerande, vilket gör att det fortfarande är spelbart.

Skyrim blev stort för att det var stämningsfullt. Portal blev stort för spelmekaniken. Quake 3 var förvisso tekniskt i framkant, men det var känslan i att röra sig och vapendesign som gjorde att det fastnade. Samma sak kan man säga om gamla nes-spel med. Vad som gör Super Mario-serien bättre än många samtida plattformsspel är att motorn känns skön att spela i och spelets stil är enhetlig och välgjord, så väl visuellt som musikaliskt.

Haha så rätt... Jag slutade typ spela där några år när 3D blev stort, allt var så jädra fult.

Jag slutade spela på dator vid 3D-eran för att jag inte hade råd med grafikkort. ='(