Citat:
Ursprungligen inskrivet av xerent
Wired kör en story på en ny mattebok som ska göra matematiken tuff och inne för alla tonårsbrudar. Bland annat finns det horoskop och intervjuer med attraktiva tjejer som använder matten för sin karriär. Matteproblemen förvandlas till scenarion från verkliga livet med läppstift, kläder och andra livsviktiga saker. Är matte för tråkigt?
En kommentar från /.:
Jag håller med. Vad tycker ni? [/B]
Som matematiker är jag givetvis lite partisk här.
Jag tycker i stort att matematik är ett mycket fascinerande ämne.
Jag kan också hålla med om att sättet som matematik lärs ut i grundskolan och gymnasiet inte direkt är världens mest stimulerande.
I lågstadiet tyckte jag det var kul, eftersom jag då tävlade med andra om att hinna längst på kortast tid..
Efter det och speciellt i högstadiet, var matematikundervisningen otroligt tråkig och jag fick nästan sova sig igenom lektionerna.
I gymnasiet hade vi en trevlig om bra lärare som var uppmuntrande. Räknade igenom gymnasiematten första året utan att behöva stressa något speciellt, sedan satt jag mest och spelade luffarschack med andra på mattelektionerna resten av tiden..
Gymnasieböckerna var också rätt dåligt utformade, bara att läsa instruktionerna hur man gör på några rader, sedan var det bara att mekaniskt tillämpa detta några veckor fram till nästa instruktion..
Tämligen hjärndött med andra ord..
Matte upplevs nog definitivt av många i grundskola/gymnasium som tråkigt.
Så på något sätt bör undervisningen göras mer stimulerande.
Jag tror dock inte att "lösningen" är det som xerent citerar.
Anledningen är att jag tycker att det skickar ut helt fel signaler om varför man "ska" läsa matte (något som folk här verkar ha rätt skilda meningar om).
Förslaget med kopplingar till det "verkliga livet" för tjejer ger intrycket att det är i sådana vardagssammanhang de eventuellt kommer att ha nytta av matten de läser.
Matematik som gemene man har nytta av i sitt vardagliga liv är knappast mycket mer än de fyra räknesätten, procenträkning och kanske i sällsynta fall lite geometri.
Då kommer det att verka högst omotiverat att lära sig allt utöver detta, vilket det faktiskt är för de flesta som inte kommer att jobba med något där matematik används.
Syftet med högre matematik är definitvt inte att man ska kunna räkna på sina växelpengar på konsum eller liknande. Den typen av matematik är istället viktig och tom helt nödvändig inom många andra ämnen, som i sin tur är viktiga att kunna i arbetslivet.
Läser man inte matematik A-D och helst E så har man begränsat sina möjligheter till en mängd framtida tänkbara yrken och utbildningslinjer på högskolan. Betydligt fler ämnen än man kanske tror som grundskole/gymnasiestudent, använder sig av avancerad matematik.
Ska man aldrig jobba med något som har det minsta matematik i sig så är det onödigt att lära sig alltför mycket matte.
Anledningen till att det förekommer i läroplanen till hyfsat stor del, är att matte förmodligen är det ämne (tillsammans med engelska och svenska) som har mest olika användningsområden och tillämpningar i flest tänkbara yrken.
Ämnen som litteraturhistoria är kanske allmänbildande på sitt sätt, men nyttan för individen är högst begränsad.
Jag tycker att skolan överhuvudtaget innehöll på tok för mycket sk. allmänbildande ämnen och alldeles för lite av det som man verkligen har nytta av för egen del senare i arbetslivet.
