Led

1. En led är ingen lampa.
2. LED faq: http://sweclockers.com/forum/showthread.php?s=&threadid=38563...

1. En LED är visst en lampa. Precis som en glödlampa är en lampa och en fotogenlampa är en lampa eller en ljusbågelampa är en lampa...

Vidare delar man vanligen upp lampor i två fält, dels som signallampa/indikatorlampa, dels belysningsdito. Lysdioder kan användas för båda, varav det senare fältet först på senare år har börjat täckas av de mångsidiga lysdioderna.

2. Spänningen över en LED mäter man som vilken spänning som helst. Koppla en diod med ett lämpligt motstånd, t.ex. 1 kΩ till en spänningskälla och mät spänningen över dioden. Spänningen varierar lite med strömmen, men å andra sidan är framspänningsfallet inte kritiskt. 100 - 1 000 Ω som skyddsmotstånd fungerar i (nästan) alla lägen.

GaAs(röd) har ett spänningsfall på ca 2,2v
GaAsN(gul) har ett spänningsfall på ca 2,4v
GaAsF(grön) har ett spänningsfall på ca 3v
IdGaF(blå) har ett spänningsfall på ca 2,5V
så kör dem på ca 2v för att öka livslängden.
om du ska driva på 5v är det
r=u/i = r=(5-2)/0,02 = 150 och lägg till lite så ta 200 Ohm
12v
r=u/i = r=(12-2)/0,02 = 500 och lägg till lite så ta 600 Ohm

LED är väl en diod? Inte lampa, men kan användas för att lysa med..(? Rätta mig?)

en lysdiod går att lysa med
en lampa går att lysa med

slutsats; en lysdiod är en lampa

Om du kör på 2V så kommer de i teorin inte alls att lysa. I praktiken kanske de gör det, men mycket mycket svagt.

Dioder kräver minst sitt framspänningsfall för att leda ström, lysdioder lyser inte om de inte leder ström.

Det är skillnad på spänningsfall och en diods framspänningsfall, som vanligtvis brukar ligga runt 0,7 V. Spänningsfallet är dock inget man kan välja så "att köra den på 2 V" håller inte.

För en röd t.ex med victor_passes exempel: (5-2,2)/200 = 0,014 = 14 mA, hur mycket den sen ska klara får man läsa databladet för att ta reda på.

En LED är fortfarande en DIOD......

En lampa är dubbelriktad, en diod enkelriktad. Dvs du kan bara leda strömmen åt ena hållet.

Det är ju skillnad på en diod och en lysdiod?

Ja. En diod behöver inte nödvändigtvis lysa men en lysdiod är en diod som lyser

Diod innebär att den har en plus och minus pol - dvs den går på likriktad ström.

Man använder ju en eller flera dioder för att likrikta växelspänning. Går den då på "lik- eller växel-spänning?

En diod "går" inte på någon sorts ström, den leder ström åt endast ett håll med ett litet spänningsfall, inget mer.

Du får gärna hitta definitionen på en lampa någonstans där det står att den ska kunna leda ström åt båda hållen. Lycka till att få en fotogenlampa eller varför inte en oljelampa i glas att göra det...

Min personliga definition på en lampa är en "ljuskälla" man använder för att belysa någonting med. Det tycker jag att även en lysdiod i många fall kan uppfylla.

BTW, enligt dig är inte det här en lampa?

En diod går på likspäning, då den bara leder ström åt ett håll, och ar en minus pol, och en plus pol. Däremot finns det speciella dioder som kan leda bakåt, men de har inget med Lysdioder att göra ^^

EDIT: Läs mer på http://sv.wikipedia.org/wiki/Diod om dioder.. När man gör om växelspänning till likspänning används 4 dioder av samma slag. Dessa sätter man ihop till en liknande 4-kant. Mer om hur man gör bryggan finns på http://www.kjell.com/kjellfakta/dioden/ med massa bra bilder

Väntar med spänning på ett svar från LeChux.

Nej, en diod "går" inte på likspänning.

Normalt vis brukar en diod dra 2-3 V ? Prova med 2 V, lyser den bra? Om den lyser svagt, öka ^^ Märker du att Dioden blir varm, då har du matat på med för mkt Och det kan även försämra diodens "styrka" ^^ Äkta ghetto sättet, men de funkar för mej

Näe. Det är som att säga att det är skillnad på en volvo och en bil. Lysdioder är en typ av diod. Alla lysdioder är dioder, men ej alla dioder är lysdioder. En diod kan vara en fotodiod, en zenerdiod, esakidiod (tunneldiod), likriktardiod, schottkydiod, lavindiod eller lysdiod.

Således förhåller sig lysdioder till dioder på exakt samma sätt som volvobilar förhåller sig till bilar. Liksom volvon är en bil, så är lysdioden en diod.

Prat. En lysdiod avsedd för belysning är precis lika mycket en lampa som en glödlampa, fotogenlampa, lysrörslampa, gnistgapslampa (ljusbågelampa), karbidlampa etc, osv...

Det är bara familjen av glödlampor som är "dubbelriktade". Andra lampor kräver likström (t.ex. lysdioder).

MBY har talat, prisa gud!

En gång för alla: en lysdiod "går" inte på likspänning, man KAN driva den på växelspänning, men då kommer den att blinka eftersom plus blir minus och vice versa hela tiden så blir det varannan gång fel och då släcks lysdioden när plus och minus hamnar bakvänt.

Okej, en vanlig ström i svenska el-urtag ligger på ca 230V och 50Hz(?). Det du säger att dioden skulle blinka tror jag inte stämmer till 100%, då ögat inte hinner se 50 blinkningar i sekunden. 50Hz menas att strömmen byter riktning 50 gånger per sekund. Strömmen "svänger". En vanlig glödlampa hemma med denna spänningen, 50Hz, blinkar ju inte(?) Inte vad du ser i alla fall. Men i praktiken har du rätt, att den släcks när plus o minus hamnar på fel.

Rätta mig om jag har fel?

Ja, jag var bara sådär härligt sarkastiskt naiv
Syftade dels på när typ majoriteten på sweclockers sa att dom skulle modda med dioder, göra glowpads med dioder osv..
Men som du sa så är lysdioder en gren på diod trädet

Du har väl rätt, men uttrycker dig lite fel. En lysdiod driven av växelström blinkar i allra högsta grad. Huruvida ögat hinner med eller ej är tämligen oväsentligt.

Även en konventionell glödlampa blinkar, men inte från "av" till "på". Detta eftersom glödtråden har en massa och därmed en termisk tröghet. Så en tänd lampa hinner aldrig svalna helt och därmed slockna. Däremot varierar styrkan med växelströmmen.

Tips på experiment: Koppla en solcell till en liten högtalare och håll under en glödlampa driven av växelström. Ett svagt brummande hörs. Varför?

...

Att driva en lysdiod på växelström är inte helt lyckat. De flesta moderna högintensiva lysdioder klarar bara ungefär nominellt framspänningsfall i backriktningen. För hög spänning och dioden går sönder. Ponera att man driven en lysdiod via ett motstånd från en 9-volts växelkälla. I framrikningen ser skyddsmotståndet till att spänningen över dioden är vad den ska vara, säg 2 volt. I backriktningen, däremot, kommer ingen ström att passera, så vi får inget nämnvärt spänningsfall över motståndet. I stället kommer fulla 9 volt ligga över dioden i spärriktningen, vilken snabbt kan bryta igenom PN-övergången. Dioden "förvandlas" - antingen börjar den leda och blir en "engångslavindiod" eller så blir den en öppen krets.

Den spänning en diod - oavsätt typ - klarar i spärriktningen kallas för zenerspänning. Det som skiljer en zenerdiod från andra dioder är att den första är byggd för att klara ström i backriktningen när spänningen når till zenerspänningen (=genombrottsspänningen), medan andra dioder (t.ex. lysdioder) i allmänhet går sönder.

Vanliga switch- och i synnerhet likriktar-dioder klarar betydligt större spänning i backriktningen än det egna framspänningsfallet. En typisk framspänning är 0,7-1 volt och en typisk backspänning som tåls är 600 volt (likriktardiod) eller säg 60-70 volt (switchdiod).