Den ekonomiska krisen

Du säger att det är fel att säga att pengar inte skapas. Hur kan du då förklara att penningmängden ökar? _Alla_ mått av penningmängden (M0, M1, M3) ändras hela tiden. Annars skulle inte centralbanken kunna sätta räntan, det går inte att modifiera räntan om mängden pengar är konstant.

Edit Eller du kanske är mer ute efter en teoretisk diskussion om pengar? Isåfall är det helt korrekt att göra skillnad på alla typer av pengar. Pengarna som banksystemet kan skapa är exempelvis en annan _sorts_ pengar än reservpengarna. Som i sin tur är en annan sort av skuldebreven utställda mot staten (exempelvis).

Du använder en väldigt strikt definition av pengar i din diskussion. Enligt din definiton är "det" som ökar av fractional reserve inte pengar, förstår jag dig rätt?

Grejen är att räntan bryr sig inte om ditt strikta begrepp. "Det" som bankerna kan skapa kan handlas med, och det kan minska räntan och orsaka felinvesteringar.

M0 är måttet på antalet sedlar och mynt. Men M0 kan öka om någon vill ta ut "Det" från sin bank. Har inte banken, får banken gå till centralbanken och byta till sig sedlar och mynt. Så M0 påverkas av "Det" som banksystemet kan skapa via fractional reserve.

Det är därför M0/M2 etc begreppen brukar kritiseras, eftersom de är så relaterade med varandra.

Inflationen är ökningen av mängden pengar. Denna ökning av pengarna gör att pengarna blir mindre värda, vilket gör att "priserna går upp". Men även att räntan går ner.

Men nu lämnar vi den här diskussionen om pengar. För att förstå finanskrisen räcker det att förstå att centralbanken via banksystemet ändrar mängden pengar för att minska eller öka räntan. Denna ökning av penningmängden är inflation, eftersom det gör prylar dyrare.

Om du byter ut ordet "giriga" mot "kontrollfreaks" så är du lite närmrare sanningen. Centralbanken och politikerna är kontrollfreaks när de försöker ändra räntan till en nivå som inte överenstämmer med människornas vilja att spara. Den lägre räntan skapar lätta pengar som används felaktigt. Krisen är när den felaktiga användningen av pengarna korrigeras, som i detta fall.

Du har fått några saker om bakfoten här. Arbetslösthet är ett resultat av en ekonomisk kris, inte orsak. Om räntan är artificiellt låg och företag som egentligen inte har råd att investera gör det måste de ju förr eller senare göra sig av med nyinvesteringarna, som de inte skulle ha gjort om det inte vore för den låga räntan. Detta leder till arbetslöshet. Den låga räntan betyder som sagt att pengar finns nu, men inga besparingar.

Låt oss ta några exempel.

Exempel 1: Investering

Det är snart julafton och ett bageri funderar på pepparkakorna. Bagaren beställer sig för att göra en investering: han tar ett lån, anställer nya folk på några månader, bakar fler kakor, och kan sälja massor under julhelgen. Detta är en vettig investering: alla äter pepparkakor på julen. Bagaren gjorde ett bra val och kan sälja fler kakor än han kan baka själv.

Exempel 2: Felinvestering

I det här exemplet har centralbanken pumpat in nya pengar i ekonomin, och räntan har sänkts så den är under den naturliga nivån. Säg att några privatpersoner ser att räntan är väldigt låg, tar huslån etc. Folk spenderar. Det är hela poängen med att sänka räntan, för att "stimulera" ekonomin. Räntan gör det attraktivt att handla nu istället för framtiden.

Den ökade handeln leder till tokigheter. Bagaren kanske upptäcker att folk köper mer kakor än tidigare - mitt i sommaren till och med. Great tänker han, och anställer nytt folk och köper en ny ugn. Grejen är ju att ingen sparar. Vad händer i framtiden?

Eftersom folk inte kan låna hela tiden (den ökade penningmängden kommer förr eller senare att göra att varje sedel blir mindre värd, tack vare inflationen. Så köpkraften ändras inte) kommer en korrigering förr eller senare att ske. Bagaren måste avskeda de nyanställda och sälja ugnen.

För att komma tillbaks till din fråga: Att spara är någonting bra, inte något dåligt. Ju fler som sparar, desto billigare är räntan som kan användas för RIKTIGA, hållbara investeringar. Det behövs inte någon modifikation av räntan för att "stimulera" ekonomin.

Notera förresten att spara eller "slösa" inte är något svart eller vitt: det finns alltid folk som handlar nu och sparar nu. Den modifierade räntan försöker tippa detta åt ett håll som inte går, och korrigeringen återställer.

Jag skulle säga att 1900-talets absolut farligaste idé är att ekonomin går och bör stimuleras genom att ändra penningmängden. Det är denna idé som orsakat samtliga allvarliga ekonomiska kriser, hög, och lågkonjunkturer.

Detta är en jättebra fråga!

Eftersom centralbanken och penningpolitik är lite kluriga börjar vi med ett enklare exempel först.

Exempel 1

Säg att mängden pengar är helt konstant. Det finns inga banker över huvud taget.

Nu börjar en förfalskare trycka upp egna sedlar med Photoshop och en laserskrivare. Han börjar handla med dessa pengar, och allt eftersom pengarna sprids ut över samhället kommer varje sedel bli värd mindre. Nu upptäcker polisen problemet, och beslagtar dessa sedlar. Samhället kommer efter ett tag upptäcka att det finns mindre sedlar i omlopp, och priserna blir lägre igen.

Nu tar vi Sverige.

Centralbanken har som uppgift att priserna hela tiden ska gå upp, varje år. Detta är bara ett annat sätt att säga vad vi pratat om hela tiden: att räntan modifieras. I Sveriges fall har Riksbanken målet att räntan ska modifieras på ett sådant vis att priserna alltid går upp några procent varje år - men inte mer. Detta innebär att Riksbanken ändrar räntan på ett sådant vis att folk alltid handlar (vid handel går priserna upp).

Riksbankens mål är med andra ord att alltid ha inflation. Så inflationen går egentligen aldrig ner

Notera hur konstig penningpolitik faktiskt är, när man tänker på det. Riksbanken försöker göra så priserna stiger!. Det är ju helt galet. Tack vare ny teknik, förbättringar etc ska ju priserna egentligen gå ner varje år.

Har läst igenom tråden och ser att jag har missat att skriva om några viktiga bakgrunder till subprimelånen.

1977 röstade amerikanska politiker om lagen "Community Reinvestment Act". Vad den här lagen gör är att den tvingar banker och andra låneinstitut att de måste ge en del subprimelån, till folk med dålig kredithistorik. Denna lag, i kombination med det halvstatliga företaget Fannie Mae (som implicit garanterar dåliga lån) innbär detta för amerikanska banker:

1) Om en bank ger ett subprimelån till någon med dålig kredithistorik - är det inte bankens problem, Fannie Mae tar hand om det.

2) Banken måste ge subprimelånet, annars bryter de mot regleringarna.

Politikerna sitter verkligen med skägget i brevlådan den här gången. De bestämmer att bankerna måste ge lån till riskfyllda indivder. De sänker räntan. De finansierar ett krig med inflationen. Vad trodde de skulle hända?

I all fall, det här 700 miljarder bailout-paketet kommer röstas om i senaten snart. Första gången det röstades om gick det inte igenom, vilket är bra. Förhoppningsvis går det inte igenom denna gång heller.

Oj, det här var en kass dag. Kanske kommer vi komma ihåg 2 oktober som en ny "svart torsdag"?

1) Senaten röstade ja till 700 miljarder-paketet (USD). Nu går det tillbaka till kongressen. Så det kan fortfarande röstas bort. Dessvärre lär det väl nu innebära att den här grejen går igenom.

2) Sverige har och kommer inom den närmsta tiden öka penningmängden med ungefär 400 miljarder SEK, först 60 miljarder (som står i tidningarna idag), sedan ytterliggare några hundra miljarder över tid.

Vad detta har för effekt på USA är tydligast: Under stora delar av 2008 har räntan sänkts och penningmängden ökat. Detta har hela tiden skjutit upp problemet med dåliga lån, och ackumulerat fler investeringar som inte är hållbara på lång sikt. Nu kommer det här paketet användas för att ta över en massa skulder, så att bankerna kan fortsätta att låna ut. Nu kommer USA skjuta upp problemet igen: förmodligen till efter valet. Det är väl hela poängen antar jag.

Sveriges situation är samma, men mindre tydligt eftersom inga banker själva gett subprimelån. För ett par år sedan inleddes en högkonjunktur i Sverige, och många spenderade, anställde osv. På grund av räntan var väldigt låg (som lägst någon procent år 2005) var ju många av dessa investeringar sådana som inte är hållbara i längden. Nu när en massa företag börjat korrigera dessa felinvesteringar, exempelvis Volvo som nyligen avskedade 1500. Det försöker Riksbanken skjuta upp. Så precis som för USA:s del blir det bara värre i framtiden.

I Sveriges fall kommer detta ha en stark inverkan på inflationen. Det är lite lustigt: Riksbanken har de konfliktande målen att inte påverka inflationen över deras mål och samtidigt skjuta upp en lågkonjunktur genom att öka handeln genom att öka penningmängden. Det känns lite hopplöst för deras del.

Förresten, något som är värt att poängtera. Slår man "USD in SEK" på Google får man just nu
1 U.S. dollar = 6.96631092 Swedish kronor

Det här kan tyckas vara lite bakvänt, men är inte så konstigt som det kan verka. Den finansiella oron har dels gjort att folk världen över söker sig till större valutor som känns säkrare. Många säljer sina SEK, och kanske köper Euro istället. Detta är en indirekt effekt som USA-situationen har på Sverige.