Av vad jag märkt på Windows så har det faktiskt blivit bättre och bättre sedan Win 7 till 8 till 10. Problemet är att folk stirrar sig blinda på hur mycket ledigt RAM de har, inte hur mycket som är tillgängligt. Ledigt RAM är både dumt, slöseri och meningslöst. Det är resurser som inte används, vilket de bör göra.
Win 7/8/10 laddar in en hel del vid start till RAM för att snabba upp de program och saker du normalt startar. Den lär sig mao dina rutiner och lägger så mycket de kan i RAM. Detta gör markant skillnad i när du använder OSet, så det upplevs snabbare och fungerar bättre.
Skillnaden är att den enkelt släpper detta från RAM när det behöves till annat. Men den tar först av det lediga RAM-minnet, tills detta är ca 90-95% fullt, innan den släpper något. Sen har den fil-cache, där allt du läser/skriver till disk, läggs även det i RAM en kopia. Behövs informationen igen så går det snabbt att läsa in igen.
Jag är övertygad att Linux har bättre minnesanvändning i grunden (kärnan), men en del av fönsterhanterarna är lite... mindre optimerade, verkar det som. Men notera att Linux säger ofta "ledigt" på sånt som egentligen är cachat också (av vad jag sett, rätta mig om jag har missuppfattat detta). Därför ser det alltid ut som att det är mer ledigt RAM i Linux.
Felet Linux ibland gör är att den lovar oändligt RAM till alla program, vilket gör att får du slut på äkta RAM så faller prestandan som en sten. Har sett tillfällen där program får panik för att där inte var mer RAM plötsligt. I Windows så säger den, "du får detta... kan ej garantera mer", typ. Båda den tål mao minnesbrist betydligt bättre.
Oavsett... låt OSet glufsa i sig 30GB RAM om det så vill. Det är bara positivt. Detta "ha det ledigt, alltid ledigt" mentalitet behöver förpassas till 1990-talet och stanna där. Dagens OS är betydligt smartare än så, Windows och Linux eller OSX osv.