Inlägg

Det blir kladdigt för havre innehåller mängder med Betaglukan. När man mältar korn så bryter man med avsikt ner cellväggarna (B-glukan) långt. Om du tillsätter omältad råfrukt (som jag förstod det) så måste du kompensera för detta med mera tid så att enzymerna kan jobba. Alternativt får du tillsätta mera enzymer, t.ex. enzymmalt.

Har (mig veterligt) aldrig provat en brut, så vet inte
Men huvudsaken är att det är gott nog att jag inte behövde dumpa det

Jag hann med att smaka hjortron ipan innan semester, blev fullt drickbart, lite åt surare hållet men inte mycket. Betydligt bättre än jag trodde det skulle bli, och har vänner som jag vet kommer tycka bättre om den än vad jag gör, så overall får jag säga att det var ett lyckat experiment!

helt perfekt för att sitta i båten å dra aborrar en hel dag.

värsta som finns är ju när det är typ norr om 20°c i en båt... håller på å dö av värmen speciellt om det inte blåser nått å gassande solsken.

tycker denna sommaren varit den bästa på många år för att åka båt när det inte varit asvarmt och helt vindstilla.

Instämmer. Har lagt ner mer tid på att förbereda båten inför säsongen än att faktiskt nyttja den.

Jag är fullt redo på att det blir katastrof, får alltid några kilo nerskickat varje år från föräldrarna så tänkte att det kan ju vara kul att prova!

Lät det jäsa klart först och flyttade det från jästkakan till rent jäskärl, så hoppas på att det inte jäser så mycket mer, återkommer om ett tag när det är klart att smaka

rdwhahb ^^

Själv fick jag inspiration av något slag och slängde i ett kilo hjortron som jag gjort i ordning i fermzillan i helgen som var tillsammans med 20 liter IPA, får se om det leder till någonting drickbart men det känns i alla fall som att det kan bli bra

<Uppladdad bildlänk>
Det gick åt helvete. Fattar inte varför jag fick så otroligt hög verkningsgrad. Vad göra? Fick även ut mer volym än planerat.

Bakterier äter andra bakterier och det handlar mer om det blir livskraftig kollektiv av 'rätt sorts' bakterier på biofilmen inne i ledningsnätet, men det betyder att de också behöver någon form av energitillskott i form av organiska föreningar (eller oxiderar svavel och järn) att livnära sig på. - vet inte om vattenverken tillsätter både sporer av önskade bakterier och näringsämnen för att detta skall etablera sig eller om det spontant uppstår ändå av de (närings)ämnen som ändå finns i dricksvattnet efter reningsverket.

Enligt MSDS Fosforsyra med tensider (dodecylbenzenesulfonic acids) - nja...

Det ger en sur lösning som käkar kalk bra men tvålar inte på proteiner och fetter på samma sätt som alkalisk lösning som med typ klorin och andra varumärkens klorrengöringar bara baserade på natriumhypoklorit (har NaOH i sig i och med tillverkningen från koksalt och därför också blir halt (av förtvålad protein) när man gnugga fingrarna i varandra i lösningen) och därför måste komplimenteras med tensider...

---

Klor går att käka upp med tillsatt askobinsyra om det är ett problem (och det är sällan så i sverige, och då bara under kort tid när det är problem med bakterieinläck/tillväxt i vattenledningsnäten, ofta vid och efter större arbeten och det ruskas om i rörledningsnätet), men det skall nog göras före innan man tillsätter vattnet i brygden, andra ämnen som också skrubbar klor är att tillsätta en smula järn(II)sulfat som reducerar kloret när järnet oxideras till 3-värd form, men för mycket järn ger också sina problem inklusive järnsmak och brunfärgning (av rost) .

Vattenreningverken brukar tillsätta en smula klor i vattnet innan det går ut i distribution då annan behandling med tex. väteperoxid fungerar inte då med närvarande järnytor och järnjoner och mangan-joner som löses ut i rörledningsnäten så sönderfaller det fort och skyddar inte vattnet för återinfektering under transporten - ofta är det hybridanläggningar där man använder väteperoxid under behandlingen i vattenverket och sedan en smula klor på den utgående vattnet - normalt är nivåerna 0.2-0.3 ppm klor då det är under lukttröskeln för det allra flesta människorna (ligger runt 0.5 ppm)

Enligt MSDS Fosforsyra med tensider (dodecylbenzenesulfonic acids) - nja...

Det ger en sur lösning som käkar kalk bra men tvålar inte på proteiner och fetter på samma sätt som alkalisk lösning som med typ klorin och andra varumärkens klorrengöringar bara baserade på natriumhypoklorit (har NaOH i sig i och med tillverkningen från koksalt och därför också blir halt (av förtvålad protein) när man gnugga fingrarna i varandra i lösningen) och därför måste komplimenteras med tensider...

Eventuell fri klor kommer att försvinna fort då det är så mycket organiska reducerande ämnen i brygden som oxideras av kloren (och blir koksalt med i vätskan existerande Na⁺-joner) att det kommer inte vara ett problem - det är värre om det fins parfymer i använda desinfektionsmedlet.

En klassiker att bli av med klordoft i tex. dricksvatten är en mycket lite knivsudd askobinsyra (typ enstaka kristaller) och då reducerar man kloret genom att askobinsyran oxideras.

Kör man desinficering med klorin eller liknande andra varumärkens oparafymerade rena natriumhypoklorid-lösningar utan tensider, eller använder kloramin[1] så är det väldigt lite som kan sätta smak senare.

[1] förr väldigt vanligt använd för desinfektering i rörmjölkanläggningar och minns de som röda plastburkar med vit lock - vet inte hur det är idag.