Jag hade inga problem med min typ 1,5 år och 300-ish mil jag hade den innan heller. Men resan i sig tog sin rätt. Bilen skrotades 1 år efter resan.
Längre resor sätter helt annan press på bilar. Just motorvägar vill du ha bra bromsar, för där är alltid någon nötta som bromsar när de inte borde, och du riskerar sitta som klistermärke.
Om du väljer att köra med din nuvarande får du verkligen gå igenom den. Kolla fjädring/dämpare, motor (stift, filer, olja, kylning, avgas osv), lådan (koppling, växlar/synro), bromsar (inkl handbromsen) måste ju fixar som du nämnt, däck (något många inte tänker på), kolla smått som torkare/lampor är okej. Mao hitta alla fel innan du kör, för Norge är mycket backar och vägarna på vissa ställen är inte perfekta. (Vet nu inte exakt var du ska)
Min poäng är... upp för bergen så sätter det press på motorn, kylningen och kommer generera mycket värme för avgas, och långvarigt högt oljetryck. Sen på vägen ner testas bromsar, däck (använd motorbroms var du kan). Sen har du svängarna som om du är på mindre vägar kan sätta press på fjädring, däck och styrleder mm.
Finns en hel del olyckor som hänt i Norges bergsvägar, så se till att du inte hamnar i statistiken.
Ang behålla eller sälja, som många påpekat, detta måste du kolla oavsett om du köper ny bil eller inte, då båda lär ha en del år på nacken. Fördelen med denna är väl att du vet vad som är slitet och behövs fixas.
Dyraste på V40n lär väl vara kopplingen. Kopplingen i sig är väl inte så farlig, men jobbet kräver lift eller lyfta ut hela motorn. Naturligtvis lär mekanikern svära hela vägen för varenda bult lär ha rostat, som alltid på äldre bilar
Så börja där... kan du hitta vettigt pris på att fixa kopplingen, så är behålla den kanske ett alt. Men innan ni river igenom det... kolla så inga andra uppenbara fel uppstått (typ läckor, packningar mm)