Inlägg

Bra svar, tack! Bahnhofs CGNAT förklarar varför det går att ha flera routrar som begär dynamisk adress via DHCP anslutna parallellt till mediakonvertern.

Övrigt: det är en grannes uppkoppling, inte min, och skulle leverantören invända är det bara att köra router 1 som accesspunk ansluten över elnätet med PLC till en lanport på router 2 som ju står bredvid mediakonvertern.

LAN via elnätet kan vara snabbt eller långsamt. Hos grannen funkar det tillräckligt bra. Själv använder jag Devolo och Cockpit vid behov. Brukar ge några hundra mbit/s mellan enheterna. LAN är gigabit.

Får testa i min egen fiberuppkoppling. Har redan macadressbunden ip, kunde vara kul att se om man kan klämma dit en router till t ex för att använda för test att nå nätverket med bunden publik adress utifrån.

En granne har IP Only fiber och Bahnhof som leverantör. Mediaomvandlaren är en vanlig Inteno XG6846. De behöver wifi åt två håll på tomten. Först användes en Asusrouter som gav bra täckning tlll stuga 1. Sedan anslöt de en till asusrouter, också den direkt i mediaomvandlaren till en annan port. Det trodde jag inte skulle fungera men det gör det, åtminstone när jag testar de båda wifi SSID som är separata. Trodde att internetleverantören bara medger en DHCP adress till router men så är det tydligen inte.

Den uppenbara lösningen kan tyckas vara att sätta router 2 som accesspunkt ansluten till router 1 men kruxet är att de är på olika våningsplan och att router 1 är ansluten till mediakonvertern genom elnätet/homeplug (Netgear).

Kommer leverantören att gå med på två routeranslutningar när det kommer fler klienter i varje nät?

Det finns många routrar för koax, bl a AVM. Kan man sätta in en annan koax router och få internet från ett Comhem uttag?

Vilka inställningar behövs?

B3 har bra WLAN. Går den att ansluta till internet på annat sätt än via Comhem kabel? Helst då annan operatör.

@Jonasolof: jag kom över en begagnad Inteno 6846 och kunde testa.

Ljuset från lysdioderna förs upp mot locket med transparanta plastkoner, en per LED. Varje LED motsvaras av ett hål på 6 mm i locket. Sedan sitter det en tunn, styv plastfilm ovanpå med små symboler för de olika funktionerna. Ljuset via plaststavarna lyser upp den opaka transparanta plastfilmen.

Som krets för ljusdetekteringen använder jag en billig byggsats från Velleman MK125 (7 euro) där jag förlängt anslutningen av LDR, fotoresistorn. Känsligheten ställs in med en potentiometer. Det finns en viss avsiktlig fördröjning på några sekunder som man kan variera med olika värden på C3 men det får vara som det är.

Det behövs inger ingrepp i mediakonvertern. Med LDR mot önskad ljuskälla slår reläet av och på allteftersom lysdioden tänds eller slocknar. Lite märkligt att det funkar eftersom ljuset från LED är så svagt. Med LDR på eller någon mm från den belysta ytan funkar det fint. Enklast är väl att tejpa eller smältlimma fast LDR. En röd lysdiod på MK125 visar om WAN slocknat.

Sedan är det bara att koppla det enpoliga reläet till lämplig larmkrets (både NC och NO finns).
MK125 drar 12 volt 100 mA max.

Om det nu är så att bästa/försiktigaste lösningen är att fånga upp ljuset från lysdioden vore jag väldigt tacksam för ett litet kretsschema och förslag på komponenter. Avsaknad av ljus ska göra att ett relä öppnar och därmed aktiverar en larmkrets. Förslagsvis en fotodiod eller fototransistor som styr en optotransistor med ett relä i serie. Det är möjligt att en fotoresistor räcker om den nu är tillräckligt känslig för den lilla ljusmängden.

Jag gjorde för några år sedan en krets som kontaktlöst kapacitivt känner av fältet på inkommande kraftkabel i huset. Den utgick från kretsen i en phasenpenna och vidare till en optotransistor. I serie med optotransistorn sitter ett mycket litet relä som öppnar en larmkrets och ger mig ett SMS om yttre kraftbortfall "EON OFF". Tyvärr har jag inte tillgång här och nu till exakt vilka komponenter som ingår och vilken optotransistor det är. Jag använder dessa kretsar på olika ställen. De har fungerat perfekt i femton år utan fel.

Stort tack för båda svaren. Att plocka ut från SFP och edge connector verkar svårt. Fantastiskt fina foton. Snyggt!

LED för WAN är ytmonterad på kretskortet som jag trodde. Hur kommer det sig att varje LED har fyra anslutningar?? Det bör gå att löda om man är försiktig och har rätt grejor. Jag kan få hjälp att löda under mikroskop.

Jag får snart en likadan fiberswitch som jag bör kunna testa på. Blir det för kymigt att löda får jag plocka upp ljuset istället med en fototransistor eller fotodiod till en optotransistor som styr litet relä. Annars tänkte jag bara försöka låta spänningen över dioden styra en transistor som 2N2222. Det kan man testa med PWR-indikatorn.

Lite undrande över den seriella porten. Den kan väl omöjligen hinna med i gigabitfart så vad är utsignalen på TX sidan?

Nätet är IP Onlys. Undras om deras fiberswitchar är förprogrammerade så att de inte är utbytbara mot en fabriksny Inteno XG 4868. Möjligen VLAN-taggar.

Intenons WAN LED lyser om laserljuset från fibernätets närmaste nod (inte FOS/skåp) når mediaomvandlaren (Inteno 6846). Om fibern går av eller en patchkabel sätts fel i noden slocknar LED. Om något problem uppstår högre upp i nätet än noden så lyser WAN i alla fall. Jag vill ha övervakning och koll på att fibernätet är intakt nedom noden fram till fastigheten. Enklaste sättet är att detektera spänningen över lysdioden. Frågan är om lysdioden är ytmonterad så att man inte kommer åt att löda vid anslutningarna. Om man kommer åt kan man använda en optotransistor för att koppla vidare till en larmkrets. Kommer man inte åt att löda återstår att försöka att detektera det svaga ljuset med en fotodiod eller fototransistor.

I mediakonverterparet Tplink MC111CS-MC112CS för Ethernet till intern fiberlänk är LED lätt att komma åt. På med 1,92 volt om fiberförbindelse finns, av annars.

Jag är för närvarande långt bort från anläggningen så jag kan inte undersöka själv. Finns det någon som har koll på detta, kanske med en trasig Inteno?

PS Min AVM6890 router kollar om internetförbindelsen via fiber fungerar hela vägen. Försvinner förbindelsen gör routern en ARP-request för DHCP. Får den ingen DHCP (fungerar även med MAC-adresslåst IP adress hos t ex Bahnhof) så slår routern om till 4G på en sekund och kan nås över VPN för vidare koll. Men man har ingen koll på vilken nivå avbrottet finns.

Hej,

Felsökning varför internettelefoni inte fungerar hos bekant med Telia fiber och telia intetnettelefoni. Routern är TG799vac. Internet funkar 250/100.

Det var helt tyst när jag anslöt en telefon till grönt RJ11 uttag på routern. Kollade spänningen: Noll volt. På mina egna AVM routrar som är aktiverade för VoIP mäter jag 36,6 volt över RJ11 utgången (mittledarna). Normal spänning i kopparnätet är 48 volt men den lägre fungerar uppenbarligen också. Ingen telefoni är möjlig vid noll volt. Under samtal brukar spänningen i kopparnätet vara ca 5 volt.

Frågan är då: är det fel på Telias router eller kommer det spänning på uttaget först när internettelefoni aktiveras?

Teliakvalitet: Telia hade stängt av kopparabonnemanget den 23 sept som var den dag internettelefoni skulle igång med porterat nummer. Samtal till kundjänst visade att de har åtta dagars försening på inkoppling av internettelefonin. Medflyttning av kopparabb till mobiltelefon är inte möjlig för då avbryts processen med manuell inkoppling av internettelefoni. Jaha. Inget besked till kund hade lämnats.

Bara att vänta. Men vill gärna ha koll på det där med fungerande telefoniuttag på routern så att vi inte behöver se oss om efter en annan router.

Om du vill ha lan-åtkomst för MF93D är det enklare att ansluta den med usb till en router för USB modem. Funkar bra med TP-link MR3420 v2 org fw updated, Asus RT-N66U, AVM7390 (långsam USB port). Vill du ha en ren brygga kan dovadorouter användas i bridge mode, men om 800 bandet används bör mifin ha extern antenn för att få upp signalstyrkan. Det finns en svag störning från Dovado som interfererar och sänker SNR på 800 bandet för MF93D.

Mer de förstnämnda routrarna blir det dubbel nat men det spelar ingen roll för surf, farten är mycket god. Jag har två MF93D som jag testat ingående med routrar.

TP link MR3420 v2 är enklast och billigast. Uppgradera fw, koppla in mf93d, funkar direkt.

Mina mf93d har fått adressen 192.168.2.1, dhcp på. Tp-linken har 192.168.0.1, gateway 192.168.0.1. Från tp-linkens lanport eller dess wifi kan jag logga in på mf93d med adressen 292.168.2.1. Dessutom kan man logga in på mifin direkt via dess wifi.

Anm. Det ä populärt att roota tplinken mer Huntsman Open WRT men då kan inte mifin anslutas över USB trots attt usb-tethering med smartphones funkar med Huntsman (men det går inte med tplink org fw ännu, de ska jobba på det enl support besked).

Mer info i trådar på mobilabredband.se/forum.