Inlägg

Även om det finns vätskor som inte leder ström så kommer de oundvikligen efter några varv i loopen att börja leda ström vilket gör dem totalt meningslösa. Förutom för tillverkaren som ändå tjänar pengar på dem oavsett om de funkar eller ej. Kolla på Petras test.

Skruva fast nipplar etc "lagom" hårt, kör med destilerat vatten och läcktesta i ett dygn innan du startar datorn. Det gör inget om det rinner vatten på datorn så länge strömen inte är på. Se bara till att torka den och rengöra den med typ isopropanol innan du startar den.

Mitt inlägg innehåller väldigt mycket av mina subjektiva åsikter och länkar till produkter jag personligen rekommenderar. FAQ:n är avsiktligen objektiv så mitt inlägg passar inte riktigt. Jag har skickat några förslag till Ninjan så kanske kommer vissa delar av mitt inlägg med i FAQ:n.

Scythe Kaze Master verkar många gilla, har själv inte testat den men den är ju i alla fall jäkligt snygg.

AquaComputers aquaero och mCubeds T-balancer går att göra mycket kul med, visserligen kostar det därefter. När man väl har en automatiserad fläkt/pump-kontroller förstår man inte hur man kunde leva utan en!

Vilken typ av nippel?
Tills nyligen var det vanliga nipplar (med hullingar) som gällde för alla större slangdimensioner. Men numera finns kompressionsnipplar även för riktiga slangar, kolla XS galleri för inspiration. Så idag väljer man snarare efter vad som får plats, smak, plånbok och tillgänglighet.

Innerdiameter?
För bästa prestanda bör du satsa på så stor innerdiameter som möjligt. De bättre nipplarna för 1/4-gänga har ca 10mm ID. Även om du kör med mindre slangar typ 8-10mm ID (~3/8") bör du välja nipplar för 1/2" slang, dvs med 10mm ID. Det krävs lite arbete, varmvatten och tid för att få på en liten slang på en stor nippel, men det ger liite lägre flödesmotstånd så det är värt det! Med kompressionsnipplar bör man dock använda slangdimensionen nippeln konstruerats för. Sen bör du undvika skarpa böjar om möjligt. Ibland går det ju tyvärr inte och då är 45 graders böjar att föredra framför 90, men som sagt helst raka rör.

Kompressionsnipplar
Såväl Bitspower, Feser och Danger Den erbjuder idag kompressonsnipplar för större slangar. Dyrare än vanliga nipplar men inga slangklämmor behövs och många tycker de ser bättre ut.

Vanliga nipplar
När det gäller vanliga nipplar med hullingar rekommenderar jag Bitspower/Danger Den eller EK.

Slangklämmor
Använd ALLTID någon typ av slangklämma när du använder vanliga nipplar med hullingar. Även om slangen var jättesvår att få på och måste skäras bort skulle den kunna lossna. När man drar i slangen fungerar den lite som en s.k kinesisk fingerfälla och fastnar bara ännu mer. Ett övertryck från insidan får motsatt effekt och slangen lossnar lättare. När vattnet blir varmt blir slangen mjukare och lossnar mycket lättare. Om t.ex något skulle fastna i ett block kyls inte längre vattnet lika bra av radiatorn och det blir ett stort övertryck före blocket.

En slangklämma bör klämma åt lika mycket runt om hela slangen annars kan en läcka lätt uppstå i områden där trycket är lägre. Många skruvslangklämmor har t.ex ett stort plant område som ger ojämnt tryck, speciellt om man använder slangklämmor konstruerade för större slangdimensioner.

Jag föredrar två stycken ganska små buntband, de mindre har inte lika stor plan yta och ger därför jämnare tryck. Genom att sätta buntbandens "huvud" på motsatt sida är risken för att det ojämna trycket ska leda till läckage dessutom minimalt. De är diskreta, och kostar nästan ingenting.

Jag går dock och väntar på att evil-98:as supersnygga slangklämmor i fräst aluminium ska börja säljas.

Luft har en tendens att fastna i alla loopens högre punkter, speciellt i de utrymmen som är lite större och därför har lägre flödeshastighet. T.ex radiatorns ändtankar. Eftersom de flesta pumparna vi använder inte tål att gå torra bör man därför undvika att placera pumpen högst upp i loopen eftersom det då lätt fastnar luft i den.

Radiatorns jobb är att flytta värme från vattnet till luften. På grund av temodynamikens lagar kan vattnet aldrig bli kallare än luften, varför radiatorn och slangarna alltid kommer vara lite varmare än luften.

Då slangarna är av plast isolerar de bättre än radiatorn som är tillverkad av metall. Radiatorn leder alltså värmen bättre till din hand än slangen vilket gör att radiatorn upplevs varmare. Mäter man med termometer borde de dock vara bra precis lika varma.

Varken radiator eller slang är särskilt temperaturkänsliga så det är knappast skadligt om de känns varmare än luften. Men en stor temperaturskillnad mellan vatten och luft innebär att man kan förbättre CPU/GPU-temperaturerna avsevärt genom att kyla vattnet bättre. Det finns många sätt att göra detta och här är några:

• Kyl radiatorn bättre genom att använda starkare fläktar. Detta ger dock högre ljudnivå.

• Vill man ha lägre ljudnivå kan man använda en radiator bättre anpassad för svaga fläktar, t.ex ThermoChill eller Feser.

• Använd en större radiator.

• Använd flera radiatorer. Vid platsbrist kan man stapla dem på varann men det ger inte riktigt lika mycket kylning som att inte stapla dem.

• En starkare eller en till pump ger högre flöde vilket gör att radiatorer och block presterar bättre.

@ dan-bob: Intressant, visste inte att silikon innehöll något som kan oxidera koppar. Hur löste du problemet? Har du några bilder på blocket? Alltid kul att se hemmabyggen!

@ ...Dubadai...: Precis som du säger så kan det ta ett tag innan all luft hittat ut. Dessutom är de flesta av slangarna vi använder porösa så vattnet dunstar genom slangarna. Vore de helt täta skulle man aldrig behöva fylla på.

Nu när du nyligen byggt loopen är det nog bara luft som hittat ut. Tippa chassit åt olika håll för att hjälpa luften att hitta ut. Men om vattennivån fortsätter att sjunka onormalt snabbt kan du ha en väldigt liten läcka. Dra i så fall åt alla anslutningar lite extra (inte för hårt bara, oringar kan ploppa ut och plastgängor gå sönder) och torka sedan av anslutningarna med några timmars mellanrum för att se om pappret blir vått.

Så länge dörren är öppen kommer datorn vara varmare än luften varför ingen kondens bildas.

Men så fort man stänger dörren kommer den nu kalla datorn suga in varmluft. Då finns det risk för kondens.

Så länge man inte använder en helt passiv radiator behövs tyvärr fläktar. Kanske låter det därför frestande med en passiv radiator, men funderar man lite på det visar det sig sällan vara en bra lösning. Varför tänkte jag inte gå in på den här gången.

Fläktar
Då en radiator som sagt oftast behöver fläktar tänkte jag därför inleda med att skriva om just fläktar. Precis som högre vattenflöde genom blocken ger bättre kylförmåga hos blocken så ger högre luftflöde genom radiatorn bättre kylförmåga hos radiatorn. Tyvärr har starkare fläktar nackdelen att de låter högre varför man måste göra en avvägning mellan kylförmåga och ljudnivå.

Storleken
Större fläktar kan flytta mer luft till samma ljudnivå alternativt lika mycket luft till en lägre ljudnivå som en mindre fläkt. Då kan man ju tycka att 140mm-fläktar borde vara att föredra framför 120mm-fläktar vilket inte alltid stämmer. 140mm-fläktar har visserligen teoretiskt sett möjligheten att prestera bättre, men i praktiken är det inte bara storleken som spelar roll utan även konstruktionen. 120mm-fläktar är mycket mer beprövade och vi har hittat några som funkar riktigt bra, men så småningom tvivlar jag inte på att 140mm-fläktarna kommer ta över.

Vapors tester
Tyvärr går det inte att lita på de av fläkttillverkarna angivna värdena för fem öre, utan man får förlita sig på andra tester. Jag baserar till stor del mina rekommendationer på Vapors fläkttester (del1, del 2, del 3). Till skillnad från många andra tester så har Vapor även testat hur fläktarna presterar på en radiator. De flesta testerna visar bara hur fläkten presterar utan motstånd. Precis som hos vattenpumpar så är flödeshastigheten mycket högre utan flödesmotstånd, hur mycket flödet reduceras av motståndet beror på pumpens tryckhöjd. Det för fläktar motsvarande värdet för tryckhöjd anges nästan aldrig och är inte helt enkelt att mäta upp varför vi nästan aldrig kan räkna ut hur en fläkt kommer prestera på en radiator. Därför är det guld värt att Vapor mätt upp hur de presterar på en radiator. Som ni kan se i hans tester visar sig många fläktar som presterar bra utan motstånd riktigt usla på en radiator.

Fläkt/pump-kontroller
Om man verkligen vill ha en tyst dator bör ju aldrig fläktarna låta mer än absolut nödvändigt. T.ex så kanske man vill ha datorn påslagen över natten för att dra torrents eller liknande. Då kanske inte ens fläktarna behöver vara på och pumpen kanske kan gå på halvfart. Under ett långt LANpass så kanske rumstempen blir hög och datorn stressas a tunga spel i några dygn, då behövs lite mer fart på fläktarna. Att reglera allt det här för hand går visserligen men en automatisk fläktkontroller typ aquaero eller bigNG är oändligt mycket bekvämare. Rekommenderas starkt.

Rekommendationer

• Sanyo Denki San Ace är en rätt sällsynt men för våra ändamål mycket välpresterande fläkt, tyvärr kostar den även därefter.

• Yate Loon D12SL-12 är förmodligen den allra vanligaste fläkten bland vattenkylare. Den har en väldigt bra balans mellan ljudnivå och prestanda och är dessutom väldigt billig. Kvalitén är dock inte den bästa så köp några extra i fall en visar sig vara dålig eller går sönder tidigt. D12SL-12 är den tystaste modellen, SM-12 den normalstarka och SH-12 den extra starka. SL är nog rätt val för de flesta men vill man ha lite mer prestanda kan man välja SM. Nexus Nexus real silent fläktar är egentligen Yate Loon-fläktar med bättre kvalitétskontroll och flashigare färger.

• Scythe S-FLEX presterar mycket likt Yate Loon men har oftast ett högre pris. Kvalitén är dock bättre med. Den sista bokstaven anger om det är en tyst (E), medel (F) eller stark (D) fläkt. I de flesta fallen skulle jag rekommendera E men vill man ha lite mer prestanda kan F vara ett bättre val.

• En kommande fläkt som kan visa sig väldigt intressant är Fesers Triebwerk.

Radiatorn
När det gäller radiatorer förlitar jag mig på Marci och co:s tester samt Martinm20s.

Idag finns det en uppsjö av väldigt snarlika radiatatorer som mer eller mindre liknar Swiftechs MCR-serie. Jag har inte hittat något pålitligt test som visar att någon av dem presterar bättre än Swiftechs varför jag inte tänker gå in närmare på dem här. Om någon funderar på en av radiatorerna jag utelämnat kan jag dock berätta vad jag läst om den, men att skriva om dem alla skulle bli för mycket.

FPI (Fins Per Inch)
Det som påverkar fläktvalet mest är hur tätt kylflänsarna sitter. Desto tätare de sitter desto jobbigare blir det för fläkten att blåsa genom dem. En glesare radiator presterar bättre med svaga fläktar medan en tätare presterar bättre med starka fläktar.

Shrouds
Fläktar har så kallade dead spots, områden nära fläkten där det inte blåser alls. Desto längre från fläkten man kommer desto jämnare blir luftflödet. En radiator presterar bäst vid jämnt luftflöde varför man får lite bättre prestanda genom att distansera fläkten en bit från radiatorn. Detta görs med så kallade shrouds. Här är ett par exempel från ThermoChill och Feser.

Radiator
För att välja rätt radiator måste man bestämma vad man prioriterar högst, ljudnivå, prestanda eller pris.

• Vill man först och främst ha låg ljudnivå men ändå bra prestanda väljer man en gles men tjock radiator med tysta fläktar. Här är ThermoChill eller Feser de bästa alternativen, gärna med shroud och någon av de ovan nämnda svagare fläktarna.

• Absolut bäst prestanda får man med en tät, tjock radiator med starka fläktar. T.ex HWlabs Black Ice GTX. Någon av de starkare fläktarna ovan ger acceptabel ljudnivå. Vill man ha en tystare dator kan man alltid strypa fläktarna men då kyler inte en radiator med hög FPI lika bra. Under perioder då datorn inte jobbar så hårt räcker det dock oftast, sen när man vill klocka är det ju bara att vrida på fullt igen. Vill man ha riktig prestanda (eller en flygande dator!) kan man köpa Delta.

• Mycket valuta för pengarna får man med Swiftechs billiga MCR-radiator. Den är varken speciellt tät eller gles och funkar med både starka och svaga fläktar.

• Till sist måste jag bara nämna Fesers MONSTA. 3,5kg och kolfibersidor!

Utan kompressorkylning eller liknande kan processorn aldrig vara svalare än omgivningstemperaturen varför 6 grader på CPU:n och 8 i chassit är omöjligt.

Under vissa omständigheter skulle du kunna råka ut för kondens vilket kan kortsluta något om du har otur. Tänk på vad som händer om man ställer ett glas kallvatten i ett varmt rum, det bildas vattendroppar på utsidan av glaset.

Säg att du har dörren öppen en natt och det är minusgrader ute. Om du sedan stänger dörren är datorn fortfarande väldigt kall men luften som nu passerar genom den är mycket varmare. Den varma luften kyls ned och kan inte längre hålla kvar allt vatten varför det bildas kondens på alla kalla ytor.

Hårddiskar ska visst inte tåla speciellt mycket kyla har jag hört, varför vet jag inte men hårddiskhaveri är ju aldrig kul!

Laings DDC är nära på optimal för våra ändamål. Grym prestanda i ett litet paket. Säljs även under andra namn som Swiftech MCP355.

DDC:n må vara tyst jämfört med t.ex MCP655 (för övrigt egentligen Laing D5) men utan undervoltning kan den nog överrösta en hårddisk. Då du verkar mer intresserad av ljudnivån än prestandan kanske någon svagare pump från Eheim vore ett bättre val för dig. Jag är inte helt inläst på skillnaden mellan modellerna men kolla Indomos utbud av Eheims och googla dem. Inte det billigaste alternativet men vad jag har läst ett av de tystaste.

Jag skulle kunna rekommendera ett komplett system så att du bara behöver beställa och koppla ihop allt. Men jag tycker det är roligare och tror att du blir mer nöjd med slutresultatet om vi gemensamt resonerar oss fram till ett system som passar dig.

CPUblock
En stor del av mitt resonemang under den här kategorin baseras på Martinm210:s mycket omfattande och klanderfritt genomförda recension av 15 vattenblock, länk. Men alla block finns inte med i testet varför jag tvingats ta hjälp av andra mindre pålitliga källor. När bra data saknas fyller jag i luckorna så gott jag kan med mina egna erfarenheter och åsikter.

EK Supreme
De flesta av dagens vattenblock presterar inom ett par grader från varann. EK Supreme vinner dock de flesta testerna, om än med liten marginal. Man ska dock ha i åtanke att det även är mer restriktivt än de flesta andra block. Detta resulterar i lägre flöde vilket gör att eventuella andra block i loopen presterar sämre. Har man många block eller en svag pump kan det därför vara en god idé att välja ett block med något lägre flödesmotstånd.

FuZion v2 och Apogee GTZ
D-tek FuZion v2 (verkar inte finnas för s1366 ännu) har aningen sämre prestanda men bra mycket lägre flödesmotstånd än Supreme, varför det i en loop med många block/svag pump skulle kunna ge bättre totalprestanda (dvs sammanlagd prestanda hos CPU, GPU, etc). Ett annat block som presterar mycket likt FuZion är Swiftech Apogee GTZ. Det har dock aningen högre flödesmotstånd.

AC Cuplex XT DI och HD
Ännu ett alternativ är Aqua computer Cuplex HD, uppföljaren till Cuplex XT DI. DI presterar väldigt bra, mycket nära EK Supreme. Tyvärr har det likt Supreme nackdelen att det är väldigt restriktivt. HD ska ha lägre flödesmotstånd och prestera bättre än DI. Något övertygande bevis om att så är fallet har jag dock ännu inte sett.

Watercool Heatkiller Rev3.0
Ett block som jag har höga förväntningar på är Watercool Heatkiller Rev3.0. Supreme hämtade mycket inspiration från tidigare modeller av detta block. Men nu är rollerna omvända och revision 3 har som det ser ut hämtat det bästa från Supreme och försökt att ytterligare höja prestandan. Några vettiga tester har ännu inte hunnit publiceras men några tidiga mindre vetenskapliga test bådar mycket gott. Med lite tur kommer vår egna vattenkylningsbutik Indomo kunna erbjuda detta block snart.

Då skillnaden mellan dagens block är så pass liten bör man snarare basera sitt val på smak, pris och tillgänglighet än på rena prestandasiffror.

Då klockan nu är mycket och jag har tenta om några dagar så jag måste ge upp för idag. Nästa gång tänkte jag babbla om radiatorer. En diskussion är alltid roligare än en monolog så om någon tycker att jag har fel, har något mer att tillföra eller vill ha ytterligare förklaringar så skriv gärna ett inlägg.

Ni som funderar på att köpa peltierkylning bör vara medvetna om att det krävs en hel del efterforskningar och flera tusingar för att det ska lyckas. Man bör nog ha viss vattenkylningsvana innan man ger sig på peltiers. Kompressorkylning är ett mycket enklare och billigare sätt att få låga temps.

Det är möjligt att med peltierkylning komma under noll grader, men det krävs en rätt rejäl peltierkylning om man ska ner till sånna temps med en last på 100-200W. Det vanligaste är att man når under omgivningstemperaturen men ovan fryspunkten.

Med en peltier på processorn behöver man inte kladda ner hela moderkortet med vaselin, men området runt processorn isoleras.

Ja precis, men jag länkade bara till det blocket för att visa hur ett peltierkylningsblock måste vara uppbyggt, dvs med coldplate, isolering och stort kylområde.

Tvivlar på att MCW6500-T finns för s1366, men är man händig går det väl att ordna.
I en peltierchiller så behövs två skilda loopar, en loop som kyler peltiern och en loop som kyls av peltiern. Reguleras chillern (t.ex en termostat) så att den kalla loopen aldrig kommer under omgivningstemperaturen behöver man inte oroa sig för kondens och elförbrukningen blir lägre, fast då når man bara några grader lägre än med vanlig vattenkylning.

En peltier vill ha rätt många ampere, oftast fler än vad ett vanligt datoragg ger på 12V-linan. Många kör med dedikerade nätagg från meanwell, men man kan komma billigare undan om man letar på t.ex ebay. Jag fick mitt MAAS sps-9400 på 40A med reglerbar utspänning för en bråkdel av vad ett nytt meanwell kostar.

Angående elförbrukningen så är peltiers en rätt oeffektiv kylmetod. 227W är som sagt bara peltierns kyleffekt vilket betyder att den drar ännu mer, sen har ju nätaggen bara en effektivitet på 70-80% vilket ger ännu högre elförbrukning.

Konstruerar man systemet på rätt sätt med t.ex flera mindre peltiers som arbetar vid precis spänning och kanske tillockmed fixar ett reglersystem så kan man dock få ner elförbrukningen avsevärt jämfört med att bara slänga på den fetaste peltiern man kan hitta.

Vill du bara ha vattenkylning för att få ur lite mer prestanda ur processorn?
En vettig vattenkylning (vilket du behöver för att få märkbart lägre temps än med bra luftkylning) kostar ungefär lika mycket som din processor så du får mer prestanda genom att sälja din nuvarande processor och köpa en snabbare.

Om du är medveten om detta och fortfarande vill ha vattenkylning tycker jag att du ska hämta lite information på t.ex indomo.se, sweclockers galleri samt xtremesystems galleri och byggloggar. När du sett ungefär vad som går att göra kan du återkomma och berätta lite mer specifikt vad du är ute efter.

Pumpen verkar minst sagt kraftfull, i klass med RD-30. Jag har inte hittat så värst mycket info om den men av det lilla jag hittat är det inget som säger att den på något sätt vore olämplig för våra ändamål. Nog tror jag att slangar och block håller, vattnet går ju bara runt runt så de utsätts egentligen inte för så värst mycket tryck. Du lär dock råka ut för kollapsade slangar, dvs att de sugs platta. Jag motverkade detta genom att använda SmartCoils.

Berätta gärna mer om pumpen! Var fick du tag i den? Var den dyr? Ljudnivån?

En peltier ska arbeta under tryck, dvs man klämmer den mellan vattenblocket och en kopparbit. Kopparbiten i sin tur kyler processorn. Det funkar inte att klämma peltiern mellan vattenblocket och processorn, då får man antingen för lågt tryck över peltiern eller krossar processor/moderkort. Peltierkylning kräver därför speciella block, t.ex Swiftech MCW6500-T eller varför inte ett hemmabygge?

Vad ska du driva peltiern med?

Har du räknat på att 227W räcker för din processor? Peltiern måste vara kapabel att flytta minst lika många watt som processorn genererar. Jag kan inte formlerna utantill men googla lite så hittar du dem nog.

Ett annat sätt att utnyttja peltiern är att låta den kyla vattnet som kyler processorn, dvs en chiller. Detta kräver dock två loopar, en som kyls av peltiern och en som kyler peltiern.

Jag tror inte du fick med bilden på pumpen?

Hur har du planerat att få med peltiern i loopen?

EDIT: Nu när jag postat inlägget dök den något enorma bilden på pumpen upp, förminska den gärna!

Några garantier finns knappast med den här typen av kylning så se till att du har råd att förlora datorn i fråga.

Alla fall ser lite olika ut varför jag inte kan ge några exakta svar, men som jag ser det finns det två sätt att angripa problemet.

• Förhindra genom isolation att kalla ytor kommer i kontakt med luft så att kondens inte kan uppstå.

• Förhindra att komponenterna kortsluts då kondens uppstår.

För att förhindra kondens måste allt som blir kallare än luften isoleras. Dvs. såväl vattenblock som slangar och områdena runt vattenblocken. Neopren, armaflex eller andra typer av isolering brukar användas för detta. Isoleringen är svår att forma perfekt så för att förhindra att det bildas luftspalter där vattendroppar kan fällas ut använder man icke ledande fett (dielectric grease) mellan alla isoleringsskivor och mot kretskorten för att fylla ut eventuella luftfickor.

Genom att täcka kretskorten med ett isolerande lager, så kallad conformal coating, kortsluts inte komponenterna även om det uppstår kondens.

En annan intressant metod som jag inte sett någon testa är att köra med ett helt slutet chassi med torr luft i. Ett lufttätt chassi med typ malpåsar eller aerogel (coolt material, googla om ni inte hört om det förr!) skulle kanske funka. Utan vätska i luften finns ingen vätska som kan kondensera på de kalla ytorna, ingen isolering behövs!

Om du inte redan hittat dit så kan jag rekommendera XtremeSystems kylningssektion. Såväl Chilled Liquid Cooling, Dry Ice and Liquid Nitrogen,
T.E.C. Cooling och Vapor Phase Change Cooling innehåller mycket information om hur man kan isolerara sin dator mot kondens.

Efter nåt år på forumen (ProCooling, Xtremesystems med flera) så snappar man upp ett och annat.

Om du har en nyare processor blir det ingen enkel match att bli av med IHS:en. Risken är rätt stor att den inte överlever operationen. Med äldre processorer är det enklare men risken att man dödar den finns alltid.

Om ZEROtherm nirvana inte får kontakt med kärnan utan IHS är den ett bra exempel på en kylare som inte är konstruerad för att ändamålet. Men det går förmodligen att ordna med några mindre modifikationer.

Som sagt finns det inte så mycket info om direct die-kylning och jag har själv inte testat det så jag kan bara spekulera.

Kärnans totala avsaknad av oregelbundenheter som kan skapa turbulens höjer det termiska motståndet, å andra sidan behöver värmen inte passera kylpasta och kylare för att nå vattnet. Vilken av dem som ger störst bidrag är svårt att säga.

Högre flöde skadar aldrig men jag ser inte varför det skulle behövas mycket mer än vid vanlig vattenkylning.

Att blanda metaller går bra, så länge de inte ligger för långt ifrån varandra i den galvaniska serien. Koppar, mässing och silver är exempelvis inga problem att blanda. Aluminium däremot går inte bra ihop med ovanstående.

De flesta "silvriga" nipplar är tillverkade av mässing som sedan fått någon typ av ytbehandling t.ex nickelplätering, därav dess silvriga färg. Dessa nipplar funkar bra med t.ex koppar och mässing. En ny (för vattenkylning) ytbehandling som jag gillar är kopparplätering.

Precis som plope skriver så är mässing en legering av bland annat koppar och zink. Att de olika metallerna i mässing skulle reagera med varann (s.k mikrogalvanisk korrosion) är överkurs och inget man behöver oroa sig för.

Ingen IHS vs. lappad IHS
En processor med lappad IHS kommer alltid att ha högre termiskt motstånd än en utan IHS. Man kan alltså få lägre temps utan IHS än med lappad IHS. Detta förutsätter dock att kylaren är rätt konstruerad för ändamålet.

Ingen IHS med vanlig kylning vs. ingen IHS med direct die-kylning
Den här frågan är inte helt lätt att svara på, direct die-kylning är inte alls lika utforskat som t.ex vanlig vattenkylning. Men det är ju alltid kul att spekulera lite!

Med en vanlig kylare måste värmen visserligen ta sig från kärnan och ut i kylaren för att kunna transporteras vidare med kylmediet, men å andra sidan får man större kontaktyta mot kylmediet.

Vid direct die-kylning går värmen direkt från kärnan och ut i kylmediet, men då kärnans yta är mindre än kylarens ställer det högre krav på val av kylmedium, dess hastighet, etc. Dessutom saknar kärnan helt oregelbundenheter som ökar turbulensen. Om man skulle rikta några accelerationsmunstycken direkt mot kärnan skulle man nog få en rätt effektiv kylning.