Skrivet av phz:
Grundtanken är att dessa element är en del av den mentala träningen i sig. Det handlar om att visa respekt för andras förmåga genom att uppvisa disciplin, samt att när man själv kommer i en liknande position kunna visa respekt gentemot de som vill lära av dig.
Målet är väl mindre att kroppen ska bli ett vapen, och mer att man ska få kontroll över kroppen genom hård träning, och att sinnesron ska komma genom att ha dedikerat disciplin och systematisk träning till en aspekt, samtidigt som man sett sin utveckling i densamma. Om man gör detta i ett visst område (kampsport/drejning/fiolspelande/matematik/Counterstrike/matlagning/vad som helst) så kan man applicera detta tillvägagångssätt på alla saker i livet, vilket ger en ödmjukhet inför ämnens komplexitet och andras förmåga. Det är alltså inte bara den mentala styrkan som ska komma genom fysisk styrka, utan även (egentligen främst) det omvända.
Det må låta precis som sådant flum som du tycker är en onödig del av kampsporten, och västerländsk kampsport (t ex boxning, brottning) accentuerar inte dessa delar explicit i sin historia. Dock är det grundtanken med de flesta traditionella japanska kampsporter. Om man inte uppskattar dessa delar så kanske man helt enkelt tränar fel sorts kampsport.
Det känns som att du använda många stora ord, men du har nog missat att ha en poäng med det du skriver. Jag förstår verkligen inte vad du menar överhuvudtaget. Har du lust att förklara "Grundtanken är att dessa element är en del av den mentala träningen i sig. Det handlar om att visa respekt för andras förmåga genom att uppvisa disciplin, samt att när man själv kommer i en liknande position kunna visa respekt gentemot de som vill lära av dig."
Hur är de "elementen" en del av den mentala träningen? Varför ska man t.ex. kunna räkna till tio på thailändska, koreanska, eller japanska? Hur blir min mentala träning bättre av att jag måste buga mot "huvudväggen" i "dojon"? Jag förstår grundtanken av respekt för lokalen och sina medstudenter, men de verkar bara ha anammat det utan att översätta det.
Hur visar man respekt för andras förmåga genom att uppvisa disciplin? Vad har respekt med disciplin att göra? Om man vill vara en bra medstudent finns det massor av bättre sätt att göra det på än att bara buga åt deras håll, en gest som inte har något värde i Sverige.
Hur tänker du när du skriver "Det är alltså inte bara den mentala styrkan som ska komma genom fysisk styrka, utan även (egentligen främst) det omvända."? Menar du att fysisk styrka kommer från mental styrka? Det låter tokigt.
Citat:
Det må låta precis som sådant flum som du tycker är en onödig del av kampsporten, och västerländsk kampsport (t ex boxning, brottning) accentuerar inte dessa delar explicit i sin historia. Dock är det grundtanken med de flesta traditionella japanska kampsporter. Om man inte uppskattar dessa delar så kanske man helt enkelt tränar fel sorts kampsport.
Den här delen uppskattade jag inte alls. Jag tycker inte alls att det är flum som de gör. Det är jättebra och det funkar där kampsporten ursprungligen kommer från, men den behöver anpassas mer när den exporteras till en helt annan plats med annan kultur och språk. Du fortsätter att skriva att västerländsk kampsport inte har de delarna i sin historia, medan de flesta traditionella japanska dito har det, som om västerländska kampsporter bara handlar om barbarisk fysik och inte har sin del av mental och själslig träning. Prata med vem som helst som har sysslat med det i ett tag så får du se vad de har att säga. Slutligen skriver du att man "helt enkelt tränar fel sorts kampsport" om man inte uppskattar de delarna, som att det bara är att svälja vad man matas, annars är det ens eget fel att man inte trivs och man får snällt leta vidare efter något annat som man bara kan tryckas in i.
Jag tycker att det behövs eldsjälar för kampsporter, oavsett var de kommer från, som vågar anpassa dem till landet de utförs i, utan att de blir mindre värda. Karate t.ex. är inte mindre karate bara för att det är modifierat för Sveriges kultur och språk. Man behöver bara skala av allt onödigt BS och fokusera på det som faktiskt spelar roll, och vara originella och kreativa. Jag älskar japanska kampsporter, framförallt karate och juu-jutsu, men jag står inte ut med allt onödigt som de trycker på en. Bruce Lee har sagt, skrivit, och gjort mycket när det kommer till att skala av onödigt och fokusera på kärnan av kampsport. Han var inte heller rädd för att de bra delar från olika kampsporter och lappa ihop dem till en kampsport (inte att blanda ihop med "stil").
