Inlägg

def do_newtons(x0, a):
    xn = x0 - f(x0)/f_der(x0)
    if abs(xn - x0) < a:
        return xn
    else:
        return do_newtons(xn, a)

Det kan vara bra att ha en maxgräns för antalet iterationer. Speciellt då man har angivet ett litet a.

Ibland vill man leta upp ett nollställe som befinner sig inom ett visst intervall. Då kan det vara bra att kunna ange detta intervall också.

a:et brukar ofta markera hur många korrekta decimaler man vill ha. (a = 0,1 0,01 0,001 osv).

Bibliotek i Visual Studio c++
För att använda ett bibliotek så krävs det två stycken filer. Den ena filen är en vanlig h-fil. Den andra filen är en lib-fil.

h-filen inkluderar du som vanligt i ditt projekt.

lib-filen inkluderar du genom att ändra i projektinställningarna.
Project -> Properties -> Configuration Properties -> Linker -> Input -> Additional Dependencies
I fältet så lägger du till namnet på biblioteket. (Eventuellt så kan du lägga till dess sökväg om biblioteksfilen inte ligger direkt i projektmappen).

Byt språk! och c++ verkar gå hand i hand

Att hårddiskarna lever vidare behöver inte betyda att de är bättre. Om det är mycket folk som anser något så kan det endast betyda att något är fel. Kanske är dags för hårddisktillverkarna att gå ut med information som motiverar ljudnivån och den låga överföringshastigheten. Vad tillverkarna säger att folk vill ha stämmer sällan överens med folks förväntningar.

Vad menar du med att elektronik skulle vara dåligt. Dagens stridsflygplan hålls i luften tack vare elektronik. Med endast mekanik så hade de varit så pass ostabila att de aldrig skulle ha kunnat lyfta från marken. Är inte det imponerande?

Ja, för att koppla samman externa enheter. Men definitivt inte internt där det handlar om kortare sträckor. Varför skulle annars minsta läsbara stycke vara en sektor? Till och med processorerna går mot att man utför flera operationer parallellt.

Ja, visst! Bönderna säger att konsumenterna vill ha besprutad (i överflöd) mat. Är det så? (Blev det så)? Handlaren säger att det är ingen som köper vanlig mat längre. Alltså, in med mer färdiglagat. Innebär detta att ingen äter hemlagat längre? Innebär det att färdiglagat är bättre?

Nädu, jag litar inte på fem öre vad tillverkar tycker att konsumenten ska ha för produkt. Som jag skrev ovan: Vad tillverkarna säger att folk vill ha stämmer sällan överens med folks förväntningar.

Finns det någon som har sagt annorlunda? Men man kan även fundera över vad som händer om vi får tillgång till en värdig ersättare till systemdisken. Här hos mig hade det endast behövts en enda central lagringsplats. Masslagring hade ej platsat i persondatorerna om ett bättre alternativ hade funnits tillgängligt. Det är här man borde fundera på vad som händer när hårddiskfösäljningen går ner med mer än 75%. Du tror inte det hade påverkat marknaden?

Här pratar du om masslagring. Har jag nämnt det? Långt innan raptorn var påtänkt var jag ute efter en snabb och billig systemdisk. Detta gick förstått inte att få tag på då tillverkarna endast är intresserade av att öka storleken.

Kan du på något vis motivera varför det ska finnas ett extremt överflöd av utrymme i var persondator?

Människans historia talar direkt emot dig på denna punkt. Desto lättar det har varit att arbeta med en produkt desto snabbare har den utvecklats. Vilken produkt har mest utvecklingsmöjligheter? För att göra det enkelt för oss så tittar vi på antalet märken som finns tillgängliga. För hårddisken finns det ca 10 stycken. För usb-minnena finns det hundratals.

Är det inte så att det är uppfinningarna som bidrar till de förbättrade egenskaper?

Om det nu hade varit så att roterande diskar hade varit så överlägsen. Varför finns det då fler tilllämpningar till usb-minnen än det fanns (finns) för motsvarande roterande produkter?

Kanske har det varit så att hårddisken har fått behålla sin tron så länge just på grund av att det inte varit tekniskt möjligt att utveckla en solid motsvarighet. Det är först nu som det börjat dyka upp SSD i affärerna. Man skulle med andra ord kunna säga att det är först nu som SSD har introducerats. Fortsättningsvis kan man också säga att det är först nu som man kan börja utveckla filsystem och tillämpningar som lämpar sig för detta nya medium.

Varför skulle det vara befängt? Den externa minneskortet får ju en klar nackdel. Dessutom pratade jag om en extern hårddisk som användaren själv har kontroll över. En extern hårddisk behöver ej heller skilja sig mot en intern då den kan anslutas med e-sata.

Det faktum att det går betydligt snabbare att komma åt minneskortet än hårddsiken kvarstår. Detta skvallrar om helt andra programmerings möjligheter. Möjligheter som inte finns hos roterande medier.

Varför är det inte intressant? Jag upplever det som det faktiskt är ett enormt tryck efter ett nytt lagringsmedie. Var är då diskarna? Hur motiverar du för en icke datorkunnig att man måste defragmantera disken? Om det funnits ett enklare alternativ, hur tror du det skulle påverka marknaden? Eller det är meningen att folk ska fylla sin (påtvingade) terrabytedisk med bilder tagna med en mobilkamera?

Det var många år sen den funktionen fungerade i praktiken. Dessutom är den funktionen numera avstäng per default vid en nyinstallation. (Min erfarenhet).

Man kan inte heller stänga av de delar av disken som sällan används. Hade det här inte varit bättre med många små diskar istället? Varför ska man slita på de delar av disken som innehåller ens personliga bilder? Går en liten del av disken sönder, så går hela disken sönder.

Varför ska folk envisas med att placera SSD i samma låda som hårddisken. Man måste faktiskt vidga sina vyer. Varför ska man inte försöka packa ihop så mycket disk så möjlig i en given volym istället. Är det kanske för att hårddisken inte hade klarat ett sådant test då det förmodligen hade blivit brist på god ventilation. Vilken disk är det egentligen som hamnar i bättre dager? Hade flash-disken klarat ett sådant test? Det vet vi inte eftersom vissa envisas med att endast mäta arean.

Så som du skriver det så får man plats med hundratals (kanske tusental) gånger fler bitar på hårddisken än på en SSD. Är det verkligen så? Har det så stor betydelse? Är det verkligen motiverat att ha gigantiskt stora diskar? Måste verkligen all information lagras på samma disk? Med hårddiskens utformning kan man endast gå åt ett håll. Att öka packningstätheten och göra större diskar.

Det beror sig på vad som man tycker är relevant. Här hade det varit lämpligare att skriva att det är det du tycker är mest relevant.

Överklockning. Noggrannare spänningsmatning. Desto länge sladda man använder desto större förluster blir det. Skydd mot spänningsfall då man startar upp tunga komponenter som hårdiskar. Filtrera bort switch-frekvenserna. Tänk på att moderkort ska fungera med dåligt konstruerade nätaggregat också.

Hastigheten för 32 kB-filer på en hårddisk ligger på ca 4 MB/s. Vid läsning av så pass små filer påverkar förmodligen accesstiden mest. Vidare är det minsta möjliga läsbar enhet för en hårddisk vanligtvis 512 byte. Filsystemet brukar även klumpa samman ett flertal sektorer.

Vad jag ville säga med dessa siffrorna var att även om den maximala överföringshastighet låter bra så är verkligheten ofta annorlunda. När man börjar testa hårddiskens prestanda så märker man ganska snart att den faktiskt är helt värdelös på att hantera filer. Att en sådan teknik faktiskt har lyckats överleva är inget annat än förbluffande.

Nu går du nog lite väl långt med ditt tolkande. Jag skev min åsikt. Då borde man tolka beta som ej färdigutvecklad, där alla finesser kanske inte riktigt kom med i den slutgiltiga produkten. Även en beta-produkt kan vara fullt funktionell.

Nej, vad du faktiskt har sagt, eller menat, är att tillverkarna har valt storlek först och främst. Att det skulle vara bättre eller att marknaden vill ha det har du inte nämnt ett ljud om.

Jag tror inte heller att hårddiskarna kommer att försvinna. Men däremot tror jag att de kommer att försvinna från vanliga persondatorer. När de försvinner därifrån kommer det att påverka hårddisktillverkarna ganska rejält.

Då skulle jag ha svarat (med min åsikt förstås): SSD är fortfarande under utveckling. De diskar som kommit ut i handeln är fortfarande i beta-stadiet. Det finns fortfarande utrymme för fler tekniska finesser.

Vidare så är flash-tekniken på väg mot ett teknikskifte. Köper man idag så får man gammal teknik i ny förpackning. Men har man gott om pengar och inte vill vänta ett par år så finns det väl inte mycket som hindrar. Det är alltid kul att testa ny teknik

Jag hade inte tänk lägga mig i debatten, men jag började skiva och så blev det bara mer och mer text. Det känns som jag mest har riktat kritik mot det som MBY skrivit.

Att tekniken för flash samt magnetisk lagring är gammal teknik stämmer. Vad som inte alltid nämns är att de delvis innehåller samma teknik. Ett sådant exempel är kodningstekninken som används för felkorrigering. Detta är ett område som har sitt ursprung i början på 50-talet. Utan framsteg på denna front hade vi aldrig haft vaken hårdiskar, SSD, eller optiska enheter.

Att många anser att roterande medier är omoderna är inte så konstigt. Vem vill mata in en CD-skiva i datorn när den tvunget ska föra så mycket oväsen? En annan anledning kan vara att det är mycket lättare att "uppfinna" tekniska utformningar av flash-baserade diskar än det är för de roterande medierna.

Ett sådant exempel skulle kunna vara dynamisk raid (påhittat!). Denna raid-nivå skulle rikta sig mot ensamma diskar. Förutsättningen för att tekniken ska fungera är att disken internt har möjlighet att läsa på flera platser samtidigt. Detta skulle då utnyttjas genom att man lagrade kopior av de filer som lästes ofta i det oanvända utrymmet på disken. När man sen vill komma åt en av dessa filer så kan disken automatiskt läsa in information från flera chip samtidigt och på så vis få bättre prestanda.

Att hitta någon ny förbättring som bygger på hårddiskar är däremot svårare. Mycket faller på att skivorna konstant måste hållas roterande samt att i nuläget så är det inte ekonomiskt (eller tekniskt?) möjligt att ha separat rotationshastighet per skiva.

Att påstå att en SSD skulle dra mycket ström är ganska befängt. Titta bara på hur fort det går att komma åt en extern kortläsare. Där får man tillgång till filerna direkt. Med en extern hårddisk måste man vänta tills de kommit upp i hastighet. Detta gör det möjligt att starta/stänga av delar av en SSD helt godtyckligt med små förluster. (Måhända att sådana funktioner ej hunnits utvecklas än, men det lär ju komma då de är fullt möjligt att implementera).

Att sedan påstå att magnetisk lagring har bäst packningstäthet är också missvisande. Den absolut största skillnaden mellan flash-baserad lagring och traditionell magnetisk lagring är placeringen av det förstärkande elementet.

För hårdiskens del så sitter förstärkaren på läshuvudet (eller i dess omgivning). För flash-tekninkens del finns det en förstärkare för varje enskild bit. Detta gör att när man mätar packningstätheten så mätar man faktiskt flashdiskens läsarmar också. Detta blir såklart missvisande då man utelämnar hårdiskens läsarmar + styrelektronik. Ett relevantare mått hade varit att se efter hur mycket disk man får in i en given volym.

Här kommer man in på en annan av nackdelarna som hårddisken dras med och det är att de använder en motor. Detta är på inga vis positivt då då det är just motorer (och fläktar) som belastar nätaggregatet mest. Desto fler diskar man har desto sämre blir det.

Till sist kommer här den biten som jag först hade tänk lägga till.

Lägger till lite mer information till debatten angående prestanda mellan flash-minnen och hårddisk.

Jag testade nyligen prestandan för min hårddisk jämte prestandan för ett SD-minneskort. (Har ingen SSD att testa med ).

Den maximala hastigheten blev:
HDD: 109 MB/s
SD: 17 MB/s

Minsta läsbara fil med bibehållen hög hastighet:
HDD: 2048kB (hastighet 86MB/s peak, 77% av max)
SD: 32kB fil (hastighet 12MB/s, 71% av max)

Skillnaden mellan ett tiotal kB och ett par MB är faktiskt ganska påtaglig. Ska man tolka detta som att flash-tekniken är 64 gånger bättre på att läsa filer i jämförelse mot en hårddisk? Ganska lätt att förvirra folk med siffror om man inte tittar på helheten

Jag tycker att priserna har varit ungefär densamma de senaste åren. Mellansegmentet har hela tiden legat på 1500-2000kr. När det kommit ut nya processorer så har de helt ersatt de gamla och därför har priset hållits oförändrat. På senare tid har det dock tillkommit flera billigare modeller som trots allt håller väldigt god prestanda.

Den dyraste kostnaden som ett företag har är arbetskraft. Eftersom ett teknikföretag behöver kontinuerlig utveckling så har de förmodligen fasta anställda som jobbar med det. Med andra ord så betalar var processor som köps idag utveckling som behövs för försäljning imorgon. Vid större investeringar så lånar man kontanter av banken och betalar tillbaka lånet löpande.

Det jag tror påverkar priset mest är om det skulle bli något fel på en produkt så att man får göra om något. Vad jag menar är att det är endast en oförutsedd förändring som påverkar priset. När den nya tekniken är redo att släppas så har man förmodligen redan betalt av stora delar av utveklingskostnaden. Man kan ju knappast gå till banken för att tigga pengar om man redar har stora lån.

Följande beskrivning är en lite (mycket ) förenklad version av tillverkningsprocessen.

Tänk dig att man har en overheadapparat med tillbehör. Då motsvarar kiselplattan duken. Papperna som du lägger på apparaten är mallen som du använder. Lampan bestämmer hur pass tunna linjer du kan göra.

Eftersom du vill få ut många processorer per platta så kommer din mall att innehålla massvis av små processorer. Eftersom projektionen inte alltid träffar plattan optimalt lägger man till processorer så det täcker ut över kanterna.

Kvalitén hos varje enskild processor bestäms då lite av hur pass bra fokusen var under processen.

Varken ATI eller Nvidia tillverkar några grafikprocessorer i egna frabriker.

Dessutom är tillverkningstekniken som används för att utveckla grafikkort starkt knutet till utvecklingen för processorer. Med andra ord så är Nvida starkt beroende av framsteg som görs av stora jättar som AMD, Intel och IBM.

Nvidia har alltså mycket att förlora om AMD skulle försvinna.

Med mindre konkurrens finns det en risk att färre tekniska framsteg görs. Detta kan leda till att det går åt mer tid för att utveckla nya tillverkningstekniker.

Med färre beställare hos tillverkarna finns det även en risk för att priset går upp för att köpa deras tjänst.

ps. Ovanstående text bör ej tas på fullt allvar. Lite mer ironiskt menat

Jag använder x64 och har inte stött på några problem. Jag har inte testat att installera på sp1 än. Ska testa det nu...

Edit:

..fungerade utan problem. R2007a som jag använder motsvarar tydligen version 7.4.

Jag har använt version 2007a utan problem på Vista.

Vet inte vad som är fel, men det låter nästan som en hårdvarukonflikt. Om du har tur kan du hitta felet i en av windows loggar. Loggarna hittar du under Administrationsverktyg i kontrollpanelen.

För ytterligare felsökning så kan du försöka besvara några av följande frågor.

Är det bara i VideoLAN som du får problem?
Försöker du spela en film från en DVD-skiva?
Har du testat att spela upp någon annat material? Till exempel en fil direkt ifrån hårddisken.
Har det fungerat förut?

Använder du de senaste drivrutinerna? Speciellt viktigt är i det här fallet är nog drivrutinen för moderkortet. Även grafikkortet kan ha viss betydelse.

Undra vilken mediaspelare han använder som kan utnyttja all kraft i grafikkortet?

Tillägg:
Den största nackdelen som grafikkorten dras med är att de inte enkelt går att programmera. Dessutom så blir det bara problem när mer än ett program ska ha tillgång till det.

VideoLAN lagrar sina inställningar i en mapp under "Documents and Settings". Leta upp denna mapp och radera den.

Vet inte riktigt var mappen brukar ligga, men här är några ställen du kan leta på. Vissa mappar kan vara dolda, så du måste först kryssa för att dolda mappar ska visas.

Sökväg vista:
c:\Users\"användarnamn"\AppData\Roaming\vlc

Sökväg xp:
c:\Documents and Settings\"användarnamn"\Application Data\vlc

Efter att du tagit bort denna mapp så kommer VideoLAN att återgå till dess ursprungliga inställningar.

Hoppas detta hjälper

Jag tycker att dessa restriktioner låter ganska vettiga. Jag ska nog ta och försöka följa dem lite noggrannare än vad jag gör nu.

Om man inte vet vilka restriktioner man har i var språk så kommer man aldrig att kunna skriva ordentlig kod. Med ett enklare språk (eller paket/bibliotek) så är risken större att man väljer fel metod, och löser därför inte problem på ett optimalt och korrekt sätt.

En klurig fråga: Hur inverterar man en matris?

Trevlig med lite teknisk utveckling. Synd bara att de lyckades undvika att berätta något väsentligt. Till exempel hur informationen lagras på nanotrådarna. Använder de sig av spinntronik?

Jag skulle vilja påstå att det största felet med hårddisken (och andra lagringsenheter) är att de endast har EN åtkomstpunkt.

Det hade varit så mycket bättre om vi hade haft två typer av diskar. En liten effektiv disk för snabb (och multipel) åtkomst och en stor och sölig disk för masslagring.

Om man tittar på videon så verkar det inte som om den här tekniken kommer att bli något undantag.

ps. Egentligen är det lite fel att säga att flashminnen inte är baserade på (beroende av) magnetism.

Problemet med UAC är att den dök upp hela tiden när man skulle konfigurera windows, inte för att den dök upp någon enstaka gång när man skulle använde ett program.

Så lite så

Nej, nej, nej. 300 är teoretisk hastighet som kabeln klarar av. Vanliga hårddiskar kommer aldrig upp i den hastigheten. Rutnätet justeras automatiskt beroende på maximal praktisk hastighet.

85 som medel låter rimligt.

Ser du om där ligger några partitioner på disken? Vad står det om disken i diskhanteraren?

Edit: Annars får du se efter om inte disken behöver byglas för kompabilitet med SATA I.

Högerklicka på Den här datorn och välj hantera. Klicka sedan på diskhantering och se om du inte kan aktivera disken därifrån.

Vad jag har sätt så täcker den inte aktivering av nya diskar.