Den globala kretsbristen har drabbat allt från teknikintresserade i jakt på datorkomponenter till hela industrier, framförallt fordonsindustrin. Även om tillgången inom vissa segment lättat något varnar nu europeiska myndigheten Europol för att förfalskade kretsar och elektronik finns i omlopp.

► Kretsbristen riskerar öka mängden förfalskade komponenter

I rapporten "Intellectual Property Crime Threat Assessment 2022" har myndigheten utrett brott som bryter mot immaterialrätt, det vill säga de lagar som reglerar skydd för exempelvis patent, varumärken eller annan immateriell egendom. Där framgår att elektronik, både enheter och komponenter, är en av de större kategorierna när det kommer till förfalskningar. Detta inkluderar utöver datorhårdvara och kretsar även ljud- och bildutrustning, minneskort och bläckpatroner av olika slag.

The growing global shortage of semiconductor chips is linked to the high demand for digital devices and manufacturing problems that emerged during the COVID-19 pandemic. The electronics industry is facing a considerable demand for computers, components, mobile phones, tablets, gaming consoles and other devices. Counterfeiters may try to exploit this demand and supply shortages by introducing counterfeit semiconductors.

Det finns flera olika typer av förfalskningar. Det handlar dels om rena kopior som byggs från grunden för att se ut som äkta vara, dels om defekta eller äldre uttjänta komponenter. För den sistnämnda kategorin kan serienummer ha skrapats bort eller på annat vis förändrats för att likna något annat. Det har även förekommit att bedragare utgett sig vara från en viss distributör eller tillverkare för att sälja förfalskade produkter.

Enligt Europol är elektronik särskilt känslig för förfalskade komponenter, då leveranskedjor är både långa och globala med flera led av distributörer. Att hitta i vilket led de förfalskade kretsarna letat sig kan därmed vara svårt. Därtill innebär förfalskningarna risker för att kritisk infrastruktur inte fungerar som tänkt, exempelvis inom sjukvården eller transportsektorn.

Riskerna sträcker sig även till elektronik för privat bruk, där rapporten pekar ut mobiltelefoner som mest påverkade. Enligt rapporten säljs 184 miljoner förfalskade mobiltelefoner globalt varje år. Enheterna är ofta nära identiska på utsidan, men vid närmare inspektion saknas IMEI-nummer och mjukvaran stämmer ofta inte med vad som utlovats. Europol varnar även för att förfalskad elektronik för privat bruk kan vara brandfarlig eller innebära risk för elchock.