Intels tick tock-strategi går ut på att släppa en ny arkitektur vartannat år och förbättra tillverkningstekniken åren emellan. I slutet av 2008 lanserades de första Nehalem med Core i7 i spetsen, och nu är det dags att krympa transistorerna.
I slutet av året lanseras processorer tillverkade i 32 nanometer, bland annat i Core i5-serien. Dessa är baserade på arkitekturen Westmere som är väldigt lik Nehalem. Den förbättrade tillverkningstekniken gör det dock möjligt att sänka energiförbrukningen och skruva upp klockfrekvenserna. Lanseringen av Core i7 innebar ett "tick" och introduktionen av Westmere är ett "tock".
Nästa år är det dags för nästa arkitektur att göra entré på marknaden. Sandy Bridge ersätter dagens Nehalem i det fjärde kvartalet 2010, exakt två år efter introduktionen av Core i7.
Sandy Bridge innebär inte lika radikala förändringar som med övergången från Penryn (Core 2 Quad m.fl.) till Nehalem (Core i7). Istället förbättrar den nya arkitekturen Nehalem på flera punkter, vilket kommer att leda till mer prestanda per megahertz.
En av de största nyheterna i Sandy Bridge är stödet för AVX, eller Advanced Vector Extensions. Detta är nya funktioner i instruktionsuppsättningen x86 som till viss del kan liknas vid dagens SSE, men som gör det möjligt att utföra fler beräkningar parallellt ungefär som med moderna grafikprocessorer.
Om Sandy Bridge för med sig fler kärnor är i dagsläget oklart. I början av nästa år lanserar Intel den Westmere-baserade processorn Gulftown med sex kärnor. Eventuellt kan introduktionen av Sandy Bridge föra sexkärniga processorer till lägre prisklasser.
Källa: Digitimes.
