För speltesterna används ett Nvidia Geforce RTX 4090 Founders Edition. Även då 50-serien har tågat in bedöms kortet som än så länge fullgott och orsakar inte grafikkorts-flaskhalsning under testernas gång. Upplösningarna som används är dels 1 280 × 720 pixlar med låga grafikinställningar, vilket används för att till största möjliga mån framkalla en processorflaskhals vid testerna. Därutöver testar vi även spelen vid 1 920 × 1 080 pixlar med höga grafikinställningar.

ss_ae4465fa8a44dd330dbeb7992ba196c2f32cabb1.jpg

Cyberpunk 2077 är väloptimerat men processortungt.

Totalt testas sju speltitlar i form av Cyberpunk 2077, F1 22, Far Cry 6, Guardians of the Galaxy, Hitman III, Rainbow Six Siege samt Watch Dogs Legion. Dessa har valts ut för att de tenderar att bli processorbundna ihop med tidigare nämnda Geforce RTX 4090. De passar därför särskilt bra för att isolera spelprestandan hos testlabbets processorer.

Vi börjar med spelsvitens mest intressanta resultat, där Core Ultra 5 235 presterar 4 procent bättre i Cyberpunk 2077 än Core Ultra 9 285K! Detta skvallrar inte om att den förstnämnda modellen är bättre lämpad för ändamålet, utan snarare att det har skett spännande utveckling på mjukvarufronten sedan Intels lansering. Detta ger kött på benen för en djupdykning i frågan längre fram i tiden.

I övrigt finner vi att processorn placerar sig 6 procent bakom storebror Core Ultra 5 245K - vilket är närmare än i produktivitetstesterna. Mest utstickande var resultaten I F1 22 samt Rainbow Six Siege, 9 respektive 14 procents glapp.

Även när vi kliver över till 1080P med Ultra-inställningar ser vi samma Cyberpunk-anomali - ett övertag om 4 procent mot värstingberäknaren Core Ultra 9 285K. Avståndet till Core Ultra 5 245K krymper sakteliga, för att slutligen landa på 5 procent lägre medelvärde. Åter igen är det i F1 22 samt Rainbow Six Siege som vi ser den största diskrepansen, 7 respektive 9 procent.

I halva testsviten ligger modellen någon eller några procentenheter antingen över eller under AMD:s budgetkung Ryzen 5 9600x, som kan fås för närmare 500 - 700 kr lägre prislapp. I den andra halvan av testsviten, som bättre nyttjar det röda lagets hårdvara, ser vi prestandaskillnader mellan 15 till 35 procent! Big oof, som kidsen skulle säga.

Sammanfattad spelprestanda

Med redaktionens grafikkortstester som referens vet vi med oss att en sammanfattad bild över spelprestandan med hjälp av SweClockers prestandaindex alltid har varit uppskattat. För att skapa ett motsvarande index för processorer behöver vi dock nå en kritisk massa av olika speltitlar, vilket vi inte riktigt gör i det här fallet med totalt sju olika spel i sviten (SweClockers prestandaindex för grafikkort baseras på tolv olika spel).

För att underlätta diskussioner i tråden infogar vi en något nedbantad version av prestandaindexet i detta test. Ha dock i åtanke att detta är ett något förenklat snitt av den generella spelprestandan för varje processormodell och att man alltid i första hand bör kika på varje enskild speltitel för att få en korrekt bild.

I nedanstående diagram redovisar vi snittet för processorernas genomsnittliga bildfrekvens genom de sju spelen vid upplösningarna 1 280 × 720 samt 1 920 × 1 080 pixlar. Ovanpå det kompletterar vi även med ett snitt för de olika modellernas lägstavärden genom spelen, då detta kan skilja sig markant från medelvärdet. Intels Core i7-14700K får stå till tjänst som referens vid index 100.

Helt okej spelprestanda, för att vara en Intel-processor i vår Herres år 2025. Så skulle Core Ultra 5 235 kunna summeras, men den bilden ger inte riktigt hela sanningen. Här får vi ha i åtanke resultaten i Cyberpunk 2077, vilka gav oss indikationer om att här har något spännande skett på mjukvarusidan. Processorn får alltså fördel mot sina Core Ultra-syskon, vilket höjer dess snittvärde, och skulle troligtvis placera sig något längre bak i startblocket med äldre mjukvara. Det skall dock sägas att i vilket fall som skarvar vi på marginalen.

Dagens processorer levererar inte riktigt högt och lågt på samma sätt som sina förfäder. Visst, Core Ultra 5 235 placerar sig onekligen i diagrammens nedre del, men bortser man från AMD:S X3D-processorer skiljer det inte särskilt mycket (procentuellt sätt) mellan medelvärde och lägstavärde, oavsett om man tittar på en ingångsmodell eller ett tidigare flaggskepp såsom Core i9-14900K. Med det sagt, det blir ändå bottennapp.