E-post och digitala brevtjänster har sedan millennieskiftet kapat volymerna av fysiska brev med över 60 procent, men med med ständigt växande e-handel är ett välfungerande postväsende mer aktuellt än någonsin. Myndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) har till uppgift att hålla koll på just postmarknaden, och i en färsk rapport sammanfattas hur landet ligger.
Som största aktör hamnar Postnord titt som tätt i rampljuset – dels i medvind som Amazon- och Ica-samarbeten för mer välfungerande paketleveranser, dels när maskineriet kärvar. Det är det senare som gäller när PTS avrapporterar 2022, och konstaterar att klagomålen på Postnord var stora under det gångna året. Brev- och paketjätten förväntas nämligen leverera 95 procent av inrikesbreven inom två dagar, men stannade på 94,7 procent – ned från 97,9 procent år 2021. PTS kommer därför att samtala med Postnords ledning för att få inblick i hur företaget ska nå kraven.
Vidare ser PTS att postmarknaden fortsätter att förändras i rask takt. Brevvolymerna minskade med 11 procent under förra året, medan paketleveranserna ökade med 7 procent. Det är denna omställning som Postnord med begränsad framgång försöker tackla, bland annat genom glesare utdelning. Företaget har precis som sina konkurrenter också storsatsat på paketskåp, där antalet tredubblades under året för att landa på drygt 1 800 Postnord-skåp.
Utvecklingen av paketskåp och hur de är fördelade mellan olika aktörer.
Medan Postnord har en tydlig majoritetsandel av brevmarknaden, med 75–80 procent, understryker PTS att situationen är annorlunda när det gäller paket. Det syns bland annat i det faktum att paketskåpen i Sverige är runt 7 000 totalt, där de flesta tillkommit under de senaste fyra åren. Avslutningsvis pekar PTS på att Postnord mister marknadsandelar inom både brev och paket, en trend som sannolikt fortsätter framöver.
Har du haft problem med brev som inte kommer i tid? Fungerar det bättre med paketskåp? Dela med dig av dina upplevelser i kommentarstråden!
