Varför använder folk citationstecken istället för parenteser?

Stör mig också nått så fruktansvärt på det, har även sett vissa som använder citationstecken för att förstärka ett eller flera ort i en mening, en pizzeria skrev exempelvis [Vi har "färska" ingredienser på alla pizzor] vad menar de med det? är ingredienserna inte färska egentligen?

Lunchresturangen på jobbet skriver även när de vill lyxa till det med efterrätt på matsedeln ["Vi bjuder på blåbärspaj till maten"] är det ett citat från kocken eller vad är det frågan om?

Nu har jag använt [ och ] för att visa mina citat, skulle bli lite rörigt med citattecken

Ahh, jag har sett det många gånger och stört mig som sjutton. Men först nu begriper jag att det är "parenteser". Nåja, det blir ju inte precis mindre störande bara för att man begriper att de egentligen ska vara parenteser...

Ja, det är väl precis som med särskrivningar: exponentiellt spöstraff är vad som gäller. Ett rapp för första förseelsen, två för andra, fyra för tredje, åttan för fjärde osv.

Noll tolerans ska det vara, inga varningar. Annars finns ju chansen man får höra grammatiska fel över 6 miljarder gånger.

http://www.youtube.com/watch?v=c3y0CD2CoCs

Fail!

Ja, den typen av missbruk har jag sett förut. Somliga verkar tro att citationstecken används för att förstärka ett begrepp i samma kontext där det egentlige betyder ungefär "den så kallade/påstådda". Edit: Men misstaget/missbruket kan faktiskt vara relativt. Det går att tolka annorlunda än "så kallade/påstådda", bara det att de allra flesta inte gör så.

(Ett annat misstag i samma anda var i min grundskola där biblioteket råkat katalogisera Anne Franks dagbok under "sagor". )

Måste erkänna att det är första gången jag ser detta, eller tänker på det i alla fall. Det ser ju "förjävligt" ut.

"Trevlig helg!"

Vad använder du för citeringar, markera "så kallad", osv då? Parenteser? Integraltecken? Alef? Du kan ju inte ha kvar kakan och äta den, så du måste ju ha ett annat tecken eftersom det annars är omöjligt att avgöra.

Det går inte att använda fnuttar som parenteser, eftersom dessa tecken redan är upptagna för annat. Vissa meningar får en felaktig syntax, andra blir tvetydiga. Somliga kanske fungerar. Vissa blir korrekta men betyder något annat, som t.ex. den föregående. Betänk skillnaden mellan @somliga "kanske" fungerar@ och @somliga (kanske) fungerar@.

#@Snabel-a@ är förstås mitt egna parentestecken, ehh jag menar citationstecken, eftersom det tydligen är okej att välja, och brädgård är förstås ehh, vadå?#

#För övrigt, jag använder @+@ som ni andra använder @-@ och när jag säger @/@ menar jag @||@, vilket är en generalisering av $, fast med grav accent; Och ; är det nya .;#

Edit: Seriöst nu så måste detta rimligen handla om en fråga om språkkänsla. Lite provocerande kanske att säga att det är fel på någons språkkänsla, men jo, det är det minsann! En person som använder "" som () kan helt enkelt inte ha läst speciellt mycket och har därför inte byggt upp ett levande språk. Man kan ta sig språkliga friheter, det har varje stor författare och speciellt diktare gjort, men att skriva "fel" på rätt sätt är få förunnat. Frans G Bengtsson, Albert Engström och Cornelis Vreeswijk är alla ursäktade. Ja, t.o.m. Onkel Kånkels texter ryms inom det språkligt underfundiga snarare än det språkligt klåparaktiga.

När de skriver att de har "färska" ingredienser så kanske de skojjar om att de är färska och egentligen är lite ofärska.:P

Kul o se vilka problem vi har i I-länderna^^ btw tal o skrivt förändras.. ser inte att nån av er skriver gammelsvenska så på nått sätt gick ni med på det.. eller ja naturligtvis är det acceptabelt i den tidsålder ni själva kom till i att följa^^
O det faktum att svenskan knappast var det första språket! långsamt växa fram ett nytt språk?kul ide;)
Så vad gör ett tecken acceptabelt o använda? regeringens samtycke/ nån forskares ord/ nån grupp ordvetare slår sina kloka huvuden ihop? ....

jo vet mycket väl vad det innebär, trots inte använder det^^ frågan är fortfarande varför detta som svar på inlägg?

Felaktig användning av citationstecken må vara irriterande, men gud så kul det kan vara!
http://www.unnecessaryquotes.com/#1

Jag har sett 'parenteser' bli allt vanligare också,
det beror säkert på att det finns en 'knapp' på 'tangentbordet' för detta tecken :(.
(Alltså det är bekvämare att göra ett ' än det är att göra det rätta ".)

Nu krånglar du till det mer än nödvändigt. Om man använder ett tecken som i vanligt språkbruk betyder en viss sak till en helt annan sak, då får man finna sig i att bli missförstådd eller betraktas som fel ute. Det har inget med utveckling eller novation av språket att göra, utan helt enkelt bristfälliga skrivfärdigheter.

Som exempel har jag inga problem med att du använder "btw" eller "^^" i din text. Däremot retar jag mig på att du hoppar över versal i början på en mening. Ser du skillnaden?

Jag kan hålla med om att det i många fall är viktigare att bli förstådd än att göra rätt. Men någonstans måste man också inse att frasen "hackad kyckling lever" inte betyder samma sak som frasen "hackad kycklinglever".

Hmm... En ny sak att reta sig på i det moderna svenska språket? Har inte sett det här än, men det kommer väl...

Jag anser nog att problematiken kring de och dem är det vanligaste språkfelet i svenskan idag. Värre än särskrivningar.

Ofan, det visste jag faktiskt inte. Jag menade dock att användandet av ' som citationstecken
måste vara mer fel än just " i vilket fall som helst.

Meningar kan faktiskt börja med såväl "och" som "men", men det kräver språkkänsla för avgöra när det passar. "Bara sådär" passar det ju inte, precis som du säger. Ett sätt att skriva kombinerar långa meningar med en väldigt kort "konstpausmening". En sådan kan börja med och eller men. Det fungerar som en slutkläm. Jag råkar på vad jag tror är ett giltigt exempel i nästa stycke.

Precis som Jerka^ säger tycker jag att "dem" när det ska vara "de" är ett av de mest störande felen, fast jag placerar inte särskrivningar längre ner. Jag tycker själv att "dem" är lite ointuitivt så jag brukar försöka formera mig så att jag inte behöver "dem" eller gör omskrivningar med "dessa". Vet man inte hur man använder ett ord, så låter man bli att använda det. Det förefaller som om många tror att "dem" är skriftspråkets svar på "dom" i talspråk. Men icke! (Ser du vad jag gjorde där, Zotamedu?) Då är det faktiskt bättre att skriva "dom". "Dom" ser lite slappt och slarvigt ut, men det är knappast ett fel i samma mening som att skriva "dem" när det ska vara "de" (eller det mer ovanliga "de" där det ska vara "dem").