Digitala färger – Adobe RGB och sRGB

Tack för en extremt välskriven och informativ artikel! har definitivt lärt mig mycket mer om skärmar och färgrymder än vad jag kunde innan... keep 'em coming!

Fullt Rec. 2020-kapabla apparater ligger inte alls långt ifrån att vara allmänt tillgängliga i dagsläget. De kommer med största sannolikhet att dyka upp först i projektorer med laser som ljuskälla, som Redray 4K projektorn. Min egen projektor (några år gammal Casio) skulle också ligga mycket nära Rec. 2020 med en bättre grön ljuskälla.

Efter projektorerna kommer förmodligen Laser-LCD teknik att möjliggöra Rec. 2020 även för skärmar och TV-apparater. OLED kommer dessvärre inte att kunna ge samma färgmättnad som LCD tills ASE-OLED börjar användas.

Den absolut mest omfattande artiken jag sett på Sweclockers! Men ju mer kunskap man har desto mer frågor har man, så: Vilka program stödjer dessa ICC-profiler om man profilerar skärmen? Gimp, Firefox, textbehandlare med syntax highlighting, Windows UI-element/skrivbordsbakgrund? Spel har ni ju tidigare i tråden konstaterat att inte stödjer ICC-profiler.

Har väntat länge på att se en sådan här artikel skrivas på en relativt allmän sida. Äntligen kan man peka på något när man börjar snacka om färger.

Det var någon som verkade kunnig här i tråden som skrev att Rec.2020 är extremt väl tilltagen. Jag måste sätta mig emot detta och tycker tvärtom att det är väldigt synd att UltraHD inte får "lossless" färg så som vi fick lossless-ljud till BD. Istället valde man hög "upplösning", och en hög grad av komprimering av färg. Hade hellre sett att man uppdaterade BD-standarden med mindre kompression av chroma subsampling och ännu större färgrymd än rec2020.
BluRay är 4:2:0 om jag inte minns fel. UltraHD kommer vara antagligen vara samma även om standarden tillåter 4:4:4.
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/0/06/Colorcomp.jpg

I de kommer antagligen komprimera skiten ur UHD för att att få ner bandbredden vilket jag antar skulle kunna ge SÄMRE kvalitet per pixel än vanlig HD..Och vanlig HD räcker fint upp till 70-80" iaf. Det som spelar roll är hur mycket färginformation vi får per pixel. "4k" == fail. Ge mig en 70" OLED-tv i 1920x1080 som kan återge hela färgspektrat istället..

P.S kan hända att jag druckit en för många öl och bara snackar skit

Man får ju skilja lite på färgrymd, chroma subsampling, antal färgbitar, upplösning, komprimeringsteknik och komprimeringsgrad. Visserligen är det ju alla faktorer som spelar roll för slutresultatet. Optimalt vore ju ifall vi hade:

• En färgrymd som motsvarade mänskliga seendet

• 12 bitars färg per pixel (dvs 4096 nivåer per kanal, att jämföra med 8 bitar som bara har 256)

• ~4K-8K upplösning. (Där någonstans går gränsen för hur små pixlar man kan uppfatta på normala skärmar/biodukar.)

• Helt okomprimerad signal

• 120Hz bilduppdatering

Problemet vi stöter på då är ju bandbredden som blir i runda slängar 3840 x 2160 x 12 x 3 x 120 = ~35 GBit/s
Okomprimerad 8K (7680x4320pixlar) hamnar någonstans kring ~135 Gbit/s.

Eftersom det antagligen dröjer tills dess vi kan hantera sådana hastigheter så måste vi komprimera på något sätt. Att byta till en större färgrymd kostar däremot inte något vad gäller antalet bitar som måste överföras. Kostnaden hamnar istället på tillverkaren av kameror och projektorer/bildskärmar. Dessa måste nämligen ha bättre kvalitet än vid lägre krav på reproducerbar färg.

Du har helt rätt att blu-ray (precis som DVD) använder sig av 4:2:0 nedsampling av färginformationen. Dvs, upplösningen för färgen är i praktiken hälften av vad den svartvita information har. Så på en blu-ray så är upplösningen 1920x1080, men det är endast den svartvita komponenten som är i den upplösningen, färginformationen är bara lagrad i 960x540. Genom detta enkla trick minskar antalet bitar vi behöver koda per bildruta ifrån ~50Mbit till ~25Mbit och de flesta kan inte ens se någon skillnad. Räknar vi på 60p så får vi ju då 25 x 60 = ~1.5Gbit/s. Sedan slänger man ju på ytterligare codecs som minskar informationsmängden ytterligare. Blue-ray standarden tillåter video strömmar upp till ~40 Mbit/s. Så av en okomprimerad blueray signal på ~3 Gbit/s så kastar vi bort nästan 99% av video informationen, och det ser ju ändå rätt vettigt ut.

Men jag måste erkänna att jag delar din oro över att de kommer komprimera sönder UHDTV. Precis på samma sätt som de komprimerat sönder både digital-TV (både SDTV och HDTV sändningarna ser ju förjävliga ut). SVT's utsändningar (upplösning 1280x720) via marknät, kabel och satellit ligger på mellan 4-16 Mbit/s (källa). SVT Plays "HD" material använder 2760 kbit/s (källa). Och då är ju SVT några av de kanaler som använder mest bandbredd, andra kanaler snålar ännu mer.

Sjukt bra artikel! Man tackar!

Mbit/s säger ju inte allt. Vilken typ av komprimeringsteknik som används är ju minst lika viktigt. h.265 lär ju kunna koda i lika bra kvalitet som h.264, fast med nästan hälften av bandbredden. Och Red's 4K spelare RedRay säger ju säg kunna leverera strömmat 4K material i 2.5 Mbit/s komprimerat med deras egen codec.

Hej, jag har en fråga:

Ska jag ställa in min kamera på Adobe RGB eller sRGB? Jag vill att mina bilder ska se bra ut på Facebook och på utskrift från en fotoaffär.

Kamera:
NIKON D7000

Bildskärm:
EIZO FlexScan EV2736WFS, 27" LED IPS
Enligt bilden nedan gör min bildskärm ett gott försök till att återge sRGB.

Hittills har min kamera stått på Adobe RGB för att inte "mista färg", men bör jag ställa in den på sRGB för att synka den med skärmen? Jag kommer ju inte skaffa mig någon wide-gamut skärm. Hur påverkar bilder tagna i sRGB sedan utskrifterna av dem (vs Adobe RGB som jag inte kan se på min skärm)?

Eizo EV2736WFS (User1 with ICC profile from the manufacturer) vs. sRGB, CIE 1931:

Visa innehåll

Dold text

Amoled är just känt för att återge icke verklighetstrogna färger:

http://beranger.org/2013/08/26/amoled-sucks-take-2/
http://beranger.org/2013/06/27/why-samsungs-amoled-sucks/

Detta är anledningen till att jag inte införskaffar en Amoled-lur, utan föredrar LCD istället. Har även provat ett läge som kallas "MagicColor" på min 22" Samsungskärm, med precis samma funktion: överdriven kontrast som fungerar bra i spel, men fadear ut text och är enormt tröttsamt i längden. Sedan finns det ju alltid Amoled-fans som inte förstår sig på tekniken, men det är ett annat kapitel.

Om jag skaffar en IPS skärm som rymmer en större gamut än sRGB kommer mina bilder jag fotar och redigerar se dåliga ut på en skärm med TN-panel? Jag har märkt det med skärmen jag har nu (billig TN skärm), när jag redigerar bilden till hur jag vill att den ska se ut och skickar den till någon tex är den för mörk på deras skärm (macbook air är ett exempel). Så vad kommer hända om jag skaffar en IPS skärm med bra gamut? Kommer färgena se för mättade ut eller tvärtom? Och kommer kontrasten bli alldeles fel?

Enkelt sagt, är det värt det att köpa en IPS skärm om 90+% av befolkningen använder TN skärmar och bilderna kommer se dåliga ut?

Nu har jag inte stenkoll på allt vad kalibrering heter och det är fullt möjligt att det nämdes i artikeln men en sak jag nyligen lade märke till är att digital färgmättnad och hue balans i Nvidias kontrollpanel kan justeras utan att man måste ge upp kontroll vad gäller färgprofiler till nvidias egna justerings reglage, det är förstås inte optimalt att behöva göra det i en nvidia kontrollpanel men med skärmar som saknar dessa kontroller (saturation och hue) kan det vara värt att ha koll på, tycker mina skärmar ser mer korrekta ut efter ha sänkt mättnaden ett par procent för att matcha färgrymden så gott det går med HCFR för att sedan kalibrera om med displaycal.

varför är tapparna i ögat just för röd, grön och blå?

Är det kanske för att grönt är det vi kan äta, blått är vatten vi kan dricka och röd är eld som är farlig för oss?