kemikalier i mat

Du som antyder att du gjort det får gärna länka till lite trovärdiga källor.

Såvitt jag känner till så utgör natriumnitrat och natriumnitrit en del av vår kost sen innan vi sprang omkring och letade bär och jagade mammutar och därför torde man kunna anta att det är säkert inom ramen för varierad kost. Dessutom innehåller vad jag förstår flera vanliga grönsaker betydligt större mängder av dessa ämnen än charkprodukter. Vår egen saliv innehåller också en hel del och omvandlar natriumnitrat till natriumnitrit.

Som sagt. Inte förvånad. Det "ska" vara kväve, ju renare desto bättre, för hållbarhetens skull. Att packa i syrgas är ju bara dumt, snacka om bakterie-explosion. Jag ska ta och titta på länkarna lite senare. Men jag betvivlar inte att det är så.

B!

Östen Johansson är produktchef på Aga i Göteborg. Han berättar att det finns skyddande atmosfär även på torra, feta produkter som förvaras i rumstemperatur, som till exempel chips, välling, jordnötter och kaffe. Men i den atmosfären är det oftast bara kväve. Syre skulle få fettet i varorna att härskna.

- När man jobbar med modifierad atmosfär ändrar man på relationen mellan gaserna syre, kväve och koldioxid. Om man tar till exempel skivad skinka använder man cirka 30 procent koldioxid och 70 procent kväve, där tar man alltså bort allt syre. Men med rått nöt- och fläskkött tillför man extra mycket syre för att produkten ska behålla sin färg, säger han.

Det är nog du som är ute och cyklar.

E250 är natriumnitrit och E251 är natriumnitrat. Anledningen till att man tillsätter det i charkprodukter är för att motverka botulism och för att köttet ska behålla sin färg. Det finns charkprodukter där man inte tillsatt E250/E251. Det är givetvis då en försäljningsgimmick, för istället ingår då ofta den naturliga ingrediensen rödbetor. Rödbetor innehåller naturligt natriumnitrat i stora mängder, av vilket en del ombildas till natriumnitrit i munnen. Även andra grönsaker innehåller större mängder natriumnitrat, t.ex. spenat.

Att DN publicerar en sammanställning av studier säger ingenting förrän man faktiskt kan ta del av hur sammanställningen gått till och vilka studier dom använt sig av. Såvitt jag vet så finns det ingen konsensus i hur farligt/ofarligt natriumnitrit/natriumnitrat egentligen är och då har detta ändå varit föremål för en hel del studier sen 70-talet.

Min inställning är iaf att man med gott samvete lugnt smaska i sig en å annan ölkorv då och då, för det viktiga är inte att undvika enstaka tillsatser in absurdum, utan det viktiga är att äta en varierad kost.

Menar du att du faktiskt anser att all medicin är gift men doserat i tillräckligt små doser för att minska skadeverkan?

Alvedon är rätt onyttigt egentligen (vet inte vart gränsen exakt går, men är lätt att få leverskador tydligen).

Det är ju natuuuuurligt. Helt ofarligt.

Den där har jag aldrig förstått. De packar köttet i en skyddande atmosfär, som består av kväve. Anledningen till att det är skyddande, är för att det inte finns något syre, helt enkelt. De kunde använt helium, eller något. I teorin ska sådant kött inte påverkas av gasen man använt, speciellt inte när det är kväve. Trots det håller jag med dig, köttet smakar oftast skit. Frågan är om de helt enkelt använder den tekniken på skitkött från början.

Jag får inte läsa länken, tydligen tycker svd att jag läst deras hemsida tillräckligt redan. Men fenomenet är välkänt, köttindustrin pumpar köttet fullt med vatten, salt, och stärkelse, för att det driver upp vinsten. Betala nästan 200 spänn kilot för en produkt som är 50% helt onödigt vatten.... sinnessjukt.
B!

Det är det sannerligen. Ät för mycket av det och du dör i leversvikt och fruktansvärda plågor. nitroglycerin, morfin eller cellgifter är inte heller så nyttigt. men det betyder inte att generaliseringen "medicin är gift" har något med verkligheten att göra

Orkade inte läsa alla kommentarer, men är det någon som ens nämnt att det är förbjudet att använda ren capsaicin i livsmedel?

@Zotamedu: Jag kommer tyvärr inte ihåg var jag läste det, och inte heller om det fanns någon motivering till varför.

Tillägg: Hittade. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:... (Sid 14, stavas Kapsaicin)

Vilken djuplodad diskussion det blev om definitionen av vad en kemikalie är för något - kemikalier per se är ju inte synonymt med ett giftigt ämne! Det är väl snarare den bristfälliga kunskapen om vad blandningar av kemikalier (även kallat "cocktaileffekten") innebär för hälsorisker för oss människor .

När det gäller kemiskt innehåll eller annat innehåll mot vad man tror så tycker jag päroncider nästan är värst.
Denna innehåller 0% päron eller päronjuice men en hel del vatten och äppeljuice.
Sen är det förstås en massa andra roliga saker i den också för att ge smak åt drickat.

Konstigt tycker iallafall jag.

Problemet med syntetiska kemikalier i mat är att de kan innehålla giftiga restprodukter från tillverkningsprocessen, jämför ftalater och antimon i PET-flaskor eller svampsporer i citronsyra tillverkat av svampar. Vid analys av renheten på en produkt kan det vara över 98-99% vilket i många fall anses av livsmedelsföretagen som rent, men då har man inte tagit i hänsyn att om den återstående andelen material innehåller ämnen som ackumuleras, växer till sig eller är starkt giftiga så är promille eller PPM av den föroreningen enorma mängder. Tar man bisfenol A som exempel finns bevis att den påverkar och ger skador redan på så låga nivåer som PPB (=1 av 1 000 000 000).

Det finns en lömsk fälla med material som vid tillverkning skulle kunna vara 100% fritt från bisfenol A; PC eller PolyCarbonate-plast (Finns ex. i CD-skivor samt vissa plastglas m.m.). Det som är haken med denna plast är att om den utsätts för ljus klipps bindningar av i polymeren (gäller alla plaster mer eller mindre) men då bisfenol A är en del av konstruktionen i denna plast frigörs då detta som sedan kan läcka till omgivningen i små halter. Notera igen att ämnet påverkar redan vid nanoskopiska halter.

Det finns! plaster som är rena och inte släpper nämnvärda nivåer av gift. Ex på dessa är PE (Polyeten = en enda rak kolkedja) och PP (Polypropen = Nästan rak kolkedja med egenskaper som gör den hård och mer kemikalietålig). PP fanns tidigare i ketchupflaskor men numera har man bytt till PET för att flaskorna skall vara mer glansiga. Slutade köpa ketchup i plastflaska då eftersom syran gör att restkemikalierna i PET läcker in i livsmedlet i en rasande takt. Den risken finns inte med ren PP. Bäst är dock inerta material som glas eller metall samt biologiska, ogiftiga material som papp.

Som ni kanske märker är det viktigt både med en kemikalies ursprung och förvaring. Detta utöver vilka ämnen som har blivit tillsatt i ett livsmedel. Det sistnämnda finns det dock gott om läsvärd information på internet som gör att man som konsument kan skydda sig. Ursprung och förvaring är dock en gråzon som behöver diskuteras mer. Livsmedelsföretag vill helst sticka detta under stolen (här är pengarna mer viktiga än folkhälsan) så den informationen kommer inte att komma av sig själv.

Två tumregler man kan komma ihåg och komma långt på är att metall, glas och papp är mindre giftigt än plast, samt att om man måste välja plast så är ren PP eller ren PE(ibland PE-LD eller PE-HD) att föredra framför PET eller annan plast. Plasttyp går vanligtvis att utläsa i återvinningstriangeln som är stämplad på flaskan. Finns inte denna - köp inte varan.