Coronaviruset (SARS-CoV-2)

Total karantän är inte svaret, bara desperation att försöka hålla något ute som ändå läcker in olika vägar senare istället... - det man man kan uppnå med för stor social distansering under för lång tid med för få infekterade är att vi få en allvarlig smäll i höst istället eftersom det inte byggs upp någon gruppimmunitet hos de grupper som inte smittas - kort sagt detta är en puck som måste sväljas av alla - frågan är om det går på tvären eller kan hamras ut på längden och i lagom tjocklek att det är sväljbart. Sedan är frågan hur långt man kommit med olika bromsmediciner för att lindra verkan på dem som blir allvarligt sjuka med högre överlevnadschans - det är närmare till sådant än en vaccin

Är det för liten smittöverföring nationsmässigt så kan vi hamna i en oscillerande situation med våg efter våg jorden runt med återinfektering 1 eller 2 ggr per år som tar väldigt lång tid innan det klinga av - kanske 10 år, om någonsin och det handlar också om hur länge kroppen minns viruset...

Krasst sett så är nästan den bästa lösningen att så många som möjligt bli sjuka under 2 månaders period lika över hela världen och sedan finns ingen miljö för viruset att ta fart igen och sedermera kan bli helt utrotad, medans isolerar sig stora grupper så kommer det alltid finnas något ställe där det härjar eftersom det förr eller senare tar sig in och riskera återinfektera där gruppimmuniteten är låg pga. utegångsförbud, karantän, överdriven social distansering under för lång tid etc.

alla drömmar om att kväsa problemet i sin linda är bara drömmar - det är alldeles försent idag och alldeles för utspritt över världen. Frågan är om vi ens har haft den chansen att kunna kväsa det tidigare... troligen inte om man frågar mig.

Indirekt så är ekonomi också liv. Massarbetslöshet och ohälsa har ett starkt samband.

Balansgången mellan antalet som dör direkt av viruset och hur många som dör av konsekvenser av vad som sker i samhället med ekonomi, jobb, sociala begränsningar och psykisk ohälsa är ingen enkel fråga.

Jag tror inte du förstår grafen.

Varje datapunkt i grafen tar medelvärdet av tillväxten för den senaste veckan, så värdet för den 2:a april är medeltillväxten from 27/3 tom 2/4 och det ser dessvärre ut som att Finland är tillbaka vid exponentiell tillväxt. Fast jag hoppas att jag har fel och att det bara är ett fall av felaktig/förvrängd data, för du vet, det är liksom människoliv vi pratar om...

Mer information om grafen hittar du här: https://www.youtube.com/watch?v=54XLXg4fYsc

Frågan är inte när man fick sitt första fall, frågan är när smittan tog sig ut i samhället och började spridas okontrollerat. Som sagt så är det alldels för tidigt att dra några som helst slutsatser. Antalet bekräftat smittade är starkt beroende på hur många och hur brett man testar, antal döda är stark kopplat till när smittan började spridas okontrollerat och hur många som smittades direkt i början. Sedan finns det ytterligare en drös faktorer som gör att man inte kan jämföra. Det är egentligen bara först när sjukvården blir så överbelastad att man måste göra drastiska prioriteringar och välja bort personer som troligen hade överlevt med avancerad vård som det kommer att börja skilja mellan länderna. Innan dess så spelar eventuell nedstängning ingen som hest roll för hur många som kommer att dö. Om smittan sprids okontrollerat i samhället men vården hänger med så kommer skillnaden bara ligga i hur lång tidsperiod som man har dödsfall. Förutsatt att man utjämnar för faktorer i stil med skillnader i demografi.

Personligen tror jag att skillnaderna mellan Sverige och Finland i princip bara ligger i var man befinner sig i kurvan. Jämför man Finlands siffror mot hur det såg ut I Sverige för sådär 10 dagar sedan så ser kurvorna rätt lika ut.

Antalet döda...av vad? Hur många kommer att dö som en direkt konsekvens av ett nedstängt samhälle? Hur många kommer att dö som en indirekt konsekvens av ett nedstängt samhälle? Innan du gjort någon som helst analys av dessa saker så kan du inte säga att ett land är framgångsrikt för att man haft färre dödsfall/capita. För dödsorsaken i sig bör väl rimligen vara av mindre intresse?

Nu var det inte bara självmord som var vad jag tänkte på. Men visst, de lär inte bli färre av vad som händer i världen idag.

Några risker rakt ur huvudet är olika typer av missbruk, konflikter och våld i hemmet eller nära relationer, psykisk ohälsa, brister i sjukvård eller att bli socialt utslagen pga ekonomiska skäl.

Att sätta mer eller mindre allt på extrem sparlåga tills man hittat ett vaccin tror jag är en väldigt farlig väg att gå. Men det är inte jag som ska avgöra vart gränsen går för hur mycket som ska vara öppet eller stängt... Och det är jag väldigt tacksam för.

Hur många som dör vet vi inte idag. Om några år kanske det går att sammanfatta vad som hände och hur det påverkat människor i olika länder.

Det bästa vi kan göra i dagsläget är att inte utsätta sig själv eller andra för onödiga risker. Håll er hemma om ni är sjuka, undvik folk i största allmänhet och spåra inte ur fullständigt.

Vaccin ligger långt bort i tiden, tidskalan blir år snarare än månader.

Den som tror att man bara kan sätta hela länder i karantän och sen starta upp världsekonomin som inget har hänt är naiv. Det kommer bli massiva kreditförluster, och leverantörskedjor kommer braka ihop.

Man ser redan hur motsättningarna går i den tidigare hårda inre kärnan, eurogruppen. Många medlemmar har nekat både Italien och spanien stödlön, och vem kan klandra dem? Med 130% i statsskuld och fallande bnp kan man undra hur länge man kan fortsätta och låna av framtida generationer.

Ser ni på dagssiffror för flera länder på https://www.worldometers.info/coronavirus/#countries på Daily New Cases och Daily New Deaths för varje land ser man ofta en dipp var sjunde dag.

Det är nog en veckoeffekt, kanske en helgeffekt, att man inte rapporterar på helgen, eller någon annan dag i veckan.

Men du förstår ju inte vad det "säkra" är. En total nedstängning av samhället är FARLIGT för människor. Det finns massvis av kvinnor och barn som riskerar att utsättas för våld i hemmet, barn som inte skulle få någon mat, människor i behov av vård som inte uppmärksammas för att deras närstående inte kan besöka dem etc etc etc. Utöver det har du ett extremt hårt slag mot en skör ekonomi som i sig skördar liv.

"Var är din empati?"

Om du inte ens kan greppa att problemet inte är så enkelt som du argumenterar för, då blir det svårt att ens diskutera detta med dig.

P.S. Använd "Citera flera" funktionen, du gör tråden rätt oläslig.

Skillnaden är att dessa 50-100 avlidna till slut når vägs ände, då viruset till slut har 'smittat färdigt.' Och vi har även det faktum att dessa 50-100 avlidna skulle ha utsatts för denna risk vid någon tidpunkt under detta år, den saken lär stå rätt klar.

Det samhällen behöver beakta är hur två eller tre månaders karantän har på den fullständiga hälsobilden för en population. För det lär väl inte undgå någon att den rätt snabbt blir sämre. Där handlar det heller inte om en enskild faktor, utan sannolikt påverkas alla markörer i en negativ riktning.

Utöver detta ska vi alltså sen gå igenom vad som kan komma att bli en monumentalt dålig ekonomisk period, som även den kommer skörda en hel del offer. Bara arbetslöshet har en väldigt negativ inverkan på hälsa, inte minst den mentala biten. Så nä, att ekonomin skulle skörda offer har inget med val att göra från mitt perspektiv.

Förstår vi? Det är inte en enskild sak, utan väldigt många aspekter av samhället hänger tätt ihop likt en kedja, och påverkar successivt varann åt ena eller andra hållet. Skillnaden är bara att du inte sett effekterna än.