Plats för lite gubbgnäll

Det var några månader sen vi diskuterade detta sist, så fick gå tillbaka och se vad som hade skrivits tidigare.

Som jag tolkade dina tidigare inlägg lät det som att om mat var gratis skulle alla volontärarbeta med något de tyckte var skoj. Visst kan det funka, men mitt och en annan Swecares motargument var att ingen vill ta fram maten åt dig ifall de inte får betalt. Ditt motargument var att lantbrukare inte behövs, deras jobb kan automatiseras bort. Här ifrågasätter jag hur insatt du egentligen är i agronomi, vill du ta illa upp och kalla det dålig attityd är det upp till dig, slänger man ur sig faktafel får man vara beredd att ta kritik för sina påståenden.

Som många andra halvt politiska diskussioner slänger nån ur sig en massa kraftord och föreslår samtidigt en enkel lösning, men ofta är problemet mycket mer komplext än någon av oss tror. I de kommande styckena presenterar jag mina argument mot dina, samtidigt som jag försöker beskriva komplexiteten så som jag ser den, vill du fortsatt hävda att det bara är tråkig attityd och föredrar att lita på dina egna kunskaper framför att ta in nya idéer behöver du inte läsa vidare.

Med effektivt lantbruk syftade jag på hur många mantimmar som krävs per kilo odlad gröda, det kan du aldrig konkurrera med som självförsörjande "torpare". Det finns fortfarande brister i vårt sätt att odla, även om jag inte kan se No-Till som den enkla universella lösningen du föreslår. Visst, i länder från Frankrike och söderut inklusive Afrika, likaså på prärierna i Nordamerika och Australien där tillgången på vatten är den stora begränsningen på den maximala avkastningen per hektar, är Min-Till och No-Till metoder som gör stor skillnad och faktiskt utnyttjas på bred front.

Du får gärna förklara vad du menar med att "så mer än en gröda per gång", jag hänger inte riktigt med på ditt resonemang. Visst kan man t.ex. så in gräs- eller slåttervall med t.ex. vårkorn eller vårvete, för att enklare etablera nästa års gröda med minskad ogräskonkurrens, vilket ofta görs med god effekt. Däremot kan man inte så majs och soja samtidigt, de skulle konkurrera med varandra och inte nog bli svåra att skörda men även svåra att sälja då produkterna används till olika ändamål. Det dras dyra avgifter för främmande material i spannmål vid försäljning, så allas mål är att ha en så renodlad gröda som möjligt.

I länder med mer nederbördsrikt klimat kombinerat med ler- eller humusrika jordar, som Skandivien, Storbritannien, Ryssland, Ukraina och vissa nordliga stater i USA, krävs jordbearbetning. Antingen på hösten, i fallet för tunga lerjordar där man annars får problem med markstruktur och markpackning, eller på våren i mulljordar som annars inte torkar och värms upp i tid för sådd. Ja, det behövs fukt för att ett frö ska gro, men är det dyngsurt och kallt ruttnar fröet. Att så i tid är viktigt för att nå så hög avkastning och så stort skördefönster som möjligt. Sår man för sent och missar sensommarvädret pga. att grödan är omogen är risken stor att man inte bärgar hem nåt alls.

En annan baksida av No-Till systemet är att man tappar ett led i bekämpningen av ogräs och svampsjukdomar, eftersom man låter jorden ligga i mesta del orörd. När man gör allt för att bevara fukten i jorden ger man ogräsen fritt att gro rötter som de vill, läs gärna om kvickrot, samtidigt som halm och stubb rester från tidigare år får ligga kvar på ytan och sprida svampsjukdomar till nästa års gröda. Därför använder man mer gift ju mindre man jordbearbetar. Krav-odlare jordbearbetar mer än konventionella lantbruk i Sverige, men sprutar i gengäld inget gift på sina grödor.

Anledningen att lägga marken i träda kan bero på flera saker, allt från näringsbrist till att man får bidrag för det. Eko-odlare använder ofta träda som ett effektivt sätt att kväva ogräs, genom att upprepat jordbearbeta under en hel säsong för att minska ogräsfröbanken i matjordslagret. Får man många frön från fröogräs, t.ex. åkertistel och gråmålla, att gro utan att man låter de växa sig stroa nog att fröa av sig igen kan man nå ett lägre ogrästryck.

Bekämpningsmedel används väldigt olika i olika länder, jag har mest koll på de Svenska förhållandena och vi är relativt restriktiva gällande användningen över lag. Vi sprutar t.ex. inte glyfosat i växande gröda, utan bara som ogräsbekämpning i stubb. Min åsikt är att man måste väga nyttan mot riskerna, samtidigt är ekonomi en stor del i anledningen till att användningen är så hög som den är.

Angående animalieproduktion har du helt rätt i sak, skulle vi alla vara veganer hade vårt klimatavtryck minskat drastiskt. Dock anser jag att det är upp till individen att välja om man vill äta kött, precis som det är upp till individen att välja om man ska åka på semester, köpa nya elektronikprylar, kläder, bilar etc. Allt det påverkar vårt klimatavtryck, och att bara skylla på lantbruket hjälper inte. Hade vi övergått till ditt tidigare förslag att alla skulle volontärjobba med sånt de gillar kunde vi kanske stänga ner alla gym och löpbanor till förmån för fysiskt arbete ute på fälten? Egentligen är det slöseri på naturresurser att alla går till en källare och lyfter skrot för att inte bli tjocka när de kunde använt sin energi till något som föder samhället istället.

I slutändan handlar mycket om ekonomi, för att ha råd att driva vidare sitt företag måste man odla det som ger mest pengar i fickan. För de stora företagen handlar det ofta om att specialisera sig på det allra mest effektiva, medan mindre företag gärna diversifierar. Se på djurhållning, stora mjölkbesättningar kräver stora mängder foder vilket leder till att på all gårdens areal odlas vall och majs, medan en mindre besättning ger möjligheten att odla lite spannmål eller oljeväxter att sälja vid sidan av med. Tyvärr är systemet uppbyggt så att ju större mängd mjölk du levererar, desto bättre betalt får du per liter samtidigt som omkostnaderna för att ta fram en liter minskar. Att som enskild lantbrukare eller till och med stat bryta det mönstret är nästintill omöjligt i dagsläget. Jag vet att du i tidigare inlägg resonerade filosofiskt i dessa banor, jag är dock för realistisk för att se det hända inom en snar framtid.

Är jävligt less på idioter som sitter och bestämmer att bakljuset på fordonen inte behöver vara på.

Ja det är sjukt irriterande. Men det har varit många regeländringar för billjus på senare tid som har försämrat situationen i mina ögon. Man behöver inte ha halvljus på dagen längre exempelvis.

Att bakljusen inte är på är väl för att det är ok med ljusautomatik nu, men jag vet inte riktigt om det är en bra motivering. Uppenbarligen funkar inte automatiken för rätt många då lamporna är släckta hur mörkt det än är. Min bil har automatik som fungerar, och det innebär att lamporna tänds bara man kör under en viadukt.

Många modeller av Toyota, samt nästan alla franska bilar verkar ha noll automatik för bakljusen, är det mörkt måste folk "slå på lyset" själva.. 9/10 missar, rätt dyrt misstag om man hamnar framför en polis...

Det var väl en lagändring för ~10 år sedan som tog bort kravet på automatiskt bakljus.
Om ni är nyfikna på varför det fungerade för 10 år sedan.

Många modeller av Toyota, samt nästan alla franska bilar verkar ha noll automatik för bakljusen, är det mörkt måste folk "slå på lyset" själva.. 9/10 missar, rätt dyrt misstag om man hamnar framför en polis...

Jo så är det, men folk har ju inte koll på sina egna bilar, sjukt många som åker runt helt svarta bak efter skymning.

Det konstiga är att det även är äldre bilar som har börjat köra runt med släckta lampor. Jag ser många små skåpbilar och så som är helt svarta. Många verkar också köra med typ varselljus fram utan att märka det. Jag fattar inte att man inte förstår att något är fel när man bara ser typ tre meter framåt.

Har Ni koll på allt detta cyklister?
(Brasklappar.. eftersom texten är från 2019)

Så mycket får du böta – bötesbelopp på 28 trafikförseelser

Hur du får köra och cykla bestäms i Trafikförordningen. Bötesbeloppen sätts av riksåklagaren. Här är 25 av de vanligaste trafikförseelserna och vad de kostar om du blir upptäckt. Tänk på att du kan göra dig skyldig till flera förseelser samtidigt.

Cykla på motorväg eller motortrafikled: 2 000 kronor.
Cykla mot röd signal: 1 500 kronor.
Strunta i trafikpolis anvisningar: 1 500 kronor.
Strunta i väjningsplikt mot gående som gått ut eller just ska gå ut på obevakat övergångsställe: 1 500 kronor.
Kört om där du inte får: 1 500 kronor.
Cykla mot stoppskylt: 1 000 kronor.
Inte iakttagit väjningsplikt: 1 000 kronor.
Cykla för nära framförvarande fordon: 1 000 kronor.
Cykla för fort på gågata eller gångtrafikområde: 1 000 kronor.
Underlåtenhet att iaktta väjningsplikt mot fordon som närmar sig från höger: 1 000 kronor.
Cykla rakt in i en rondell utan att iaktta väjningsplikt: 1 000 kronor.
Inte släppa fram gående på ett bevakat övergångsställe: 1 000 kronor.
Cykla över heldragen linje: 800 kronor.
Om du skjutsar någon olovligt: 500 kronor för cyklisten, 500 för den som åker med.
Strunta i att följa vägmärken: 500 kronor.
Cykla på otillåten vägbana som trottoar: 500 kronor.
Om du inte cyklar i vägbanan längst till höger: 500 kronor.
Bytt körfält trots att detta inte varit tillåtet: 500 kronor.
Utan giltigt skäl kört med överdrivet låg hastighet, plötsligt bromsat eller på något annat sätt hindrat andra förares körning: 500 kronor.
Orsakat fara vid egen omkörning: 500 kronor.
Försvårande av omkörning: 500 kronor.
Inte släppa fram buss: 500 kronor.
Underlåtenhet att iaktta väjningsplikt mot gående: 500 kronor.
Inte använda lyset när det är mörkt, både fram och bak: 500 kronor. (eller ha blinkande ljus)
Cykla i bussfil: 500 kronor.
Cykla mot enkelriktat: 500 kronor.
Cykla utan ringklocka, eller en som inte fungerar: 500 kronor.
Cykla utan bromsar, eller dåliga bromsar: 500 kronor.

transportbil? då är dom fullt upptagna med att prata/smsa/surfa i mobilen... har för vana att titta in i hytten på lastbilar som passerar vårt hus när jag får tillfälle (för att man inte får passera här med lastbil) kan nog utan att ljuga säga att 50% sitter med mobilen i handen.

Så trött på folk som inte kan öppna en bildörr lite försiktigt när man har bilar bredvid sig. Har fått fyra dörruppslag på min bil under lite mer än ett års tid och inte en ända lapp om ursäkt och ett namn och telefonnummer om vem fan som gjort det.
Kan inte ungarna i bilen öppna en dörr försiktigt så ska man inte ens låta barnen öppna bildörren själv.

Ja, tre av fyra dörruppslag sitter på mina bakdörrar så kan misstänka att det stått familjer med barn bredvid.

Fanns en fördel med gamla bilar som ofta hade en gummilist mitt på bildörren förutom att det samlades skit och blev rost så skyddade det iallafall lite mot dörruppslag. Citroen har väl i så fall tänkt till att sätta fendrar runt hela bilen. Kanske ska alla barnfamiljer bara få åka citroen kaktus i framtiden

Tyvärr har Citroen flyttat ner dessa på senare modeller så de ger nog inte mycket skydd längre.

Jag har faktiskt klarat mig från dörruppslag, kan bero på att jag inte parkerar vid stormarknader och sånt så ofta, speciellt inte på senare tid. Däremot blev jag påkörd två gånger i somras när bilen stod parkerad på gatan utanför. Första gången riktigt illa, en hantverkare hade glömt handbromsen så hans lastbil rullade baklänges in i min bil och delvis upp på trottoaren. Hade inte min bil stoppat den så fanns det en stor risk att den hade åkt på personerna på trottoaren. Mosade in halva fronten. Andra gången var det "bara" skrapning på sidan och dörren. Båda gångerna fick jag en lapp i alla fall så det löste sig utan några större kostnader, däremot gick det åt en hel del tid.

Har du motsvarande för bilister.