C64 video kabel

Den kör din precis som sega megadrive, så en sådan här kabel bör fungera:
https://cdon.se/hemelektronik/av-kabel-till-mega-drive-2-1-8-...
Såhär ser min kabel ut som jag kör till mitt c64/mega drive:

Edit: är nu osäker på om den här kabeln fungerar till c64.

enligt vad jag ser så verkar de inte vara lika pinnade i kontakten iaf.

component video på pin 2 för megadrive och pin 4 för c64 8 pin kontakten.

composit out på c64 kontakten (pin4) motsvarar ju pin 3 på megdrive kontakten (green)

Sedär! Drog en googling, och verkar som det su säger stämmer, dock verkar det som att c64as kabel funkar fint till mega drive(det är vad jag kör), men ev inte tvärt om: https://www.sega-16.com/forum/archive/index.php/t-6842.html

Så jag drar tillbaka min rekommendation isf, leta upp en kabel som är för c64at direkt, inte den jag länkade tidigare.

I princip har du tre valmöjligheter:

1) S-video, via A/V-DIN-kontakten.
2) Komposit, via A/V-DIN-kontakten.
3) "RF" (TV-antennsignal), via RF-koaxkontakten.

De är att föredra i fallande ordning. S-video är bäst, komposit något sämre, och RF klart sämst med rejäl marginal.

Den sistnämnda är såklart enklast att använda. Det bör räcka med att sätta en vanlig Belling-Lee-kontakt som passar i TV:ns antenningång i ena ändan av en RCA-kabel. Har TV:n antenningång med F-kontakt är den bättre, impedansmatchad med standardvideokablage. I vad mån det gör skillnad vill du ha en 75-ohmskabel, så välj en som är till för video. De brukar ha gula kontaktdon. Koppla in, starta C64:an, och gör en analog kanalsökning på TVn.

Det eventuella problemet med de båda andra alternativen är förstås att en modern TV inte självklart har komposit- eller S-videoingångar. Det finns diverse omvandlare av olika kvalitet, som spottar ur sig en HDMI-signal. Jag har bara använt Retrotink-2x, som är designad för gaming, den funkar klockrent. Det finns gott om billigare omvandlare, många av dem introducerar dock massa inputlag. Kolla upp noga innan köp om du tänkt spela på C64:an!

Vad det gäller kabel för komposit eller S-video bör det gå att googla rätt på något färdigt, finns ju retroshoppar som kränger den sortens grejer i parti och minut numera.

Att bygga en egen kabel är inte heller jättesvårt. Märk bara väl att det är en DIN41524-propp du ska ha, med 8 stift orienterade i en 262-graders cirkelsektor, till skillnad från den betydligt vanligare varianten som spänner över 270 grader. Kan vara lite småknepig att få tag på, men Ebay har levererat för mig. Mini-DIN-kontakten för S-video är lätt att greja.

Rekommenderar i övrigt att fixa en kabel med både S-video och komposit, C64:ans S-videosignal kan vara lite småknepig, och behöva ytterligare behandling. Komposit kan vara ett bättre och om inte annat enklare alternativ i en del fall.

Kolla också nätdelen till C64:an, rekommenderar inte att bara plugga in den och köra. Risken är stor att en gammal power supply skadar datorn. Ska du liks satsa på en kabel för att få bild så är det alla dagar värt skaffa en ny nätdel också, annars är det ett rent lotteri om det går bra eller inte och det blir fler nitlotter att dra för var dag som går.

Du bör nog börja med att definiera vad en "modern tv" innebär för ingångar/format, 64an har bara analogvideo och det är inte säkert en modern tv tar emot signalerna utan du kan behöva en signalomvandlare.

Vissa tidiga C64 har 5-stifts A/V-kontakt. Givet att den är kopplad på rätt vis kan kabeln på din bild funka i en sådan. Kollar du på TS bild, så ser du dock att den har den senare 8-stiftsvarianten

Vet du när han startade den sist? Kan vara värt, förutom att byta nätdel, att öppna den och visuellt besiktiga alla kondingar så de inte börjat läcka ut gegga på kretskortet. Inte sabba sådana här dyrgripar

Det man skall titta på är svullna kondigar och byta dem innan strömpåslag - eventuellt batteri för klocka (tror inte det finns i C64 men tex. finns i amiga 500 och är ökända att äta upp ledare på kretskort från läckande batteri) - och det skall man göra innan man slår på spänningen första gången på mycket länge...

Detta gäller generellt på retroburkar av alla slag då det är kondingar och nätaggregat som tar stryk först av ålder (läs torkade kondingar och läckande batterier)

Elektrolytkondensatorer behöver inte vara torra men behöver formeras igen då de har avformerats delvis med tiden när de inte används under flertal år i rad - dvs första starterna med öppnade kåpor, kanske man nöjer sig med 5 minuter eller när man märker att någon av elektrolytkondingarna blir mer än ljummen varm - stänger av, vänta 2 timmar, startar, nu kör i 10 minuter, stänger av - vänta 2 timmar, kör en halvtimme, vänta 2 timmar, kör 2 timmar, stänger av i 2 timmar och därefter sedan kan köra kontinuerligt.

Det har att göra att elektrolykondingar blir varma när de formerar sig till en början med hög ström och man stänger av så de hinner kylas ordentligt innan nästa försök och därför denna stege med längre och längre körtider med vilopaus mellan.

om man har möjlighet och tillräckligt med elkunskap för att våga sig på och för första starten bör man ha seriekopplad glödlampa eller halogenlampa (dvs med riktig glödtråd!) i typ 200-250 Watt klassen - med sådan i serie så kommer lampan att börja lysa om tex nätaggregatet havererar och strömmen begränsas till runt 1 Ampere vilket gör att mycket mindre går sönder i nätaggregatet och gör det reparerbart än direkt koppling med > 50 Ampere i kortslutningsström och säkringen ryker i proppskåpet när nätagget ryker och kanske tom någon komponent exploderar och börja ryka och kanske tom. brinna....

Det där med glödlampa seriekopplat som PTC-motstånd är gammal TV-reparatörs-trix och fungerar även på modern elektronik när man misstänker nätaggregatsfel.