Inlägg

Alltså, problemet är inte formuleringen "ämnade för". Problemet är, om man läser tingsrättsdomen, att Copyswede fått marknaden att gå med på privatkopieringsavgift för inspelningsbara boxar och liknande. Det är vad Copyswedes jurister tryckte på i tingsrättsförhandlingarna, att privatkopieringsavgiften skulle betalas med hänvisning till branschpraxis. Branschpraxis fungerar som gällande lag.
Samsungs jurister å sin sida sköt in sig på "ämnade för" alt. "ägnade åt", men eftersom branschpraxis inte ifrågasattes så gäller den således.
Branschpraxis var också vad tingsrätten gick på i sitt domslut.

Så, vad jag hoppas Samsungs jurister skjuter in sig på den här gången är att visa på varför tablets och datorer inte skulle räknas till de övriga avtal som kommit till genom branschpraxis. I så fall går det nog vägen, eftersom det går att visa i så fall att det här är utrustning som skiljer sig från övrig utrustning som omfattats av praxis, genom att den här utrustningen programmeras i större utsträckning eller liknande.

Det var inte vad jag frågade. Det första handlar om Konkurrenslagen som du drog upp, och då vill jag veta på vilket sätt den är tillämplig i det här fallet? Om den är det så måste du i så fall veta hur?

Det andra jag frågade är hur en ny svensk lag då skulle kunna användas mot aktörer från andra EU-länder som agerar på den svenska marknaden. Om det, som du säger, går att göra, så måste du då i så fall veta vad den lagen behöver innehålla?

I så fall,
1. Vilka aktörer i det här fallet är det som skulle omfattas av Konkurrenslagen?
2. På vilket sätt skulle en ny svensk lag då vara tillämplig på aktörer från andra EU-länder som agerar på den svenska marknaden?

Trots att jag länkade till just de paragrafer som det gäller, så verkar du inte ha läst det.
Du anser att det är en fråga om konkurrens, att utländska företag har fördelar. Det innefattar bolag som agerar inom EU, och har säten i andra EU-länder än Sverige. Det gör det till en fråga för den gemensamma marknaden, inte Sveriges marknad. Med andra ord, EU-rätt.

Konkurrenslagen som du hänvisar till (vilket jag inte begriper varför du gör) avhandlar avtal mellan bolag som syftar till att snedvrida konkurrens eller sätta marknadsregler ur spel, och om bolag som utnyttjar dominerande ställning etc. Det har inte ett skvatt med statlig reglering eller beskattning att göra som jag ser det, och om det ska komma på tal här så blir det i så fall mot Svenska Spel, som har en dominerande ställning på den svenska marknaden, eftersom de upprätthållits av ett statligt monopol.

Så, återigen, OM det här är en utredning som syftar till en lag för att "utjämna snedvriden konkurrens" som du hävdar, så är det något som faller på EU att besluta om.

Och det är du som tjatar om att det är en fråga om snedvriden konkurrens. Jag menar att det handlar om att staten vill skapa sig möjligheten att beskatta allt spel som genomförs i Sverige. De vill kunna ta skatt på allt sådant, och för det är de beredda att begränsa friheten på internet.

Jag försöker förklara det här för dig, men återigen:
Förstår du inte det juridiska, så plugga juridik i så fall.
Regeringsformen och EU-lagen.
Det är ett förslag som rör bolag från andra EU-länder, marknaden är således en gemensam marknad, och Sverige har avsagt sig beslutanderätten om konkurrenslagstiftning i det här fallet.

EDIT: Förtydligande. Vill Sveriges riksdag besluta om någon reglering här, måste det i så fall alltså vara med motivering av något som t.ex. folkhälsoskäl. En sådan reglering kan dock inte försvåra för aktörer från andra EU-länder, utan måste i grund och botten ge alla aktörer samma förutsättningar. Vilket i sin tur betyder att de alltså inte kan stoppa internet-access till sådana aktörer, om inte licensen bygger på att det ska finnas verktyg hos aktörerna för att då förebygga negativa folkhälsoeffekter. Det betyder likväl att aktörerna kan fortsätta vara baserade i andra EU-länder, och så länge de lever upp till kraven för licens, så får de licens ändå.

Förstår du inte hur det juridiska fungerar så läs juridik för all del.
Sverige är en del av EU, så svensk lag fungerar inte i ett vacuum.

För att göra det enkelt:
Det här rör andra bolag inom EU som kan tillhandahålla sina produkter i Sverige. Det innebär att EU-rätt gäller i kombination med svensk rätt. EU-rätt har dock företräde.
Om det är en fråga om konkurrens då, så har EU exklusiv kompetens, vilket betyder att sådana lagändringar bara kan göras inom EU.
Vill Sverige reglera här kan de inte göra det med hänvisning till konkurrens, med andra ord.
Om konkurrensen är snedvriden för att du inte kan gå in i en butik och spela på Ladbrokes, så betyder det att allt som beställs över internet från andra länder inom EU representerar snedvriden konkurrens för svenska bolag inom alla de områden det gäller.

Men ändå, hur mycket du än vill det: Svensk riksdag KAN INTE lägga ett lagförslag för att reglera konkurrens inom ett område som berör bolag från andra länder inom EU, eftersom svensk riksdag frånsagt sig den rättigheten till EU.
Det går alltså inte.
Can't be done.

Med andra ord: ditt argument om konkurrens är helt oväsentligt.

Ja, det är vad jag säger, de betalar skatt i det land de är baserade, alltså är det ingen snedvriden konkurrens. Och vinsten för Svenska Spel visar just det, hade det varit snedvriden konkurrens för att andra bolag är baserade i andra länder hade Svenska Spel brottats med problem med vinsten.
Resonemang om EUs inre marknad är inte godtyckliga, de är fastslagna i fördrag i EU och även i lag i Sverige genom RF, vilket innebär att det i så fall är just exklusivt EUs kompetensområde.
Så, konkurrensargumentet saknar grund, helt och hållet.

Det handlar om att staten vill ha mer pengar, och för det är man beredd att inskränka friheten på internet.

Jag förstår att du som förespråkare vill att det ska vara så, och det är säkert så som tankarna går hos de som ligger bakom utredningen. Verkligheten däremot är inte så, hela poängen med tullunionen är nämligen att skapa den fria inre marknaden. Så hur det än vrids och vänds så kommer det ändå beröra artikel 3 i EU-fördraget och artikel 3 i EUF-fördraget. Eftersom det är fördrag är det också gällande lag i Sverige, och i just det här fallet då innebär det att det är unionen som har exklusiv befogenhet vad gäller konkurrensregler på den inre marknaden. Eftersom det är aktörer från andra EU-länder så rör det EU's inre marknad vare sig du vill det eller inte, vilket i sin tur också då innebär att ditt argument om marknadsvillkor saknar relevans när det kommer till det här förslaget. För är det så att det är vad som är syftet så är det ändå inget lagförslag Sveriges Riksdag kan lägga, det kommer inte gälla helt enkelt. Kontentan av om de klubbar ett sådant lagförslag blir att den första internetoperatör som dras inför rätta i Sverige enligt en sådan lag då kommer begära att domstolen hämtar in ett förhandsavgörande från EU-domstolen, och sedan är det över, ingen svensk domstol kommer kunna döma i enlighet med ett sådan lag.
Dessutom så faller ditt argument om konkurrens på lika villkor dels på vad jag nämnt tidigare, de andra bolagen betalar också skatt, men sedan också på det enkla faktum att Svenska Spel gör en vinst som nämnts på 4.7 miljarder. Görs en sådan vinst om det är en snedvriden konkurrens?
Så, det handlar inte om snedvriden konkurrens, det handlar om att vilja beskatta allt spel som svenskar ägnar sig åt eftersom det är stora pengar.

edit: svenska lagstiftares möjligheter att införa avvikande regler finns, men då ska det gälla t.ex. folkhälsan.

Svenska Spel och Ladbrokes agerar båda på den gemensamma marknad som EU utgör, med hjälp av internet. Så hur är det olika regler om båda betalar skatt?

klart bolagen betalar skatt, de gör det bara inte i Sverige. Det innebär att i ett marknadsekonomiskt perspektiv så är det ett förslag som syftar till att upprätthålla monopol, och det är vad som är oförenligt med marknadsekonomi. Marknadsekonomi handlar om just konkurrens, och eftersom det som det är nu inte är något av de större spelbolagen som mig veterligt inte betalar skatt så är förutsättningarna lika eller liknande, skillnaden är bara till vilket land de betalar skatt.
Tekniken sätter möjligheten för statligt monopol för spel ur spel (ordvitsigt), och det gynnar inte staten, däremot är jag rätt säker på att det gynnar konsumenterna, i det här fallet spelare då.

Ja, men det är inte med omtanke av idrotten, det är inte med omtanke om spelmissbruk, det är med omtanke om pengarna. Att de bidrar till idrotten t.ex. är politik, för att rättfärdiga existensen. 4,7 miljarder till staten, 70 miljoner till idrotten. De hade lika gärna kunnat skippa 70 miljoner till idrotten, skickat allt till staten, och staten hade kunnat lägga till 100 miljoner till de bidrag de lämnar till idrotten istället. Å andra sidan hade Svenska Spel inte funnits på landslagströjor då, minskad exponering, vilket hade varit marginellt bättre för spelmissbrukarna då, men det minskar intäkterna, så det håller inte. Osv. Hur det än vrids och vänds, så faller välfärds- och bidragsargumenten, av det enkla skälet att det inte är vad det handlar om.