Inlägg

Att lönen skulle baseras på antalet arbetade timmar var Marx idé. TS beskrev i stort sett kommunismen, medvetet eller ej. För motargument är det bara att söka på de kända motargumenten mot marxism, till exempel "socialist calculation problem" och "socialist incentive problem".

Det finns dock folk som experimenterar med småskaliga och frivilliga varianter i till exempel Spanien:

http://online.wsj.com/article/SB10000872396390443404004577577...

Om den grekiska staten ställer in betalningarna så kommer de få svårt att låna nya pengar om de inte genomför reformer som övertygar långivarna att de har både förmåga och vilja att betala tillbaka pengarna. Det innebär att staten antingen måste öka intäkterna eller sänka utgifterna. Det innebär också en förlust för långivarna, såklart.

Lagar etc handlas inte på någon marknad, men det är väl tänkbart att en del statsägd mark etc säljs till utlänningar. Det är dock en helt annan sak än att "köpa upp Grekland".

På sätt och vis har de väl redan gått i konkurs. Skulderna har ju skrivits ner.

Ja, flera. USA förband sig tex i Bretton Woods -avtalet att lösa in dollar mot guld, men när de hade tryckt fler dollar än de hade täckning för i guld så satte sig Nixon framför tevekamerorna och sa "fuck it, we won't pay, and we've got nukes if you don't like it". Det var en form av statskonkurs.

Jag har inte läst hela tråden, så jag ber om ursäkt om det här redan har tagits upp.

Jag håller med trådskaparen om att droger och prostitution bör legaliseras, men vill se att det genomförs på ett annat sätt, och vill inte att staten ska få nya inkomster.

Marknaden för både prostitution och droger borde släppas fri, dvs regleras av avtal mellan privata ägare. Det borde inte införas nya statligt kontrollerade pseudo-marknader i stil med friskolorna eller apoteken. Licenssystem snedvrider konkurrensen, förutsätter dyra övervakningssystem, skapar utrymme för korruption och trafficking, och gör det viktigt för företagen att blidka politiker. Alla som är gamla nog borde få etablera bordeller samt köpa eller sälja sexuella tjänster helt på eget initiativ, utan att betala för licenser, tvingas registrera sig, genomgå statliga tester, utbildas eller vänta på tillstånd. Den reglering som behövs kan den privata sektorn utföra: bordellerna testar sina anställda för sjukdomar, och markägare avgör om platsen lämpar sig för verksamheten i fråga, osv.

Angående statens ekonomiska problem så vill jag såklart inte att några pengar slösas bort, så att inte lägga pengar på meningslösheter som att jaga marijuana-användare ser jag som positivt. Däremot vore det negativt om legaliseringen ledde till nya frihetsinskräkningar i form av nya skatter eller licensavgifter. Att en legalisering skulle leda till nya intäkter för staten är negativt både för att det skulle innebära en kräkning av andras rättigheter och för att det skulle ge staten nya resurser att angripa samhället med.

Väldigt off-topic, men jag gillade din BBS Tea42! Var en herrans massa år sedan nu.

Roligt med en öppen attityd! Ursäkta om jag lät grinig i mitt förra inlägg.

Jag tyckte att Robert Murphys korta bok Chaos Theory var en väldigt bra introduktion. Den finns att hämta gratis både som ebok och ljudbok.

Boken The Not so Wild, Wild West innehåller historiska exempel på samhällen som har kommit väldigt nära anarkokapitalism, men den kostar pengar och är tjockare. Finns även en kort akademisk uppsats med samma namn online, som författarna skrev före de skrev boken, men jag rekommenderar boken istället eftersom den både innehåller mer information och är mer lättläst.

Kan rekommendera fler böcker om någon vill läsa mer, men Murphys bok ovan räcker nog till att börja med.

Vad pratar du om? Sådär föreställer sig inte anarkokapitalister "sitt" samhälle. Har du verkligen läst något av en anarkokapitalist eller ens pratat med någon? Låter mer som att du har läst något av Hobbes.

Anarkokapitalister förespråkar en viss typ av anarki -- ett samhälle med privat egendom men utan domstolsmonopol. De förespråkar inte att Sverige eller USA skall bli som Somalia, lika lite som demokratianhängare förespråkar att vi skall börja tvångssterilisera samer och tattare igen eller förslava alla svarta människor bara för att sådant har förekommit i demokratier. Om du menar att alla former av anarki skulle leda till kaos så måste du argumentera för det, inte bara räkna upp några exempel på tillstånd som inte ens är statslösa (staten är aldrig frånvarande i fängelser, den skapar tvärtom hela ramverket för "fångsamhället" inuti.).

Jag kan berätta vad jag gjorde och hur det gick.

Jag anmälde mig till en nybörjartermin på universitetet, som motsvarade den spanska man lär sig på gymnasiet. Men eftersom det var ett glapp på två veckor mellan uppropet och första lektionen började jag på egen hand med en gammal kassett-kurs från sjuttiotalet (från Linguaphone). Den var väldigt bra! Jag fortsatte att använda den även långt efter att kursen hade börjat eftersom jag tyckte att den var bättre än kursmaterialet (gick dock på lektionerna).

Några år senare åkte jag på en treveckorskurs i Spanien, plus att jag läste Spanska 1 på universitetet hemma innan dess också.

Min erfarenhet är att man kan träna upp sin läsförståelse väldigt snabbt och effektivt hemma på egen hand med en bra självstudiekurs. Nackdelen är bara att man främst tränar upp sitt passiva ordförråd då. För att bli bra på att uttrycka sig måste man tvinga sig själv att prata med folk. Då fungerar det inte lika bra att sitta hemma själv.

Jag har försökt att förbättra mitt aktiva ordförråd dels genom att gå kursen i Spanien men också genom att prata med en spanjor som jag har lärt känna lite i Sverige. Tyvärr kommer man inte så långt med att bara dutta lite då och då utan man måste satsa intensivt under en längre period för att det ska bli någon långvarig förbättring. Om jag skulle lära mig ett nytt språk nu så skulle jag börja med en självstudiekurs och sedan försöka flytta till ett land där språket talas och stanna där minst ett halvår.

Om du gillar Ron Paul och vill lära dig mer om hans idéer så borde du gå in på mises.org och läsa deras artiklar och böcker. De har också väldigt många föreläsningar och tal upplagda. Allt är gratis men på engelska. Ron Paul och människorna bakom mises.org har väldigt starka band sedan årtionden tillbaka.

Jag skulle ha röstat på Liberala partiet igen. Jag är inte särskilt insatt i vad som händer i partiet, men vad jag vet befolkas det av personer som har koll på helheten och förstår problemen på djupet, till skillnad från alla andra partier (inklusive Liberaldemokraterna.) Det räcker för mig.

Även om de inte har någon chans att komma in i riksdagen än så är en röst på dem inte bortkastad, eftersom varje extra röst ger dem mer tyngd (dvs gör det lättare för dem att bli tagna på allvar) och motivation.

Jag har egentligen ingen koll, men jag har fått intrycket av att det skiftar väldigt mycket från högskola till högskola vad systemvetenskap innebär. I Linköping verkar de inte lära sig något om programmering alls till exempel (det bodde iaf en systemvetare i min korridor som verkligen inte kunde någonting alls om det, trots att hon snart skulle ta examen), medan det i Uppsala verkar ingå en hel del programmering. Så antag inte att utbildningarna har samma innehåll bara för att de har samma namn. Tänk också på att det kan bli problem i framtiden om du prestenterar dig som systemvetare och arbetsgivaren tror att det betyder något helt annat än det gjorde på din högskola..

Haha! Det var kanske inte helt glasklart uttryckt, men jag menade det precis så som kode förklarade.

Det var ett väldigt populärt område när jag pluggade för 7 år sedan, antagligen eftersom det ligger närmare stan än andra områden (själva universitetet ligger lite avsides). Det bodde även många fler tjejer där än i t.ex. Ryd, pga närheten till sjukhuset antar jag, så om du mest kommer att träffa killar om dagarna kan att bo där vara ett sätt att bredda ditt umgänge..

Nja, det handlar inte om guldmyntfot eller inte utan om bankerna håller fulla reserver eller inte. Det har faktiskt förekommit bankrusningar även under fiat-system. Här är några exempel som kuriosa:

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_bank_runs

Vi kan dock enas om att bankrusningar är mindre vanliga under fiat-system än med guldmyntfot. Jag menar dock att bankrusningar bara är ett symtom och att själva sjukdomen är fractional reserve banking, samt att fiatsystem inte är en bra medicin utan att det tvärtom är ett gift som orsakar mycket större och värre problem.

Apropå symtomen så kan vi ju börja med att konstatera att banker med 100-procentiga reserver inte behöver oroa sig för bankrusningar över huvud taget. Företag som Bullionvault till exempel skulle bara tjäna mer pengar vid en rusning eftersom de får merparten av sina intäkter från transaktionsavgifter.

En annan fördel med fulla reserver är att penningmängden inte minskar när banker går omkull då, eller när folk tar ut sina pengar eller återbetalar lån. När FRB-banker går omkull eller när folk tar ut sina pengar från dem så minskar däremot mängden pengar i ekonomin, eftersom varje insatt summa pengar utgör basen för en mycket större summa. Det medför att konkurs för en FRB-bank kan utlösa en dominoeffekt av konkurser eftersom det blir svårare för alla att betala för sig när det finns mindre pengar att tillgå. Hela banksystemet riskerar därför att gå under samtidigt. Bankernas privilegierade ställning har även lett till att de är mycket större än vad de skulle vara annars, vilket förvärrar saken ytterligare.

FRB är inte bara en förutsättning för att problemet med bankrusningar över huvud taget skall uppstå, konsekvenserna blir dessutom mycket värre ju mindre reserver bankerna har (eftersom mer pengar försvinner för varje uttagen summa då, vilket förvärrar dominoeffekten).

Bankrusningar är inte bra i sig själva, men om vi ändå har FRB så har de faktiskt en positiv effekt också, i och med att de hjälper till att hålla tillbaka bankernas risktagande. Men om staten träder in och hjälper bankerna ur knipan varje gång de har tagit för stora risker så får vi mer risktagande och större problem. Det är som om brandförsäkringen skulle gälla även för folk som tände på sina hus själva. Om bankerna inte ideligen hade blivit räddade så tror jag att bankrusningarna hade upphört till slut eftersom bankerna då skulle ha varit tvungna att hålla kreditexpansionen på en hanterlig nivå för att överleva. Hanterlig nivå skulle kunna innebära 100%, det vill säga att allt under det skulle leda till problem förr eller senare. Det finns lite olika meningar om det dock och jag har inte satt mig in i alla sidors argument än.

Bara för att vara tydlig så är varken jag eller Ron Paul ute efter en återgång till 1800-talets guldmyntfötter. De hade flera problem. Det vi vill är att avskaffa centralbanken och legalisera betalningsmedel som inte går att manipulera, så att staten blir tvungen att finansiera sig helt med öppna medel och vara ärlig med vem som betalar vad till vem, och göra så att det går att ställa sig vid sidan om FRB-systemet för den som vill.

Det jag skrev om politikerna och tjänstemännens motiv var måhända spekulationer, men att de och marknadsaktörer har helt olika incitament och spelregler är det inte. Jag orkar dock inte gå djupare in på det nu. Men du får gärna förklara vad det är med staten och dess tjänstemän som gör dem mer lämpade att styra över oss än vad vi själva är.

Självreglering hade mycket lite med bolånekrisen att göra. De största anledningarna var de planekonomiska inslagen i det finansiella systemet, i synnerhet centralbankens manipulation av räntan och den tillhörande kreditexpansionen. Utan den skulle det inte ha fyllts på med nya pengar att spekulera med hela tiden. Men staten gjorde mycket mer än så. De hade massor med saker för sig i syfte att tvinga eller manipulera bankerna till att låna ut pengar till folk som verkligen inte borde ha fått lån. Johan Norberg gör ett bra jobb med att dokumentera det i sin bok En perfekt storm. Han sätter dock inte händelserna i ett teoretiskt sammanhang (eftersom han vad jag vet inte är anhängare till någon särskild teori), så om någon vill läsa en "österrikisk" bok om finanskrisen så är det bättre att köpa Tom Woods bok Meltdown. Den är väldigt lättläst och kräver inga förkunskaper. Går dock inte in på djupet så mycket.

Nej, varför tror du att en marknad skulle innebära kaos? Tror du verkligen att företagare tjänar på att göra det obekvämt för sina kunder? Det jag beskrev har, precis som mycket annat jag har skrivit om i den här tråden, redan approximerats under 1800-talet. Sök på "free banking".

Några få lösningar skulle tendera att vinna. Kanske skulle vi använda silver för småtransaktioner och guld för internationell handel och långsiktigt sparande. Kanske bitcoin för digitala transaktioner. Notera att om det är själva metallen som är pengarna så kan fler än ett företag ge ut mynt och sedlar utan att det blir något problem med att avgöra värdet. Om Handelsbanken gav ut mynt med ett halvt uns guld i och Swedbank gav ut sedlar som gick att lösa in mot ett helt uns så skulle relationen dem emellan vara ungefär ett till två, till exempel. På 1800-talet utgjorde guld en internationell valuta ungefär som euron idag, fast utan att grekerna kunde beskatta tyskarna (via kreditexpansion) eller tvärtom. Kronor och pund tillhörde samma valuta precis som femkronor och tiokronor tillhör samma valuta idag.

Så nej, det finns inga praktiska problem.

Bankerna var just förvaringsfirmor från början. Det är det många av deras kunder vill använda dem till även idag. Numera har de utvecklats till någon sorts fondbolag som man inte kan slippa undan istället. Om lånverksamhen separerades från förvaringsverksamheten så skulle folk kunna välja en risknivå som passade deras kynne och livssituation.

Ett lån är bara till nytta om det motsvaras av verkliga resurser, och mängden verkliga resurser ökar inte genom att man ökar mängden pengar. När banken ger ut ett lån genom att öka mängden pengar så backas inte pengarna av verkliga tillgångar på samma sätt som om de hade haft fulla reserver. Med fulla reserver så skulle varje utlånad krona motsvaras av en krona som någon annan tillfälligt gett upp sina anspråk på. Det som långivaren inte köpte för pengarna skulle låntagaren kunna köpa istället. Med FRB däremot så får låntagaren bara en tillfällig fördel eftersom han kan handla med de nyskapade pengarna innan priserna har hunnit stiga, men eftersom ingen annan har gått med på att minska sin konsumtion så kommer han inte att kunna ta ut lika mycket resurser ur ekonomin i det långa loppet som han leddes att tro. Det blir en slags kapplöpning istället som någon ofrånkomligen förlorar till slut. Prissystemet och räntan är marknadens sätt att koordinera olika människor med varandra och harmonisera deras framtidsplaner utan att de ens behöver känna till varandra. Att manipulera priserna leder därför ofrånkomligen till problem.

Att var och varannan person investerar på börsen visar väl att det inte finns någon större brist på investeringsvilja. Hur som helst, som jag försökte förklara ovan så ökar ju inte mängden fysiska saker bara för att du trycker mer pengar, och det är ju dem man egentligen vill åt när man lånar pengar, inte själva papperslapparna. Någon måste spara först, dvs underkonsumera. För varje lån som ges så måste någon avstå motsvarande mängd för att det ska var hållbart i längden.

Dagens system leder till att folk sparar mindre än de annars skulle ha gjort och att det därför blir svårare att beviljas riktiga lån. Utan alla dessa statliga attacker på rationellt beteende så skulle folk tendera att spara och investera mer hela tiden i takt med att samhället blev rikare, eftersom man har mer utrymme för sparande när man väl fyllt sina basbehov. Man måste bara tillåtas tjäna på det också.

Vi har bara skrapat lite på ytan på det här ämnet hittills. Om någon vill sätta sig in i det ordentligt så kan jag rekommendera Jesus Huerta de Sotos bok Money, Bank Credit and Economic Cycles. Den tar upp precis allt vi har pratat om hittills fast mycket mer detaljerat. Har fler boktips om någon är intresserad.

Jag bemöter de felaktiga eller missvisande påståenden som skrivs. Jag önskar också att de var färre.

Men att bara hänvisa till "animal spirits" förklarar ju inte någonting. Det förklarar inte varför kriserna återkommer så regelbundet, det förklarar inte varför olika branscher drabbas i olika grad, det förklarar inte varför så många gör likartade fel, det förklarar inte varför centralbanken eller statens egna tjänstemän inte själva skulle ryckas med. Det är inte en teori alls utan bara Keynes sätt att rycka på axlarna och säga "shit happens", fast med finare ord.

Jag försökte förklara mer än så. När pengarna injiceras i ekonomin så snedvrids priserna i enlighet med konsumtionsmönstrena hos de som nås av pengarna tidigt, vilket har en långvarig effekt på hela kapitalstrukturen. Eftersom vår falskmyntare gillar bilar så kommer produktionen gradvis att lägga mer vikt vid biltillverkning, vilket är bra för ståltillverkare, oljebolag med flera. Preferenserna hos de som nås i andra ledet, dvs bilhandlare, kommer också att få större vikt eftersom även de kommer att kunna shoppa med de nya pengarna innan priserna har hunnit stiga. De som nås av pengarna sist kommer däremot att ha sämre köpkraft än innan eftersom alla priser redan kommer att ha anpassat sig då.

Så även om Fed verkligen skulle dra tillbaka alla pengarna så skulle inte det innebära att effekterna av penningökningen hade försvunnit som om ingenting hade hänt. Verkliga, fysiska, resurser skulle fortfarande stå i andra förhållanden till varandra. Människor skulle ha tagit beslut de annars inte hade tagit.

Som jag förklarade i mitt förra inlägg så visar inte den uppmätta prisinflationen omfattningen på brottet -- den döljer den. Omfördelningen av resurser skulle finnas där även om priserna sjönk som helhet.

Du ställer fortfarande upp saker och ting i fel ordning. Bolånen är vad de köpte, inte vad de betalade med. Det kan alltså inte vara därifrån som de fick pengarna. Lika lite som du kan gå till en volvo-handlare och köpa en bil med bilen själv som betalning så kan du finansiera köp av bolån med bolånet självt. Som Bernanke själv sa: "we simply use the computer to mark up the size of the accounts that they have at the Fed". Det är inte bara anhängare till Ron Paul som menar att Fed skapar pengar "ur tomma intet" -- det är tvärtom väldigt okontroversiellt.

Men oavsett det så har ju Fed köpt bolånen till extrema överpriser, vilket betyder att deras möjligheter att sälja dem till samma pris igen är i det närmaste noll (allt annat lika, dvs förutsatt bibehållen köpkraft). Med andra ord så skulle de inte kunna minska storleken på den monetära basen lika mycket igen med den konventionella metoden (suga in pengar genom att sälja tillgångar) ens om de ville. Vilket de antagligen inte kommer att vilja ändå pga effekterna det skulle få på marknaden.

Nu är du oärlig och försöker blanda bort korten igen. Du vet mycket väl att det jag skrev handlade om en minskning av penningmängden (det står ju där i svart på vitt; jag använde inte ens ordet deflation) och att sidan jag länkade till använder ordet deflation i betydelsen sjunkande priser ("as price declined"). Hur du gång på gång kan tro att du ska kunna komma undan med sådant här är obegripligt. Alla kan ju se vad jag faktiskt skrev.

Mängden guld i världen har aldrig minskat och kommer inte heller att göra det. Deflation i betydelsen sjunkande priser är dock möjligt, för att inte säga troligt, men skulle då bero på en allmän ökning av välståndet och rikedomarna i världen (ökat utbud) istället, dvs på någonting positivt.

Det är en av fördelarna.

Om vi införde guldmyntfot nu så skulle lån bli dyrare på kort sikt eftersom inflationen och "välfärdspolitiken" har bestraffat sparande, men om räntan gick upp och sparande började löna sig igen så skulle det öka mängden lånbara medel och därmed tjäna till att börja trycka ner räntan igen. Skillnaden skulle vara att lånen då skulle backas av verkliga resurser igen och inte bara representera tomma löften.

Det är lätt att skapa aggregerad efterfrågan om den mäts i fiat-pengar. Bara att trycka mer! Men det vi behöver är inte större siffror på saldot utan produktion av verkliga, fysiska, tillgångar -- verkligt välstånd.

Japp, men ingen enskild aktör skulle ha godtycklig makt över pengarna. Guldproduktionen skulle tendera att följa den industriella produktionen i stort, vilket innebär att penningmängden skulle öka mer när mängden av andra varor ökade mer och öka mindre under nedgångar. Eftersom ökat utbud är något som trycker ned priserna medan ökad guldproduktion skulle trycka upp priserna finns det därmed en "inbyggd" pris-stabilisator i guldmyntfoten, även om priserna antagligen skulle tendera att sjunka över tid.

Varför det? Jag ser bara rena påståenden. Hur kan det vara jag som är dogmatisk när jag är den som faktiskt resonerar?

Finansdepartementet (the treasury) lånar pengar genom att sälja obligationer, men många av lånen köps upp av Fed för nytryckta pengar. Det går antagligen inte att hitta trovärdigare källor än Bernanke och Greenspan själva i den här frågan, så länkarna i mitt senaste svar till Celerity borde väl räcka.

Jag skulle räkna 30-talet till modern tid och då förekom det många gånger. Det har även inträffat liknande händelser riktade mot centralbanker efter det. Innan Nixon lämnade de sista resterna av guldmyntfoten 1971, till exempel, så försökte andra centralbanker lösa in mer dollar mot guld än vad Fed kände sig bekväma med.

Om inte staten hela tiden tog bort eller hämmade marknadens egna regleringsmekanismer (till exempel hotet om bank runs) så skulle marknaden vara mycket mer välkoordinerad och harmonisk än den är idag. Staten förstör marknadens självreglering så att politikerna själva ska kunna kliva in och reglera istället och på så vis framstå som väldigt viktiga och handlingskraftiga, men lagar och regler kommer aldrig att fungera lika bra som incitament. Om folk har incitament att göra rätt så behöver man inte övervaka dem (men då försvinner å andra sidan en massa arbetstillfällen för byråkrater, buhu).

Men det jag har argumenterat för hittills är som sagt bara att guldmyntfot hämmar problemen, inte att de upphör. Det jag helst vill ha, och Ron Paul med vad jag vet, är en total avreglering av marknaden för pengar så att var och en själv kan välja betalningsmedel. Du skulle kunna betala med silvermynt från Handelsbanken och jag med guldmynt från Swedbank, osv. Olika banker skulle kunna ha olika stora reservkrav. De som vill få ränta på pengarna skulle kunna välja FRB-banker och de som föredrar mer trygghet skulle kunna välja banker med hundraprocentiga reserver. Marknaden skulle sedan prissätta värdet på de olika pengarna, vilket antagligen skulle innebära att FRB-sedlar inte accepterades överallt. Vissa "österrikare" förespråkar dock ett totaltförbud mot FRB så de är inte eniga i den här frågan.

Banker med hundraprocentiga reserver behöver inte oroa sig för bank runs över huvud taget. De är helt immuna.

Jag tror visserligen att förbättringen i levnadsstandard delvis berodde på låg kreditexpansion, men det jag syftade på i mitt förra inlägg var bara att tesen att hög investeringsgrad kräver FRB verkar motsägas av utvecklingen på artonhundratalet.

Det är skillnad på att låna något av en annan person och på att förvara det åt en annan person. Om Pelle lånar ut sin bil till Kalle så betyder det att Pelle ger upp möjligheten att använda föremålet under tiden för lånet. Ägandet flyttas så att säga tillfälligt över till Kalle. Om Pelle däremot bara ber Kalle att förvara bilen åt honom så att han kan hämta den när han vill, så måste Kalle hålla den tillgänglig hela tiden och kan inte göra upp egna planer för den. Att låna ut något är att ta en medveten risk, medan man vanligtvis deponerar något hos en professionell förvarings-firma just för att sänka sin risk. I det ena fallet behåller man dessutom nyttjanderätten själv medan man i det andra fallet ger upp den tillfälligt. Helt olika saker alltså.

Att förbjuda (eller på annat sätt eliminera) FRB vore att tvinga bankerna att göra skillnad på låne-avtal och förvaringsavtal även när det gäller pengar. De skulle inte ha rätt att låna ut pengarna tant Agda satte in på sitt konto för att trygga sin ålderdom åt någon annan samtidigt som de låtsades att pengarna låg kvar på kontot.

Däremot skulle de kunna satsa sina egna tillgångar (ungefär som riskkapitalister eller aktieköpare gör idag) genom att låna ut dem till entreprenörer, eller agera mellanhand och koppla samman investeringsvilliga personer med företagare (ungefär som börsen idag).

Det handlar alltså inte på något vis om att avskaffa utlåning, utan om att göra skillnad på lån och förvaring. FRB-banker lånar ut saker de inte har, alltså resurser som ingen har sparat först.

Låntagaren måste kunna övertyga långivaren om att pengarna kommer att betalas tillbaka i tid, med ränta. Det är allt som krävs. En duktig student med bra betyg och goda vitsord skulle till exempel inte ha några problem med att få låna pengar till en utbildning som leder till ett välbetalt jobb, eftersom det vore lätt för banken att se att han faktiskt med stor sannolikhet kommer att kunna betala tillbaka. Det som krävs är förmågan att demonstrera framtida återbetalningsförmåga, inte att man redan är rik.

Du glömde att förklara varför även en fri och omanipulerad marknadsekonomi skulle drabbas av cykliska upp- och nedgångar.

Den nuvarande utvecklingen är en bra illustration av problemen både med att definiera inflation som ökande priser och med att mäta den. Men det enklaste sättet att förklara saken är nog om jag målar upp ett förenklat scenario.

Så låt säga att det finns ett välutvecklat industriland någonstans med helt och hållet stabil penningmängd. Eftersom utbudet av varor i rika länder hela tiden ökar så sjunker priserna år efter år i det här landet. En vacker dag kommer dock en falskmyntare på en teknik för att trycka nya sedlar som är helt omöjliga att upptäcka. Han bestämmer sig för att ta det lugnt för att inte väcka misstankar och trycker bara upp en miljon kronor som han köper en schysst sportbil för. Men eftersom han bara injicerade en miljon i ekonomin så påverkar det inte den allmänna prisnivån utan priserna fortsätter att sjunka som förut. Han har oärligen kommit över ett värde från resten av samhället, men ingen av de drabbade vet ens om att de har blivit bestula eftersom de är så många som delar på kostnaden.

Efter ett tag inser han att han faktiskt kan trycka upp väldigt stora summor eftersom den ständigt ökande produktionen av varor hjälper till att dölja effekten på priserna. Så om han bara trycker upp så pass mycket pengar att prisnivån förblir oförändrad, istället för sjunkande, så kan han lägga beslag på mellanskillnaden för egen räkning. Effekten blir att resten av befolkningen blir fattigare än vad de annars skulle ha varit och att hela den industriella produktionen förvrängs i enlighet med hans konsumtionsmönster, samt att räntan blir lägre än vad den annars hade varit och att låntagare gynnas på bekostnad av långivare, etc. Effekterna är desamma oavsett om det handlar om privata eller statliga falskmyntare.

Att definiera inflation med hjälp av KPI är att antyda att förändringar i penningmängden inte har någon effekt om de inte syns i KPI, trots att det krävs en omfattande ökning av penningmängden (med tillhörande omfördelning av välstånd) för att hålla prisnivån stabil i en ekonomi med kraftigt ökande produktion. Ett annat problem är att måtten tillåter trixande med koefficienterna tills man får det resultat man vill ha.

För att kommentera dagens situation lite närmare så har vi haft en lång period där många nya länder med enormt stora befolkningar och resurser har inlemmats i världsekonomin och kraftigt ökat produktionen. Men priserna har ändå inte sjunkit!

Angående varför den hastiga ökningen av den monetära basen inte syns mer i KPI så ligger det mesta av pengarna fortfarande och puttrar i affärsbankerna (och i Kina), av flera skäl (Fed betalar bankerna ränta för att inte låna ut dem, det finns få kreditvärdiga låntagare, investeringsviljan är låg, de sitter redan på många dåliga lån etc.) Tids nog kommer de att börja slippra ut (det verkar redan ha börjat).

Andra faktorer som håller nere priserna är att det pågår en recession eller depression (dvs efterfrågan har fallit bort) och att USAs särställning i världsekonomin gör att de kan vältra över mycket av inflationen på andra länder (all internationell handel sker ju i dollar, så USA kan köpa olja etc för nytrycka pengar.)

Nej, jag har inte ens nämnt hyperinflation förrän i det här inlägget.

Nej, jag har inte kallat amerikanska statsobligationer för en säker placering. Jag sade att de traditionellt har ansetts vara det (av andra). Min egen åsikt är att de är en bubbla, men det krävs antagligen att den spricker först innan folk i allmänhet får upp ögonen.

Att en viss utveckling är ohållbar betyder inte att den behöver spricka omedelbart. Många av lånen köps av Fed, dvs de finansieras med inflation (ökning av penningmängden), vilket knappast är något som roar deras andra långivare. Men USA har som sagt en väldigt speciell ställning i världsekonomin vilket gör det svårt för de stora köparna att dra sig ur. Dessutom finns det en överhängande risk för börskrasch, vilket gör att många investerare tillfälligt flyttar över sina pengar till statspapper, trots att många av dem inser att räntan är negativ. Tids nog kommer USA att tvingas byta kurs dock om de inte vill drabbas av hyperinflation. Det kommer att bli väldigt smärtsamt vilken väg de än väljer.

Bolånen är vad de köpte, inte vad de betalade med, och de betalade en mycket större summa än lånens värde på marknaden. Hela anledningen till att Fed "behövde" gripa in var ju att bolånen hade visat sig vara i princip värdelösa. Varför tror du att den federala regeringen lånade så mycket pengar över huvud taget om de ändå redan hade någon trillion dollar liggandes i byrålådan?

Inte ens Bernanke håller med dig. Åtta minuter in i det här klippet får han frågan "you've been printing money?" och svarar "well, effectively, and we need to do that". Men du kanske kan ringa upp honom och förklara hur det egentligen ligger till.

http://www.youtube.com/watch?v=odPfHY4ekHA

Här är ett annat klipp där han medger att det är vad det handlar om:
http://www.youtube.com/watch?v=K049QXCUeXo&feature=related

Ytterligare ett intressant klipp, den här gången med Greenspan:
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=q6vi52...

Ja, en blygsam ökning av penningmängden är möjlig, men inte hux flux för att rädda någon politiker ur en knipa.

Om jag förstår dig rätt så argumenterar du för att guldmyntfot är dåligt pga att penningmängden inte kan ökas snabbt, samtidigt som du argumenterar för att guldmängden faktiskt kan ökas snabbt, av elaka ryssar? Försökte du helgardera?

Sjunkande priser är som sagt bara negativt om det beror på en minskning av penningmängden, och risken för det är mindre under guldmyntfot.

Du har blivit felinformerad. Japan lämnade guldmyntfoten i december 1931, dvs efter Storbritannien (september 1931). De hade dock lämnat den vid ett tidigare tillfälle innan de återgick till den.

http://www2.econ.iastate.edu/classes/econ355/choi/golds.htm
http://en.wikipedia.org/wiki/Gold_standard#Suspension_of_the_...

Det spelar hur som helst ingen större roll. Antag att du drev ett företag och att du en viss dag kom på ett sätt att strunta i att betala dina skulder utan att någon kunde komma åt dig. Självklart skulle du kunna boosta din output då, särskilt om du var väldigt skuldsatt innan. Det är likadant med stater. Att man kan få mer pengar över på kort sikt genom att låta bli att betala för sig är knappast någon skräll.

Om de skriver ned statsskulden så kommer de att få svårt att låna nya pengar, vilket skulle tvinga fram minskade statliga utgifter (förutsatt att de inte vill täcka upp hela bortfallet med sedelpressarna, men det vågar de nog inte), vilket i sin tur skulle innebära minskad statlig snedvridning av ekonomin. Minskad statsskuld skulle också göra det lättare för dem att låta räntan stiga till sin naturliga nivå, vilket vore oerhört viktigt för att återställa sunda förhållanden.

Japp, de fick en slösaktig och ohederlig gubbe från Texas. Sedan ville de ha förändring och röstade på en slösaktig och ohederlig gubbe från Hawaii istället. Största skillnaden förutom retoriken var hudfärgen.

Alla betalningar behöver nog inte ställas in, men de har inte möjlighet att betala av hela beloppet på riktigt och en nedskrivning av skulderna är både ett hederligare och mindre destruktivt sätt att hantera problemet än att försöka inflatera bort skulderna.

Du verkar inte ha förstått min poäng. Äganderätten borde gälla fullt ut, för alla. Det finns ingen anledning att inskränka den för kommersiell verksamhet som hotell eller restauranger. Varför skulle restaurangägare ha färre rättigheter än andra? Om en muslimsk förening vill ha separata områden för kvinnor och män samtidigt som de vill sälja mat och så vidare samt släppa in folk från gatan utan särskilda medlemskort så borde de få göra det.

Nyhetsbreven stör mig med, men jag tvivlar på att det handlade om hudfärg egentligen. Tolkar dem som riktade mot gettokulturen snarare.

Jag har ingen statistik på hur ofta eller hur många företag som har räddats genom åren, men de senaste åren har ju bjudit på många exempel. Det var inte bara banker som räddades 2008 utan även försäkringsbolag och biltillverkare, för övrigt. Hittade en lista här:

http://www.nytimes.com/packages/html/national/200904_CREDITCR...

Stimulanspaket verkar kunna betyda lite allt möjligt beroende på vem som talar, men ofta handlar det om nytryckta pengar, ja. Staten har inga egna pengar, så det som inte bekostas med skatter bekostas med inflation eller lån (som i sin tur ofta finansieras med inflation). Om staten helt plötsligt har 700 miljarder dollar över utan att skatterna höjdes innan så är det en säker gissning att de helt sonika tryckte upp dem.

Du har iofs rätt i att det formellt sett inte handlar om rena gåvor utan om köp eller lån, men om köpen hade skett till marknadspris så hade ju inte Fed behövt stiga in alls (eftersom det då skulle ha funnits en privat köpare). Att bankerna till slut inte kunde hitta någon annan köpare till sina bolån mm än Fed bevisar att de priser som de behövde ta ut för att överleva var större än vad marknaden var villig att betala för dem. Med andra ord var det en gåva i praktiken. Fed fick en massa skräptillgångar medan bankerna både fick överleva och behålla alla sina vinster från boomen.

Jag återgav bara vad jag har läst om hur det faktiskt gick till under de olika varianterna av guldmyntfot på 1800- och 1900-talet. Den biten är faktiskt så vitt jag vet inte ett dugg kontroversiell. Men jag kan förklara sammanhanget lite utförligare så kanske det blir lättare att acceptera min beskrivning.

Tänk dig att du lever i en tid när guld var allmänt accepterat betalningsmedel, eller att det var det när du växte upp. Du ser guld som pengar och inte som smycken. Antag vidare att du har dina pengar (ditt guld) i förvar hos en bank och att du vet att många banker trycker fler sedlar än de har tillgångar, eller i alla fall att det har skett tidigare i historien. Antag vidare att det inte finns någon statlig insättningsgaranti och att du därmed förlorar alla dina likvida medel om du blir den som försöker ta ut ditt guld sist. Hur skulle du reagera då om det började florera rykten om att din bank började få slut på guld eller att de expanderade mängden sedlar i högre takt än vanligt?

Givetvis skulle du försöka att ta ut ditt guld så fort du kunde, vilket om ni var tillräckligt många skulle knäcka banken och göra resterande kunder lottlösa. Detta inträffade gång på gång. Om staten inte hade ryckt in för att hjälpa bankerna genom att utlysa särskilda "bank holidays" eller ge dem laglig rätt att strunta i att betala sina skulder ("suspension of specie payment") så skulle antagligen FRB som fenomen ha upphört med tiden, men eftersom staten skyddade bankerna så fortsatte det.

Men den kontroll som bankerna utövade över varandra var antagligen viktigare än den kontroll som vanliga privatpersoner utgjorde. Sedlar som de olika bankerna cirkulerade hamnade ofta hos konkurrenterna efter ett tag, vilket gav dem möjlighet att se om mängden av sedlar från en viss bank plötsligt ökade. Det var såklart en kraftig signal till dem om att lösa in sedlarna snarast för att skydda sig mot en eventuell kollaps.

På samma sätt höll olika centralbanker varandra i schack. Om Frankrike tyckte att USA tryckte för mycket pengar så kunde de lösa in dem i guld (före 1971) och på så vis begränsa Feds utrymme. Trycker man för mycket pengar under en fast växelkurs så tenderar även priserna inom landet att stiga relativt omvärlden, vilket leder till att importen ökar och därmed utflödet av guld.

Du får gärna motivera närmare varför FRB behövs för att lån skall ges eller för att investeringar skall ske. Är du medveten om vilken enorm förbättring av levnadsstandarden som skedde under 1800-talet (en tid med guldmyntfot och därmed begränsad kreditexpansion)?

Jag håller med om att FRB inte skulle försvinna helt utan lagändringar, och att det är möjligt att ha FRB under guldmyntfot. Det har vi ju haft historiskt. Det jag påstår är att guldmyntfot håller tillbaka kreditexpansionen, inte att den tillintetgörs.

Om sedlarna var inlösbara mot guld, det vill säga om kunderna när som helst kunde byta in sina sedlar mot något som endast finns i en fysiskt begränsad kvantitet, så skulle varje extra cirkulerad sedel utgöra ett hot mot bankens existens. Detta eftersom banken vore oförmögen att uppfylla sina åtaganden gentemot alla sina kunder så fort reserverna understeg 100%. Ju längre ifrån fulla reserver de kom desto större skulle sannolikheten för att bli ertappade vara.

Situationen är en helt annan om de saknade reserverna bara kan tryckas upp. Visst skulle centralbanken teoretiskt sett kunna vägra att hjälpa till och istället låta banken gå under, men i och med att de kan rädda den så kommer de att utsättas för tillräckligt stort politiskt tryck för att också göra det om de mot förmodan inte skulle vilja av sig själva, särskilt som bankerna tenderar att gå omkull samtidigt. Ett av de största skälen till att vi över huvud taget har centralbanker är ju för att de ska träda in i sådana situationer.

Det jag har beskrivit är hur det faktiskt har fungerat historiskt. Den som vill läsa själv kan ladda ner Rothbards What has the Government Done to our Money, som även finns som ljudbok.

Centralbanker är inte nödvändiga för att generera konjunkturcykeln, nej. Det var därför jag skrev "eller annan instans med liknande befogenheter". Historiskt sett har även konkurrensutsatta privata och semi-privata banker åstadkommit samma sak eftersom de också har kunnat skapa nya pengar, men då med regelbunda bankruns som konsekvens. Centralbanker är till för att minska risken för bankruns så att pengatryckandet kan tas till en helt annan nivå.

Naturkatastrofer och andra oförutsägbara händelser kommer antagligen alltid att kunna orsaka recessioner, men varför tror du att de skulle inträffa cycliskt och regelbundet om vi hade en fri och icke-manipulerad marknad?

Alan Greenspan hade vettiga åsikter ett tag på sjuttiotalet, innan han fick makt, men sedan vände han 180 grader och blev västvärldens främsta centralplanerare. Att göra honom till företrädare för någon sorts avreglerings-iver trots att han gjorde karriär inom en planekonomisk institution är bara absurt.

Jaha, det låter verkligen som att du har ordning och reda i huvudet.

Men själv så tror du inte att dina idéer kommer att leda till ett blomstrande samhälle? Man får väl förmoda att det är misär du är ute efter då.

Kortsiktigt kan det bli tufft, ja. Ju längre marknaden har snedvridits desto plågsammare blir återställaren. Men sedan kan man börja bygga på en långsiktigt hållbar utveckling.

Jag skulle inte kalla det en konspiration, snarare handlar det om tjänster och gentjänster, historiska olyckor samt en och annan nyttig idiot.

Nej, det är den inte. Om man med inflation menar det Ron Paul menar (och det alla menade tills någon gång på 1900-talet) så har den ökat något helt enormt på kort tid. Om jag inte minns fel så dubblades den monetära basen på bara en månad under 2008. Oavsett om det var på bara en månad eller inte så var det en extrem ökning, som syns i översta diagrammet från den här artikeln (diagrammet är för övrigt Feds eget)

http://mises.org/daily/5155/Where-Is-QE2-Taking-Us

Den här formen av extremt storskalig brottslighet hade aldrig kunnat äga rum under en guldstandard.

Det är den officiella rationaliseringen, ja.

Det konstiga är att andra inte ser det. Eller förresten, det gör de. Vanliga amerikaner (och tunisier, kineser..) märker skillnaden när de handlar.

Jag vet inte vad Ron Paul skulle säga, men jag kan komma på två anledningar till de låga räntorna: 1) att folk är rädda för en nära förestående börskrasch och därför flyttar pengarna till vad som traditionellt har varit en säker placing, och 2) att det ökande utbudet av pengar gör att räntorna sänks av samma anledning som ökat utbud av vad som helst sänker priserna om efterfrågan inte minskar i motsvarande utsträckning. Räntan är ju ett sorts pris.

Att Fed bara får köpa amerikanska statspapper verkar de inte bry sig särskilt mycket om eftersom det kom fram nyligen att de har injicerat pengar även i privata företag som Dell och McDonalds. De har även tagit över toxic assets från diverse finansiella institutioner till fantasipriser.

http://www.bloomberg.com/news/2010-12-01/fed-crisis-borrowers...

Han pratar med alla som vill lyssna..

Hur kan det vara en anledning att göra dem ännu fattigare?

Nu har vi glidit ifrån ämnet lite, men personligen förespråkar jag nedskrivning av skulderna även i det fallet. Tror dock inte att Ron Paul driver någon särskild linje i den frågan eftersom konstitutionen inte medger fipplande med privata aktörers skulder.

Inom exportbranschen ja, men vad har du emot importföretagen?

4% med vilket mått? Du är ju medveten om att måtten och definitionerna har varierat historiskt, så varför låtsas som att siffrorna går att jämföra rakt av? Hur som helst, gruvdrift är någonting som kostar mycket pengar och tar tid, det går inte att framställa guld lika lätt som Bernanke trollade fram nya dollar 2008.

En del banker kollapsade ja, vilket var positivt i det stora hela eftersom risken för konkurs höll tillbaka kreditexpansionen och moral hazard. Nu för tiden riskerar vi att bankerna, som dessutom har blåsts upp till enorm storlek, alla kollapsar samtidigt istället!

De höll sina medbrottslingar under armarna, ja. Tjänster och gentjänster..

Att guldet "inte räckte till" berodde inte på att det fanns för lite guld utan för många sedlar. Vilken mängd guld som helst kan täcka vilken mängd transaktioner som helst. Priserna justeras automatiskt nedåt när utbudet av varor ökar så att "köpkraften" per dollar eller guld-enhet ökar istället för att mängden sedlar ökas.

Jag skulle snarare säga att krig "inträffade" delvis för att guldmyntfoten avskaffades. Om staterna var tvungna att ärligt redovisa de totala kostnaderna för sina krig så skulle betydligt färre medborgare stödja dem. USAs härjningar det senaste decenniet är ett bra exempel.

Nej, det var att man rörde sig bort från guld (mynten togs ur cirkulation och privatpersoner kunde inte längre lösa in sina sedlar i guld) som möjliggjorde den kreditexpansion som ledde till depressionen.

Nej, om man skriver ned statens skulder och låter bli att låna nya pengar så minskar statens snedvridning av marknaden, medans den inte gör det om man höjer skuldtaket. Att skriva ned skulderna är ett recept för att stoppa fortsatt slösande medans en höjning leder till motsatsen.

Att Fed är mer statligt än privatägt är vi överens om, men att minskad statsbudget inte skulle påverka ekonomin är du nog ganska ensam om att hävda. Bara det är det skulle bli vanligt folks preferenser som styrde investeringarna istället för maktelitens skulle ju vara en enorm skillnad. John Doe vill hellre köpa en fräsigare bil än att släppa bomber över folk på andra kontinenter.

Att äga något innebär att självständigt kunna bestämma till vilka syften det skall användas. Det är ingenting magiskt med det; vi behöver bara vara konsekventa i tillämpningen av äganderätten.

Du och de flesta andra som förespråkar att äganderätten inte ska gälla fullt ut för näringsidkare (jag antar att du tycker att det ska vara ok att själv välja vilka man bjuder hem på middag även i fortsättningen?) låtsas alltid som att det är en fråga som handlar om just svarta eller andra grupper som ni tycker är för svaga för att ta hand om sig själva, men vi pratar om universella rättigheter här -- var och ens rätt att själv välja umgänge. Om rätten att exkludera fritt infördes i Sverige imorgon så tror jag inte att typfallet skulle vara vita som exkluderade svarta, utan muslimer som exkluderade medlemmar av det andra könet (eller anhängare till andra religioner). Som det är nu är deras seder och normer förbjudna att tillämpas i kommersiella sammanhang.

Men visst skulle det finnas rasister som diskriminerade människor av andra folkslag. Absolut. Fast vad gör väl det så länge de inte använde våld? Låt nazisterna isolera sig själva i någon liten håla nere i Skåne så slipper vi andra dem, och de slipper slåss mot oss. Som Peter Schiff, en amerikansk jude, sa en gång så vill inte han äta på antisemiternas restauranger ändå. Det är bättre att de får sätta upp sina skyltar om att judar inte är önskvärda så vet han vart han inte ska gå (och slipper folk som spottar i soppan). Att tvångsintegrera folk som inte vill umgås leder inte till något gott.

Guldmyntfot, även en imperfekt sådan, har en starkt återhållande effekt på kreditexpansionen. Det är lätt att se varför: om varje sedel eller kvitto som banken ger ut ger bäraren rätt att lösa in den mot guld, så kommer varje extra kvitto som cirkuleras att öka sannolikheten att någon begär ut guldet. Banken riskerar därmed att dräneras på reserver om den låter mängden kvitton överstiga mängden guld alltför mycket. Särskilt andra banker skulle tendera att lösa in kvittona mot guld för att bättra på sina egna reserver, vilket skulle dränera de banker som expanderat i högre takt än konkurrenterna.