Trots att Intels första dedikerade grafikkort på Xe-arkitekturen för bärbara datorer redan avslöjats lyfter bolaget på täcket officiellt. Intel Iris Max är det grafikkort som tidigare gått under kodnamnet DG1 med arkitekturen Xe-LP, vilken används i den enklare samlingen grafikkretsar. Med Iris Xe Max siktar Intel inte på att vida överträffa konkurrerande grafikkretsar i ren beräkningskapacitet, utan istället utnyttja tillgängliga resurser bättre med tekniken Deep Link.
Iris Max är en dedikerad grafikkrets (dGPU) som kompletterar processorns integrerade grafikkrets (iGPU). I de presentationsbilder Intel publicerar framkommer att beräkningskapaciteten i Iris Xe Max ligger relativt nära dess integrerade motsvarighet i processorfamiljen Tiger Lake. Den stora framgångsformeln för Intels lösning ligger i Deep Link, ett mjukvaruramverk som kan utnyttja samtliga beräkningsenheter i systemet.
Ett system som tillämpar Deep Link kan låta den integrerade grafikdelen samarbeta med både processorn och den dedikerade grafikkretsen. I ett system med exempelvis processor från Intel och grafikkort från Nvidia måste arbetsuppgifter delas mellan enheterna, och en uppgift som bearbetas på grafikkortet kan inte hanteras av processorn. Med Deep Link ska de begränsade resurserna i en bärbar dator utnyttjas bättre, och tekniken kan kombineras med Intels One API-ramverk.
Sett till specifikationerna håller sig Iris Max till samma konfiguration som dess integrerade motpol, vilket innebär 96 beräkningsenheter (EU) och stöd för variabel bildkvalitet (VRS) och AV1-videoavkodning. Den stora skillnaden mot integrerad Xe-grafik ligger i den högre effektbudgeten (TDP), vilket möjliggör en höjning i klockfrekvens från 1,35 GHz till 1,65 GHz. Iris Xe Max bestyckas också med 4 GB grafikminne med bandbredd om 68 GB/s.
Utöver en teknisk förklaring levererar Intel också prestandaresultat för Iris Xe Max, där bolaget jämför den egna lösningen med tidigare nämnda grafikkrets MX350 från Nvidia. Intel klarar sig bäst i speltitlarna GRID 2019 och Metro Exodus, där 46 respektive 43 FPS överträffar MX350 med 37 respektive 29 FPS. I övriga titlar når de båda grafikkretsarna jämförbart resultat, med liten fördel för Nvidia i Borderlands 3 och Gears Tactics.
Det område där Iris Max och Deep Link överträffar även några av marknadens snabbaste grafikkort är inom beräkningar relaterade till maskininlärning (ML). Då Intels ML-instruktioner DL Boost finns i såväl Xe-LP i integrerad och dedikerad form såväl som i elfte generationens Core-processorer blir det via Deep Link möjligt att utnyttja DL-kapacitet för alla tre beräkningsenheter.
Fördelarna syns i resultaten där de kombinerade resurserna är 78 procent snabbare än ett system med grafikkortet Nvidia Geforce RTX 2080 för videokodning. Prestandavinsten avser att ett Iris Xe Max-system via Deep Link kan koda om ett AVC-klipp i 4K och 60 FPS till HEVC i 1080p och 60 FPS upp till 78 procent snabbare än vad ett Geforce RTX 2080-bestyckat system kan.
Likt AMD:s lösning Smartshift kan Intels kombinationer av processor och grafikkrets av både integrerad och dedikerad typ tillämpa dynamisk strömfördelning. Det ska låta den enhet som behöver en större del av TDP-budgeten tilldelas detta. Effekttillförseln kan då exempelvis öka för processorn när denna är under tung belastning och sedan växla över till Iris Xe Max när behovet är större. Kretsarna i sig görs energieffektiva genom Intels förfinade transistorteknik 10nm Superfin.
Intel meddelar att Iris Xe Max med Deep Link finns implementerat i datorerna Acer Swift 3x, Asus Vivobook Flip TP470 och Dells hybriddator Inspiron 15 7000. Sett till mjukvara som kan utnyttja Deep Link listas bland annat Handbrake för videokodning och videosändningar via OBS. Stöd för modellering i 3D via Blender ska tillkomma framöver.
