Zyxel NSA-220

Likt de flesta konsumentenheter på marknaden levereras Zyxel NSA-220 utan hårddiskar. Detta gör att man kan välja hur stor lagringskapacitet man vill ha själv. Det gör även att man måste räkna in hårddiskar i totalpriset. I skrivande stund stöds två terabyte lagringsutrymme med två stycken enterabyteshårddiskar, men NSA-220 begränsas inte till två terabyte utan kan stödja större hårddiskar i framtiden.

Att öppna upp enheten är inte speciellt svårt. Först lossar man fyra stycken skruvar som sitter fast i chassit (en anordning som gör att man inte kan tappa bort dem, som även ofta syns på servrar).

När vi skruvat lös skruvarna kan man ta bort hela bakstycket. Det sitter inte fast i chassit förutom med elkabeln till fläkten som håller fast bakdelen från att lossna helt. Vi skymtar de två hårddiskarna inuti samt rackanordningen som de sitter fast i. Varje rackdel sitter fast med en skruv och genom att lossa på den kan man dra ut kabinetten som håller fast hårddisken.

Så här ser insidan på NSA-220 ut när man har tagit bort hårddiskarna. Vi ser SerialATA-kontakterna och skymtar elektroniken inuti.

Ovan ser vi rackanordningen som man fäster hårddiskarna i. Man fäster dem i hårddiskarna med fyra skruvar på undersidan. För att minska vibrationer kunde Zyxel ha utrustat skruvarna med små gummibussningar, men detta har inte gjorts så vibrationer letar sig gärna ut i racket och vidare i chassit. Den händige fixar dock detta rätt enkelt.

Hårddiskarna som användes i detta test var två stycken Seagate Barracuda 7200.10 på 250 gigabyte vardera (modellnummer ST3250410AS). Den maximala lagringskapaciteten låg således på 500 gigabyte, men lagringskapaciteten beror också vilken RAID-nivå man använder.

Enligt snabbstartsmanualen skall man installera programmet "NSA-220 Discovery Utility" som finns på den medföljande skivan. Vi installerar programmet och startar upp det.

Programmet hittar vår nystartade NSA-220 direkt. Via grundmenyn ser man vilket namn enheten har på nätverket, vilken IP-adress den har samt aktuell status. Vi får sedan tre stycken möjligheter: konfigurera enheten (syns på bilden nedan), gå in i administrationen eller "mappa" enheten med en enhetsbokstav i Windows.

Via ett konfigurationsalternativ kan vi direkt ställa in nätverksnamn, IP-adress (eller DHCP) samt vilken DNS-server enheten skall använda. Vi ser även vilken MAC-adress enheten har. Nästa sida i recensionen behandlar konfigureringen av enheten.