Tips för kylning av i7 930 + 5970 i ett Silverstone Fortress FT02

Hahahahah sick! att Titan Fenrir som kostar 400 spänn men slår H-50 och noctuas kylare??

Corsair Hydro Series H50 CPU Water Cooling Kit Review - Results, and a "What If" Scenario - Legit Reviews

Ska du överklocka mycket (upp mot 4GHz med HT på) är NH-D14 det självklara valet. Tänker du lägga dig på 3.6GHz eller lägre föreslår jag en H50 med 2st 1150rpm Gentle Typhoon fläktar. Beror iof lite på vilket temperatur du känner dig komfortabel med också. För mig var D14 ca 8-9 grader svalare än min H50 vid 3.6GHz medan H50 lät behagligare än Noctuan med fläktarna i samma hastighet. Har du ett par gamla 120mm fläktar hemma kan du även klippa ur innanmätet i dessa och använda ramen som en distans mellan fläktarna och radiatorn för ännu behagligare ljudnivå/ljudkaraktär. I så fall måste du tillverka/köpa längre skruvar som räcker genom två fläktar.

I vilket fall kan du köra fläktarna tempstyrda via någon form av fläktstyrning. Fläktarna på min D14 snurrar ca 800 respektive 880 rpm och håller min i7 920 @ 3.8 med HT på ca 43 grader över rumstemperatur vid smp foldning med 8 trådar 100% belastning.

Orginalfläktarna i botten är tysta nog på lägsta hastighet och temperaturmässigt gör det knappt någon skillnad att dra upp dem på fullt. 120mm chassifläkten som följer med orginal har jag faktiskt aldrig provat så den kan jag inte uttala mig om.

Batch spelar väl ingen som helst roll i mitt fall då jag kört samma CPU med både H50 och D14? Det som man måste ha i åtanke när man tittar på reviews och folks erfarenheter av H50 vs luftkylare är vid vilken värmeutveckling som testet skedde. Dvs, hur mycket värme producerade egentligen CPUn i testet. Min erfarenhet är att H50 är alldeles utmärkt så länge som radiatorn räcker till för att avleda den skapade värmen. Det är dock bara en 120mm radiator och den når sitt "max" tidigare än en D14 gör. Så länge som du håller dig under detta max är H50 kanon. Vad det gäller en processor med 130W TDP så når man vid överklockning givetivs detta max tidigare än med en 95W TDP processor.

Sammanfattningsvis då (mina åsikter):

* Om du inte tänker överklocka rejält så är H50 ett mycket bra val. D14 kommer förmodligen fortfarande att ha bättre temperatur men även H50 kommer hålla processorn på en godtagbar nivå. Tänker du försöka få ut max ur ditt system är D14 bättre.

* H50 med två GT 1150rpm i push/pull låter behagligare än en D14 med samma varvtal på fläktarna.

* Hade jag en svalare processor hade jag haft kvar min H50. För en tungt överklockad i7 med HT på är det dock gränsfall att den räcker till.

Vid samma temperatur kunde jag köra min 920 i 3.6GHz med H50 och 3.8GHz med D14.

Värt att ha i åtanke är också att kvaliteten på H50 verkar variera en del. Vissa exemplar verkar fungera bättre än andra och vissa pumpar låter betydligt mer än andra (min var tyst.)

Fins hur mycket tester som helst på H50 och NH-D14 och NH-D14 kommer alltid ut som vinnaren. Med hur mycket beror helt på effekten.

Sök i forumet det fins länkar och diskussioner om det sedan tidigare.

Ända som är vicktigt med NH-D14 är att insugsidan av kylaren är fri från brlte böst det går och att varmluften kommer ut direckt därför bör den ju vändas mot en eller 2st par 120-140m fläktar so evakuerar luften ur lådan. Betyder inte att du behöver 4st 120mm fläktar går fint med en. 2st kan dock flytta något mer luft till lite lägre ljudnivå så kanske mer optimalt. Dock är en 140mm om man kan få det fullt tillräcklig även vid OC. Bar se till att det inte är dåligt stansade galler och skit i vägen.
Inte bekant med lådan så det stör så igen koll på hur den ser ut invändigt.

Trycket från fläktar har igen påverkan på kylningen så det stör. Öka på trycket ökar flödet vid en given restriktion inget annat.

Ganska enkelt rent matematisk. Statiska trycket på en fläkt är när luftflödet helt upphör. Är trycket 0 är flödet maximalt och vise versa. Statiska trycket är en indikation på hur fläkten presterar när flödesmotstånd uppstår. Samma sak gäller pumpar. Igen större skillnad i teorin med gas VS vätska. Luft kan komprimeras ja men obetydligt för vanliga DC fläktar.

Atmosfärstryket är 1bar eller 100Kpa eller 14.5psi.

1bar eller en atmosfär för atmosfärstryket är ungefär 1bar. 1bar motsvarar 10meter vattenpelare det betyder helt enkelt att på 10 meters djup i en pol är det 1bar över atmosfären alltså 2bar men man räknar ju bort atmosfärstryket annars handlar det om absolut tryck.

Fläktar mäts ofta i mm vattenpelare. Säg att en fläkt klarar att trycka undan 5mm vatten. Betyder helt enkelt att säter du fläkten på en U formad bit rör och fyller det med vatten nästan hela vägen upp sedan sätter en fläkt att blåsa ner lfut på ena sidan så kommer vattnet resa sig på andra sidan. Fläkten kan så klart inte flytta massa luft utan den når sitt maximala statiska tryck och det kan avläsas genom att mäta nivåskilnaden.

Skulle tippa på at dom flesta fläktar ligger på 1-5mm vattenpelare eller nåogt. Om det är 1bars tryck på 10meter vattenpelare hur många mm är inte det då? 10000mm så hur mycket spelar 1-5mm för roll på luftens dencitet? Vid ökat tryck stiger luftens dencitet så ökar man trycket från 10000mm till 10002mm så får luften högre dencitet men ja dom felsta kan nog konstater att skilnaden knappast skulle registreras på processorns tempratur.

Google Översätt
Använde första formlen där och räknade ut luftens dencitet vid 20C och en atm (atmosfärd) som är 101325Pa vid tempraturen 20C som blir 293.15K (kelvin för absolut temperatur annars blir det fel) bara för att bekräfta lufts dencitet som ska vara 1.204 men även för jag ville ha lite mer decimaler och jag avrundade efter 1.204118Kg/m³ detta är alltså vickten för en kubikmeter luft på havsnivå mer eller mindre.

Tog sedan en nocuta 120mm fläkt specielt avsed för statiskt tryck och lagom ljudnivå.
Statiska trycket för den var 1.68mmm vattenpelare. Alltså maximala trycket den kan nå och då upphör flödet helt alltså luften står still.
Noctua.at - sound-optimised premium components "Designed in Austria"!

Som jag sa 1bar eller 100000Pa är ca 10m vattenpelare och det går 10000mm så då vet vi direckt att 1.68mm vatenpelare är ca 16.8Pa.
Genom att lägga på 16.8 + 101325 som är atmosfärstryket, det verkar överalt så fläktens uppmäta prestanda är relativ till den.
Så genom att slänga in det i formlen igen och köra samma beräkning på 20C rusmtemp så fick jag fram 1.204318Kg/m³

Alltså ökar vikten på luften med 200mg per kubikmeter förutsatt att luften står hel still i lådan för att fläkten ska nå sitt statiska tryck. Men alla vet ju att man vill ha så lite restriktioner som möjligt in och ut för bästa flöde. När flödet är maximalt är trycket minimalt. Det är aldrig 0 men det är så litet så det är obetydligt.
Man vinner alltid flöde på bekostnad av tryck och vise versa.

Kanske var lite överkurs men inbillar sig någon att "övertryck" i lådan har nån som helst posetiv betydelse eller att undertryck skulle ha någon negativ betydelse för hur bra luften kyler så är det rent nonsens.

Ända som spelar roll är hur mycket luft man kan flytta genom lådan med minimala mängd oväsen. Mitt personliga val är 1-2 lågvarviga 120mm med rickiga fläktgaller och en väl perforerad front eller botten så flödesmotståndet är minimalt.

En fläkt med statiska trycket 1mm vattenpelare och 100cfm jämfört med en som har 2mm vattenpelare statiskt tryck och 100cfm så kan ju den som har 2mm vattenpelare flytta luft ända tills trycket nåt 2mm vattenpelare. Därför man inte vill ha en fläkt med lågt statisk tryck på en CPU kylare. Den lär flytta luft men den kommer inte flytta lika mycket luft som den med högre statisk tryck då mängden luft är ett förhållande mellan fläktens förmåga att flytta luft och bilda tryck.

Uploaded with ImageShack.us
Exempel på fläkt eller pump kurvor. Röda har väldigt bra flöde vid låga tryck madens den gröna alltid har lågt flöde men kan arbeta på betydligt högre tryckskillnader och den blåa är klenare på allt men förhållandevis välbalanserad mellan båda.

Röda kurvan kan representera 2st av fläktarna som representerar blåa kurvan om dom sitter sida vid sida.
Gröna representerar 2st lika dana fläktar fast monterade på varan tex på en H50 en på var sida i push pull. Om man kollar på grafen så är inte maximala flödet på gröna push pull konfigurationen högre än den enskilda blåa men å andra sidan dom hjälper varan att arbeta vid högre tryckskillnader. Röda kan leverera dubbla luftflödet men slutar helt flytta luft vid samma tryck som den ensamma blåa fläkten.

Därför push pull fungerar bra på radiatorer medan det räcker med en fläkt som drar ut luften ut chassit, den behöver inte paras med en motsvarande som dar in luft eftersom bra chassin inte har många restriktioner. Sågar man dessutom bort stansade galler osv så minimerar man onödiga tryckskillnader som drar ner luftflödet.

Så 3st fläktar parallellt i botten behöver inte erbjuda mycket mer flöde om chassit har för mycket restriktioner på flödet ut.
Just det som skapar tryckskillnader.

Fläktar är ofta designade för antigen kunna arbeta vid högre tryckskillnader eller arbeta med höga flöden till låga tryckskillnader om dom ska vara tysta. Svårt att få både och till bästa ljudnivå därför tillverkare ofta erbjuder fläktar med blad av olika design som byter tryck mot flöde eller tvärt om.

P.S kan ju tilläggas att temperaturen på luft stiger vid komprimering och sjunker vid expansion så hela övertryck VS undertryck är meningslöst. Minimal tryckskillnad för bästa flöde är mitt recept för bästa kylning VS ljudnivå.

För det första så vad det inte dig specifikt jag ville komma åt om du tor det utan jag har funderat på detta innan så beslöt mig för att räkna på det.

Men för att bemöta kretiken så är det klart jag vet att lådan inte är ett slutet system. Räknade ut maximal densitetsskillnaden eftersom vissa inbillar sig att "övertryck" gör skillnad inte nödvändigtvis du. Så vem som helst som kan tänka logiskt kan inse att eftersom lådan inte är sluten och där finns flöde så är densitetsskillnaden mindre än om statiskt tryck uppnåtts. Hade du läst vad jag skrev och förstått det så hade du inte ens påstått detta för det har jag både tänkt på och redogjort för.
Studera pumpkurvor så ser du hur tryck och flöde häger ihop.

Jag har faktiskt gjort pumpkurvor under min utbildning en gång i tiden inom energi så då räknade man på sådana här problem varje dag och fläktar fungerar lika dant. Fast jag räknade ofta på lite större skala eftersom det hela rörde kraft producerande industrier primärt.

Och gillar du inte existerande teorier och formler så kanske du skulle komma upp med nåt annat men med tanke på att detta är mer eller mindre fakta så ser jag inte hur det skulle lyckas när resten av världen accepterat det.

Hur hade du tänkt sänka ljudnivån genom att höja tyckte och sänka flödet? Strider typ mot alla logiska resonemang.
Har du minimalt till inga restriktioner så att flödesmotståndet är minimalt och därmed tryckskillnaden minimmal i lådan så kan fläktarna flyta maximalt med luft med en given mängd tillförd energi. Som sagt kyla av en CPU med en viss effekt kräver en given mängd luft så är det bara. Vid ökat flödesmotstånd ökar trycket och flödet sjunker men fläkten förbrukar fortfarande ungefär samma mängd energi. Så hur kan det bli effektivare om du måste kompensera med fler fläktar eller högre varvtal på befintliga för att få in tillräckligt med luft för att möta behovet?

Jag trodde folk hade vett nog att inse att det är en självklarhet att luften som kommer in i lådan ska användas för kylning inget annat? vad använder du luften till?
In med sval luft, värm upp den för att kyla komponenterna, ut med den igen.
Gör man det korrekt så behövs inte många fläktar heller ens för flera hundra watt.
Men då börjar vi komma in på placering av fläktarna men det är ett helt annat kapitel.

Hur skulle en marginell till nästan knappt existerande ökning av trycket vilket leder till högre densitet (tätare packade atomer och molekyler) påverka värmeupptagningsförmågan mer än proportionellt i princip? Den kommer vara ungefär lika minimal det var ju hela poängen. Mängden luft i en sluten låda med fläkten i exemplet ökar med 0.000166% men som jag sagt fläkten når aldrig statiskt tryck då innebörden av exemplet var att visa vad som maximalt var möjligt inte vad som kommer bli. Skillnaden blir än mindre i praktiken men att beskriva poängen med ett worst case scenario är enklare.

Tryckskillnaden går från atmosfärstryket om 101325Pa till 101341.8Pa maximalt vid statiskt tryck men i praktiken avsevärt mindre skillnad. Så TRYCK skillnaden har i praktiken igen som helst effekt på kylningen vilket många inbillar sig.

Jag missar ingenting men jag förutsätter ju att folk ska kunna begripa innebörd i texten inte bar läsa den.

Vill du förbättra värmeupptagningsförmågan mellan kylare och luft så är det turbulent luftflöde du vill ha. Därför fläktar traditionellt sett blåser luften mot flänsen inte suger igenom den.
Men skillnaden i prestanda mellan turbulent flöde jämfört med laminärt flöde avtar ju tätare flänsarna är packade. Ungefär som det står fler av du i bollhavet på MC donalds med mindre och mindre mellanrum. Bollarna är atomer och ju fler av dig som står tätare och tätare ju mer av atomerna har kontakt med er (flänsarna)
Laminär - Wikipedia

Tänk dig sidan där fläkten drar in luften är ett bollhav igen. Alla bollarna rinner fint ner i ett led och du står i mitten så kommer bara bollarna nära dig komma i kotknackare med dig och absorbera din kroppsvärme resterande passerar bara förbi knappt påverkade. Självklart överför dom närmsta energi till sina grannar osv men det som ger problem här är termiska ledningsförmågan och luft leder inte värme nåt vidare. Står du däremot på andra sidan där bollarna kommer utflygandes med en attans fart huller om buller i en flod så kommer du definitivt få kontakt med fler och på så vis kommer man runt problemet med termisk resistans.

Men det finns formler för att räkna på sådant med, turbulent flöde, vätskor eller gaser. Är nåt man får ta i beräkningsbar med när man tex bygger en värmeväxlare eller liknande.

Så nej jag missade inget. Personligen räknade jag på det för jag funderat på det länge men aldrig brytt mig om matten då jag utan att räkna på den redan vet att "små tryckskillnader" inte spelar någon roll och att vanliga DC fläktar för datorer åstadkommer väldigt små tryckökningar.
Diskussionen om övertryck vs undertryck i lådor och dess prestandapåverkan kommer upp lite då och då. Så var därför jag räknade på det var inte dig jag ville komma åt om du trodde det.

Min poäng då är väl att det finns tusentals trådar och dom flesta mynnar ut i åsikter baserade på logiska men felaktiga antaganden där man faktiskt kan räkna ut svaret istället.

Nej men du verkade ju anta att jag inte begriper att luften ska ut ur lådan med. Så ja långt inlägg men skulle jag förklara allt och förutsätta att folk inte vet någonting vilket jag inte gör så skulle det ju bli en hel uppsats.

Folk förstå men i bland kan man ju bara diskutera teorier så länge tills det faktiskt är bättre att räkna på det.

Air Properties
Låter vettigt också det du säger om växelverkan det har jag tänkt på men som sagt anser att skillnaden borde vara näst intill lika marginell oavset vilket håll det går.
Kan just nu inte hitta någon tabell eller formel för att kontrollera luftens termiska ledningsförmåga då vid olika tryck men jag hittade länken ovan. Problemet med den är att trycket är en atmosfär och temperaturen skiljer. Men som du säkert vet då varm luft har lägre densitet och kall högre och termiska ledningsförmågan går ner med ökad densitet i det fallet i alla fall. Frågan är om det är samma för tryckförändringar? Men som sagt termiska ledningsförmågan talar bara om hur fort värme energi fortplantar sig madens värmekapaciteten talar om hur mycket energi en given mängd luft kan hålla. Beter sig lite lustigt men enligt tabbellen så har luft sämst värmekapacitet vid -50 till +40C villket är lite kasst för oss dator entusiaster.
Heat Transfer & Thermodynamics engineering - Thermal conductivity of a "vacuum"
Den forumtråden diskuterar det men enligt någon där så diffar termiska ledningsförmågan knappt på gaser pga trycket utan främst av tempraturförändrigar så därför har gaser ofta en konstant för termisk ledningsförmåga.
Men eftersom jag inte är 100% på om det diffar något och hur mycket så ska jag låta det vara osagt.

Folk brukar alltid klaga på varna för dom inte redovisar hur dom konstaterar saker. Bankade dom in i skolan på en så därför. Resultat utan förklaring är en ledtråd men säger inte så mycket.
Ger hellre en för lång förklaring än en för kort. Dessutom hittar någon ett fel på min teori eller beräkning så har man ju möjlighet att korrigera det.