Fysiktråden (dina fysikproblem här!)

Ala, det här är egentligen ett av de lättaste sakerna i Fysik B enligt mig. Allt verkar svårt om man inte har grundkunskaperna som krävs

detta är sista delen på fysik B kursen i gymnasiet, känner mig btw rätt pantad för att inte kommit på E=mc^2 själv

Nu tycker jag inte att du ska skrämma honom i onödan. Det där tycker jag hör till de svårare sakerna inom Fysik B, fast det är nog till viss del individuellt. Vad jag vill komma fram till är att det finns bra mycket lättare saker, som man brukar börja med, om man läser Fysik B.

Försöker verkligen inte skrämma honom Menar bara på att skolan är uppbyggd så att du lär dig sakerna i en viss ordning. Utan att ens ha börjat Fysik A, jag hade iaf knappt någon fysik i grundskolan. Så kommer de se svårt ut men det lär det ju inte göra sen när han befinner sig själv där efter att ha läst en hel del fysik och matte kurser.
Hoppas ni förstår vad jag menar. //Propan

altså.. fysik A var ju typ samma sak som man läser i 7 - 9an.. tyckte det var skitlätt.. men som sagt.. det är indivuiduellt

Tyckte att gymnasie fysik var jätte tråkig när man var tvungen att räkna på brytningsindex, våglängd osv.

Hej
Har ett problem med en uppgift här.

Heureka B, kapitel 14 uppgift 2:

Svaren är:
a) 4,3 kBq
b) 9 mJ
c) 0,2 mGy

På a) får jag hela tiden 0,3194790002 Bq, vilket inte är rätt svar. Man använder ju helt klart A = lambda * N men det blir fel.

Kan någon hjälpa mig?

Hehe vi har samma Fysikbok jag hinner bara svara på den första uppgiften.

a) Beräkna kaliumaktiviteten i kroppen

först vill du ta fram antal atomer av kalium 40 som finns i 140g (men gör först om 140g till 0,14kg, det blir lättare att räkna då)

beräkna antal kg av kalium 40 genom att ta 0,14 * 0,00012 = 1,68*10^-5

sedan vill du veta hur mycket en kalium 40 atom väger, detta får du slå upp i en formelsamling.

kalium 40 väger 39,9640u dvs. 39,9640 * 1,66054*10^-27 = 6,636*10^-26kg

antal atomer blir då 1,68*10^-5kg / 6,636*10^-26kg = 2,53*10^20 st kalium 40

Lamba fås av ln2/T = Lamba där T = halveringstiden i sekunder, i dethär fallet 1,3*10^9*365*24*3600= antal sek för att få aktiviteten tar du då:

( 2,53*10^20) * ln 2 / (1,3*10^9*365*24*3600) = 4280,2 Bq avrundas till 4,3 kBq

Min skärm flashar före jag ser åskan eller precis under nedslaget, och ljudet sprakar till lite. Typ som att det blir vitt i någon millisekund för att återgå till det normala. Och ett ljudsprak. Åskan befinner sig flera kilometer härifrån.

Jag är intresserad av orsaken. Någon som har några teorier? Är det elnätet som blir påverkat och orsakar voltspikar, eller EM strålning som når hit och påverkar skärmen och högtalarna?

Ja.

jag hoppas verkligen att du menar att du hör åskan och ser blixten

Åska uppenbarar sig som blixtar tillsammans med/och ljudknallar, det bör rimligtvis inte vara speciellt svårt att dra slutsatsen att när jag säger att jag "ser åskan" så menar jag att ser jag blixtarna. Jag har svårt att tro att några missförstånd skedde och en diskussion om semantik hör inte hemma är.

En lätt berusad subdiskussion uppstod i helgen. Orginalämnet handlade om det vara att curla barn att erbjuda tennisracket som alternativ vid brännbollen. Subdiskussionen som uppstod berörde frågan om det överhuvudtaget fanns något incitament att använda något annat än tennisracket. Självklart är det enklare att få en hyfsad träff med ett tennisrack än ett brännbollsträ men oaktat det så var min spontana känsla samt fysikförklaring att svikten i strängarna på tennisracket med råge kompenserar den höger rörelseenergi som sweet-spotten på brännbollsträet har. Således hävdade jag att man slår längre med tennisrack.

Kan man "enkelt" teoretiskt förklara vilket som "slår" längst eller måste vi ut och svinga?

Jadu med det vi får veta så är det nog helt klart enklast att göra en empirisk undersökning.

Huvudfrågan som jag ser det är vilket av "verktygen" överför mest rörelseenergi till bollen. Och utgår jag från det så tror jag att brännbollsträt är en vinnare då den uppnår en högre hastighet än tennisracket(pga sin större tyngd/längd). Även om tennisracket trådar ger en viss studs, så arbetar vi fortfarande med rackets hastighet ursprungligen, om man utgår från att bollen inte är i rörelse från startpositionen.

Om bollen är i rörelse tex att man kastar bollen mot tennisracket så arbetar man inte längre endast med rörelseenergin som racket har vid kollisionen. Då måste man ha bollens hastighet i åtanke, och hur mkt racket kan använda bollens rörelse för att få en sammanlagd rörelseenergi som går bort från trät/racket. Och då tror jag att tennisracket vinner, då dens trådar är spänstigare än ett trä, och då skapar ett större studsmoment.

Det beror även såklart på vad för slags boll man använder.

(Ber om ursäkt för min dåliga fysiklingo).

Hej!
Läser Fysik A i gymnasiet och har optikprov på fredag. Känner mig lite noobig, men jag kan inte på något sätt klura ut hur jag ska lösa detta problemet, och hittar inget i läroboken heller.. Uppgiften är hämtad från testprovet vi fick i fredags. Vi har inte tillgång till våran lärare innan provet så jag hoppas på hjälp här. Frågan lyder:

En lykta med radien 2 cm befinner sig på botten av en 2,2 m djup vattenbassäng. Bestäm radien på det cirkulärt upplysta område som syns på vattenytan.

Tacksam för snabbt svar!

Om jag inte missminner mig så ökar radien med en faktor av längden i kvadrat. Altså 2.2^2.

Så 2.2^2 * 0.02 = 0.1 meter = 10 cm. Så radien har ökat med 5 gånger på vattennivån. Och intensiteten minskat med en faktor av 1/L^2

Men det var åratal sen jag sysslade med optik så jag kan mycket väl ha fel.

Utgångspunkten är att man slår på egenuppkastad tennisboll och att man använder ett brännbollsträ av normal skolstandard (dvs inte basebollträ vilket både till längd och massa vida överträffar vad jag hade att välja på när jag gick på mellanstadiet).

Jag vet inte, men skillnaden mellan träffytan för ett trä och ett rack bör väll vara rätt liten med tanke på bollens sfäriska form, eller? Jag har svårt att se den som en stor faktor, speciellt eftersom rackets egna trådar bildar en viss deformation och således en viss energiminskning, där deformationen av trät kan anses vara noll vilket gör att bollens deformation är enda faktorn vid mängden spilloenergin som orsakas av deformationen

Bollens rörelse är viktigt eftersom den kan studsa(deflekteras). Precis som när bollen studsar upp från ett golv i en riktning motsatt från fallriktningen så kan den studsa från trät i motsatt riktning, med bollens rörelsenergi+träts rörelseenergi minus energin som blir förlorad p.g.a dens deformation(samt friktion etc) vid studsen. Som du säger så är det ju relativt hur man ser hastigheterna mellan dem. Jag ser dem som två olika hastigheter som kommer mot varandra altså som en stationär iaktagare.

Så jag tror det beror mkt på hur pass bra studs bollen har jämfört med hur bra tennisracketets trådars studs är. Jag tror att tennisbollar has såpass bra studs så att tennisrackets egna trådar ökar energiförlusten vid kollision.

Jag har altså ändrat min slutsats till att trät har bättre kräm när bollen är i rörelse och när den är stationär.

Hur bra studsen är ser jag som mängden energi som går till spillo vid kollision, och spilloenergi räknas som all energi som överrgår till alla andra former än rörelseenergi med riktning bort från trät.

Menar du att stöten blir mindre elastisk med ett tennisracket pga att strängarna är elastiska?

Förklara diagrammet här nedan.
Fil:Binding energyBA.jpg - Wikipedia

min tolkning av diagrammet och som jag har uppfattat det när jag läst fysik B är detta:

Diagrammet visar bindningsenergin per nukleon (protoner och neutroner) i kärnan för de olika grundämnena, det visar att 56Fe är det stabilaste grundämnet då det ligger på toppen av kurvan, sedan avtar bindningsenergin igen till lägre värden per nukleon.

Är det detta min lärare söker tror ni, eller är det mer eller något helt annat?

(fick denna uppgift tillsammans med 2 andra för att försöka höja mitt betyg)

sen undrar jag, Fusion slutar ju med Fe(järn) som är den atom med starkast bindningsenergi, varför slutar inte fission med Fe utan med Pb(bly) istället?

tack, känns iallafall som att man har tänkt rätt då

Hej!
Sitter och skriver på en labbrapport i Fysik A, inom ämnet elektricitet. Lapprapporten berör Ohms lag. Det är väldigt viktigt att jag får bra betyg på rapporten för att nå de mål jag har satt upp, men nu har jag fastnat och tror att vi har gjort felaktiga mätningar.
Labben gick ut på att bestämma resistansen i ett motstånd och senare motstånd+lampa. Vi använde en spänningskub för att sätta spänningen, amperemeter för att bestämma strömmen, och givetvis en voltmeter för att bestämma spänningen mer noggrant.
Vi kopplade (vad jag har skrivit i alla fall, men det är troligtvis här problemet ligget) från spänningskub till amperemeter, till motstånd, och sen in i spänningskuben igen. Voltmetern hade en egen krets. När vi även hade lampan så anslöt vi den efter det första motståndet, och sen in i spänningskuben igen.

Här är de mätvärden jag antecknade (tar inte med alla mätningar, utan bara några stycken så ni förstår). Mätningarna är med motstånd, dvs. jag har inte anslutit lampan än.
Mätning 1:
I: 0,056 ampere
U: 14,9 volt
R: 266 Ohm

Mätning 2:
I: 0,036 ampere
U: 10,02 volt
R: 278 Ohm

Mätning 3:
I: 0,076 ampere
U: 19,95 volt
R: 262 Ohm

Med motstånd+lampa:
Mätning 1:
I: 0,081 ampere
U: 14,99 volt
R: 185 Ohm

Mätning 2:
I: 0,064 ampere
U: 10,00 volt
R: 156 Ohm

Mätning 3:
I: 0,095 ampere
U: 20,05 volt
R: 211 ohm

Som jag har förstått det borde inte strömmen ändras om man ändrar spänningen? Hur har jag kopplat för att strömmen ska påverkas så mycket? Strömmen borde inte öka för att jag ansluter en lampa? Har jag råkat sätta amperemetern efter motstånden? Hur kan jag förklara de felaktiga mätvärdena i resultat och diskussionsavsnittet?

Jag förstår inte hur jag inte kan ha lagt märke till detta tidigare, eller åtminstone under laborationens gång.. Antar att det beror på att det var mycket nationella prov och annat som rörde till det i huvudet, men det är ändå konstigt.

Jag har inte tillgång till någon mätutrustning så jag kan inte pröva det berömda "gör om, gör rätt". Tror dock att det kan bli en bra lapprapport ändå!

Hjärtligt tacksam för snabba svar med lite tips och idéer till mina frågor! Är något oklart förklarar jag gärna noggrannare med lite bilder på kopplingsschemat osv.

Mvh