Gamla spel. Hur lärde man sig det?

Tio år var jag nog när jag började lira Civ på Amiga 500 med kompisarna. Man fick prova sig fram. Samtidigt lärde man ju engelska också.

Vill ni uppleva trial and error so rekommenderar jag Dark Souls.

Där har ni en massa jävla trial and error där ni kan förvänta er att dö ett stort antal gånger. Appropå det, Trial and error var förr väldigt roligt i singleplayer då det fanns något i spelet som drev dig att klara nivåerna. Numera när jag spelar dark souls så tänker jag "Jahopp, säkert en stor drake bakom den där stora läskiga svarta porten som är ute efter hämnd eller något annat som är klisché", och sedan när man tänker efter att man måste sitta och köra trial and error för att komma vidare så tappar man nästan suget eftersom saken bakom den stora hemska dörren är så himla förutsägbart.

Jag skulle säga att förr i tiden var allting nytt och man upplevde nya saker och nya stories, efter att ha spelat väldigt många spel så har man redan upplevt massa intressanta plots som andra spel återanvänder vilket gör de nya spelen förutsägbara. Därmed om det inte finns någon drivrkraft att köra igenom trial and error så blir spelet tråkigt. Det är nog därför Trial and error har blivit mindre populärt. Jag kommer ihåg när jag spelade Far cry 1 förr i tiden där man dödade massa soldater och cruisade runt i jungeln där man även ibland var tvungen att tänka taktiskt, sedan helt plötsligt kom man till ett ställe fullt med döda "mutanter" och forskare. Man fick direkt se att någonting inte har gått rätt till och då blev jag återigen väldigt envis om att klara av spelet och veta vad fan som hade hänt, det blev min drivkraft många gånger.

Många spel även filmer har använt en liknande story vilket gör sådana här grejer ointressanta eftersom de är förutsägbara eller annorlunda för variationens skull som till slut gör även den nya versionen tråkig.

Däremot förkommer trial and error i fler competetive games, vilket oftast är multiplayer. Man testar flera olika saker och kör igenom allt tills man hittar den bästa lösningen. Varför? Jo för det är competetive du kör igenom all jävla trial and error för att du ska vara bäst i Multiplayer spelet och därmed är detta än av anledningarna varför multiplayer spel har blivit mer populära. Din strävan efter att vara bättre än andra spelare gör att du går igenom trial and error.(trial and error förekommer väldigt mycket i originala wow och TBC wow bara det att vissa är mer skickliga och kommer på lösningar mycket snabbare )

Får tacka utvecklarna av demon souls och dark souls som gör ett spel man inte bara kan springa igenom (förutom de som bara springer igenom det hehehe).

Conter-strike 1.6 sen man var 6-7 år, är 17 idag.

I vissa spel idag så tvingas man ju dessvärre genomlida en tutorial, vilket ibland gör att man tröttnar på spelet en aning innan man ens hunnit börja spela det. I en del spel försöker de väva in en tutorial i början av storyn, vilket är bättre än ovanstående men det tar ju också bort lite av glädjen att själv upptäcka saker och ting.

Något som för övrigt var roligt i de gamla "trial and error"-spelen var ju spel likt Quest for Glory, Kings Quest eller Monkey Island där det inta var allt för ovanligt med en ganska långsökt logik bakom vad man skulle göra för att komma vidare. Ganska frustrerande ibland men sådant bidrog ju bara till större glädje när man väl kom förbi eventuella hinder.

Lol, Counter strike var ett mod till half life, aldrig ett fullt utvecklat spel.

Varför skulle man vilja spela spel med tutorials? Då kan man lika gärna se på film. Det roliga ligger ju i att undersöka och hitta lösningar.

är sjukt irriterande det där med tryck E mini game skit sen att spelen ska vara enkla så alla klarar dom på första försöket annars grinar retarded american p12 ihjäl sig och allt ska vara så jävla förutsägbart tråkigt
sen så är main story är allt som gäller och kör man rpg så är det inte värt att utforska nå mer för man behöver inte få bra gubbe för att klara spelet och allt loot är random low level ..äpple pilar lv 10 svärd och en lockpick så man kan öppna nästan kista med ungefär samma loot alla skills går att ta på alla klasser så man inte kan bygga fel osv

Nja, Counterstrike var ett multiplayer och det är väl inte så konstigt att det inte var samma vansinniga krångelbanor som i Outlaws, Dark Forces eller Duke Nukem. Någon specifik dumhet kan jag inte skönja, men visst var det grunden till de moderna FPS spelen och det hänger väl samman med att det var ett tillgängligt spel med modern beväpning i en tid där Rocket Jump och InstaGib/Low Gravity var standard. Unreal tournament var väl överlag många gånger snabbare, hetsigare och spelet har ju kanske den simplaste men likväl hysteriskt roliga banan som någonsin gjorts.

En sak som fanns att tillgå åtminstone på 90-talet var guidena i PC Gamer, på den tiden var det ju också en läsvärd tidning särskilt Bennets krönikor.

Kommer ihåg hur det var slutet på 80-talet & början på 90-talet när jag och brorsan testade nya spel.
Spel som man köpte fanns det ju oftast en tjock manual till så då gick det ju rätt bra. Speciellt Microprose manualer var riktigt trevliga att läsa i.
Men av vissa orsaker så spelade man ju spel utan manual och då får man ju stå ut med timmar av testande.

Railroad tycoon på Amiga var lite knepigt att lära sig. Fattade inte hur man byggde räls. Det var bara trycka ner båda handflatorna över tangentbordet och plötsligt så byggdes det lite räls, till slut efter lång tid efter alla möjliga kombinationer så kom vi fram till att det var skift + pilarna som man använde, rätt så logiskt egentligen

Civilazation på Amiga var också knepigt att lära sig utan manual. Kom ihåg att gick runt med settlern och försökte fånga hästar och allt möjligt. Det tog lång tid innan vi förstod att man skulle bygga städer osv.