Kan samhället och politiken få konsumenter att välja produkter med längre livslängd?
Den här dök upp i mitt nyhetsflöde: Sveriges Radio - MP: Tillverkare bör redovisa prylars livslängd
Vi kan börja med att konstatera att det här med att tillverkare måste redovisa prylars livslängd inte är ett politiskt förslag, mest utspel om en idé.
Jag kan se ett antal praktiska problem med detta som man måste lösa. För det första har vi EU. Att sätta upp specialregler för vad som får och inte får säljas på det här sättet kan ses som ett handelshinder, och därför kan det vara så att man måste göra det på EU-nivå. (Med andra ord: Lycka till!) Och även om vi inte vore med i EU så vore det sannolikt att Sverige vore part till ett frihandelsavtal som gör detta svårt på samma sätt att lösa detta på nationell nivå.
För det andra så är det ju hela frågan om hur man gör detta, d.v.s. hur håller man tillverkaren till svars om uppgifterna inte stämmer, hur räknar man på förhand ut livslängden, vem avgör detta, etc. Det finns uppenbara intressekonflikter i detta. Och om man lägger för mycket krav på producenterna här så finns det en effekt att man oproportionerligt belastar små tillverkare med begränsade resurser, alltså att det blir en form av Regulatory capture (vet tyvärr inte vad detta heter på svenska, men alltså att regleringar som syftar till att styra en bransch istället främjar en status quo bland etablerade aktörer).
Med detta sagt så tycker jag faktiskt att det finns en rätt bra baktanke i detta, det vill säga att genom en kombination av konsumentinformation och potentiella sanktioner på tillverkare få konsumenter att välja produkter med längre livslängd och därmed minska vår miljöpåverkan.
Det finns ju inget idag som stoppar konsumenter från att välja bättre produkter. Ett exempel är ju den tyska vitvarutillverkaren Miele som i sina annonser gärna trycker hårt på att deras produkter har en designlivslängd på 25 år. Det var några år sedan jag hörde detta senast, dock. Trots detta köpte jag en billigare tvättmaskin när min gamla maskin hade gått sönder efter cirka 10 år, för att den var mindre än hälften så dyr. Jag tänkte att om den har en livslängd på hälften så är det ju värt pengarna minst lika bra, särskilt eftersom jag inte planerar att bo kvar i lägenheten med tvättmaskinen så länge. Här har ju uppenbart information inte räckt för att uppnå önskat resultat, även när jag tänkt i just dessa banor förut.
Frågan för diskussion är alltså: Om ni här på Sweclockers fick styra världen och med lagstiftning för försöka uppnå målet att få konsumenter att välja produkter med längre livslängd, alternativt målet att få tillverkare att producera produkter med längre livslängd, hur skulle ni göra då?
