Är dataingenjör en svår utbildning?

2 årig .NET-utbildning.

Maxlönen är väl i princip oändlig beror lite på vad jag satsar på, hehe. t.ex om jag startar eget så småning om.

Beror helt på vad du utbildar dig till. Inom utveckling så är det ganska brett, så det är svårt att ge ett generellt svar.

I denna tråd så är dataingenjör en riktig svår utbildning. I den andra tråden kring arbetstider för utvecklare så är det riktigt slappt, det är så låga krav så att folk kan sitta och lata sig...

Min uppfattning är raka motsatsen. Vanlig datoringenjörsutbildning är inget som på något sätt är riktigt tufft, visst kräver det att man lägger ner tid. Men lägger man ner tiden, så är det ganska rakt fram. I slutet av de flesta kurser ska man skriva tentor, där man ofta har gamla tentor att utgå ifrån som man kan lära sig..

Så oj vad man saknar slappartiden när man läste dataingenjör, men oj vad man önskar att man ej slappade så mycket då, för arbetslivet är så mycket tuffare.

Alla har vi olika erfarenheter. I högskolenivå ska man göra enkla labbuppgifter och tentor. I arbetslivet ska man göra arbetsuppgifter som man vanligtvis fakturerar en kund runt 170 000kr/månad. (1000kr/timma)
Ta en projektkurs på C nivå i 7,5hp. I skolan motivera för en examinator varför den är värd godkänd. I arbetslivet förklara för en kund varför den ska betala 300 000kr för det man gjorde.
Jag tycker då det i skolan är enklare. I skolan är man ibland 2st personer som gör projektet, detta ihop med lite hjälp av examinator och annat. I arbetslivet så hade detta kanske blivit 2* 300 000kr + 100 000kr för diverse hjälpt. Alltså 700 0000kr ska man motivera en kund att ens jobb är värt. Där jag vill påstår att de där projekten som vanliga dataingenjörer gör i skolan sällan för någon kund är värt dessa pengar.

*edit*
Jag räknade fel. Efter betygsinflationen 2008 är 1hp inte lika med 1 vecka som det var när det var poäng, nå resonemanget kvarstår.

Pluggar själv just nu Civ.Ing Datateknik på KTH (första året), än så länge är det mycket matte, men det jobbiga är att hänga med snarare än att vara duktig.

Jag läser Kandidat i Datavetenskap, vi har bara två rena matematikkurser.
Kan rekommendera, du kommer jobba med mer eller mindre samma som
de som är rena Dataingenjörer.

Du skall ut i arbetslivet närmare 50 år, hitta vad du brinner för istället för att jaga ingångslön. Lönen kommer om du hittar ditt "kall i livet" och kan utvecklas inom det området. Med lön som drivkraft är jag tyvärr rädd att du kommer fallera oavsett vilket område du ger dig in på.

Det svåraste, oavsett utbildning är att kämpa sig igenom tuffa och eventuellt tråkiga sträckor men komma ut på andra sidan med nya erfarenheter som man senare kan dra nytta av.

5 kurser?!?

Jag kom undan med 2st 7,5hp kurs. En analys och en linjär algebra.

EDIT: När jag tänkter till så räknades prepp-matten som en kurs så 3.5hp till där.

@momme99: Kika på mitt gamla program: Högskoleingenjörsprogrammet i elektronik och datorteknik/ medicinsk teknik

https://www.umu.se/utbildning/program/hogskoleingenjorsprogra...

Du väljer år två om du vill gå mot data/elektronik/medicin/systemutvecklare.

Jag kollade bara snabbt på KTH, jag vet inte hur övriga lärosäten lägger kraft på matematik. Jag förutsatte att inte någon vettig utbildning hade mindre än 4-6 för en ingenjörsutbildning på tre år. Jag vet dock att det varierar en del mellan de olika civilingenjörsprogrammen på de största lärosätena i sverige.

Från högskoleingejör, KTH, datateknik:

2020 i flemingsberg är:
HF1006 Linjär algebra och analys (10hp)
CM1000 Diskret matematik (8hp)
HF1012 Matematisk statistik (6hp)
samt introkurs (1.5hp)

2020 i kista:
IX1307 Problemlösning i matematik
IX1304 Matematik, analys
IX1303 Algebra och geometri
IX1500 Diskret matematik
IX1501 Matematisk statistik

(med risk att jag missat någon kurs)

Kanske är mera matte i renodlade Datorteknik program men alla UMU högskoleingenjör program har bara två kurser i mattematik.

Läser du civilingenjör så är det nog minst 5st kurser på UMU.

EDIT: Så här 8år efter examen kan jag säga att jag aldrig behövt mera matte än gymnasiet. Men jag håller inte på med mjukvara eller programmering om dagarna. För mig hade det vara mera värdefullt att stryka en mattekurs och haft en kurs i CE och Standarder.

Aldrig fel att läsa mera matte men beroende på jobb man får sedan så är det kunskap man kanske aldrig får använda.

Tror vi har 7 på de tre första åren på Civ.Ing Data KTH. Första året är Num Analyis, Linjär, Diskret matematik baskurs, Envariabelanalys. Andra året är Flervariabel, Sannolikhet och Statistik. Tredje året är Diskret matematik fortsättning.

Dock så inkräktar matematiken i många kurser, Algoritmer och Datastrukturer (Ettan & Trean) innehåller Matematik, speciellt den i trean. Logik kursen i tvåan är i princip en ren mattekurs, men räknas som en Datalog kurs.

Matten bör dock inte ses skrämmande om man gillar programmering, anledningen man läser dem är för att öppna upp dörrarna senare vad jag förstått, Maskinlärning kräver till exempel en hel del bra kunskap om Sannolikhet & Linjär algebra.

Jag hoppas att du förstår att jag knappast kollade igenom alla universitet, sen så har iaf inte umu någon utbildning 2020 inom högskoleingejör, datateknik. Deras kombo-program: "Högskoleingenjörsprogrammet i elektronik och datorteknik/ medicinsk teknik", är knappast repesentivt för datatekniksutbildningar för högskoleingenjörer.

@Skrotnisse92: Nej det förstår jag :). Min poäng var bara att visa att det finns program där man inte behöver lika läsa lika mycket matte men ändå få en utbildning inom det TS vill.

Sedan finns det kurser i mitt gamla program som inte är mattekurser men 90% mattematik ändå. Exempelvis Styr & Reglerteknik och Digital signalteknik.

De ändrar om utbildningarna hela tiden. Men är det inte 4 kurser (30hp) matematik kravet för teknologie kandidatexamen? Så man kan plocka ut sin ingenjörsexamen utan det, men ej sin teknologie kandidatexamen.

Sedan livet är hårt, vill man jobba inom ett område där folk ofta på fritiden studerar området så bör man göra detsamma om man ej är lättlärd. Utbildningarnas nivå är anpassade efter studenternas förutsättningar. Beroende på var man läser så kan man bli dataingenjör utan att anstränga sig så mycket.
Liksom civilingenjör i datateknik på KTH och Chalmers är lite svårare än vanliga dataingenjör hos Leif och Billys högskola skola på Sörbäcken.

Jag tycker många överreagerar på svårigheten på skolan. Ofta är det stora klasser som läser exakt samma sak, de har exakt samma övningsuppgifter och labbar. Ofta är kursen de läser vid sidan av densamma. Studenterna har ofta inget större vid sidan av som barn och jobb.
Ni är då bland mängder av personer som i princip jobbar med samma saker, där nivån är satt att den ska vara hög "men ändå alla ska med".

Så är man normalbegåvad inom matematik och engelska och lite grundläggande datorteknik så fixar man sig en vanlig dataingenjörsutbildning på en mindre högskola utan allt för hård ansträngning.

Proven på högskolan är oftast på typen, läs dessa sidor i denna bok. Frågor kan även komma från lektioner och labbar. Proven är ofta tentor som en lärare med dålig fantasi har skrivit, har man 10st gamla tentor med lösningsförslag och kan dessa så klarar man de flesta kurser.

När man efter några år arbete vill certifiera sig inom områden. Ja då är det en helt annan nivå på proven. Där det enda man har är rekommendation av böcker, där man inte ens om man kan precis allt som står i dessa böcker i närheten kommer upp till godkänd.

Den där inställningen kommer göra alla utbildningar svåra om du inte hittar något som vänder din motivation väldigt snabbt inom det du läser.

Läser fjärde året civ.ing datateknik och visst finns det kurser som är svårare än andra men jag tycker verkligen det handlar om att göra arbetet och lägga den tid som krävs snarare än att vara ”smart”. Genomgående av de jag pluggat med genom åren som har hoppat av och jag själv hoppade av Tekniks Fysik för att byta till datateknik gjorde det av anledningar så som att de inte var så intresserade av det de läste så det var inte värt att lägga tiden det krävs eller de Kom på vad de faktiskt var intresserade av när de läste.

Men det brukar ju vara ganska mycket öppna hus och mässor osv på universitet/högskolor/YH utbildningar osv gå dit, prata med dem som läser och kanske boka tid hos en yrkesvägledare?

Det är det där tänket som drar ner dig. Tror du att det faktum att du inte är en kämpe nu stoppar dig från att någonsin bli det? Sånt är inte förutbestämt utan inlärt, och du har möjlighet att ändra det bara du ger dig själv förutsättningarna. Ta tillvara på saker som att plugga tillsammans med andra, till exempel (har varit superviktigt för mig, annars vet jag att jag har lätt för att släppa saker som är svåra istället för att jobba igenom dem).

@lillaankan_i_dammen: KTH verkar ha krav på 25HP "matematiska-naturvetenskapliga ämnen" för högskoleingenjör examen. Kandidatexamen har exakt samma krav på KTH.

https://intra.kth.se/polopoly_fs/1.661166.1565005590!/Lokal%2...

Jämför man med chalmers så är kravet 15HP för högskoleingenjör examen. .

https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/examen/...

Detta är Kraven för att ta en examen och kan skilja sig från vad som faktiskt är inbakats i ett program. Men då kan man välja bort dom även om det inte är direkt angivet.

Står ofta något i stil med "Programspecifika utbildningsmål och obligatoriska moment finns i utbildningsplanen som fastställs
av utbildningsområdesledaren." men det måste man dubbelkolla lokalt vad som gäller.

Ok, de har sänkt kraven om jag inte missminner mig.
I vilket fall trixade visa högskolor förr med som var en mattekurs eller elkurs .
Ta transformer, där visa satt med en elkretsanalys-bok och använde transformer för att räkna ut olika saker. Är det då en elkurs eller matematikkurs? För att komma upp i 20 hp matematik så fick kursen räknas som en matematikkurs.

Angående mängden matematik så är huvudproblemet att ju mer matematik man läser på en 180hp utbildning, ju mindre hp har man kvar att läsa annat.

@lillaankan_i_dammen: Absolut. Tror stora skillnaden lite är att 90% av "ny matte" kommer från mattekurserna och sedan används kunskapen i andra kurser. Mattematik utan praktiska tillämpningar känns lite onödigt i alla program förutom kanske Teknisk Fysik.

Vi hade faktiskt ett kapitel i våran Linjär algebra bok där man bara hade räkneexempel baserad på problem från riktiga världen. Ämnen varierade från Mekanik/elektronik/datorteknik och mera. Känns nästa som man ska trycka hårdare på hur man använder mattematiken än att sitta lösa uppgift efter uppgift i en bok. Tror det ger mera för att höja kunskaps nivån hos studenterna än bara mera matte. Då blir det något man pluggar in och helt glömt bort om 2 månader.