Skall minareter få byggas i Sverige?

Men saken är ju den att det inte är "jag" mot någon utan att Nätagg och Ozeroun, etc, får mothugg av princip alla som alla använder olika taktiker och deras svar - ifall man ens kan tala om 'svar' - är komplett nonsens helt oberoende om vem som frågat och hur. Det går ju uppenbarligen inte att göra sig förstådd på något sätt, så vi kan inte entydigt säga att någon taktik är sämre än någon annan i detta fall. Vidare förklarar vi ju då och då vad som är fel, ingen har svarat bara genom att peka ut argumentationsfel (där det går att svara annorlunda).

Sedan ska vi inte hemfalla åt någon form av kunskapsrelativism eller nihilistisk antirealism; vissa i tråden bör känna sig underlägsna i debatten eftersom de är underlägsna i debatten. Det är ju liksom så, att det är flum att hävda något annat än oförmåga att begripa ens egna kognitiva gränser när det gäller vissas argumentation. Om man inte söker kunskap om världen har man komplett diskvalificerat sig att lyssnas till. Kunskapsluckor och dumhet är alltså inte problemet, utan oförmågan till självreflektion. Vi är många nu som inte bara förklarat att vissa kommer med argumentationsfel och har kunskapsluckor utan som också observerat att dessa luckor enligt vissa inte ens behöver fyllas. Vilket är en variant av Dunning-Kruger-effekten. En normalt funtad person hade synat sina egna argument vid detta massiva motstånd och massiva invändningar. Men vissa saknar förmåga till metakognition. Detta är väl också okej, men man bör då ha den insikten att inte framhärda med en dåres envishet.

Jag förstår dig, och det känns spydigt att besvara ett så långt inlägg med bara en mening, men du har uppenbarligen missuppfattat mitt inlägg.

Nu förstår jag inte alls vartåt det bär eller vad du fiskar efter.

s.c.s.i undrade över vitsen med att hänvisa till argumentationsfel på latin. Jag förklarade det. Darkmoon spekulerade kring huruvida mina angrepp får vissa till försvarsposition. Jag svarade att visst kan det var så, men det är deras problem, inte mitt. Vidare är jag inte den enda debattörer och alla har sin stil som kompletterar varandra. Ingen kan påstå att någon av oss bara hänvisar till argumentationsfel hela tiden, för så är det ju inte. Men efter hundrade gången när vissa fortsätter att rapa upp redan debunkat skit konstaterar jag att det är lönlöst att göra annat än fördela uppgifterna och återkommande kräva svar på våra frågor. Vi har ju nämligen besvarat alla frågor enligt konstens alla regler. Om någon då känner sig nertryck beror det på att denne är det. Det löser sig lätt som en plätt; denne behöver bara argumentera för sin sak snäppet högre än en amöba.

Ingen kan beskylla mig för att inte lyssna på motståndaren. Jag har läst vartenda ord av vad jag besvarar. Ingenstans har jag heller sagt att jag inte lär mig något av att diskutera. Tvärt om; det är en av de viktigaste anledningarna till att jag ö.h.t. diskuterar. Gör ingen halmgubbe.

Jag tror jag förstod Darkmoons invändning och har inte heller sagt att han(?) har "fel". Men invändningen är lite för allmänt hållen. Hur man diskuterar är kontextberoende. Jag hoppar sällan på någon direkt med "du, det här var argumentum ad blaha". Det är lång och trogen tjänst av idioti som gör att jag kan reducera saker till att blott konstatera att argumentet leder till ett felslut. I början av tråden ställde jag frågan om hur förbud per automatik följer av ogillande. Inga svar. Sedan ställdes frågan om hur förbud följer av andra länders förbud eller förtryck. Inga svar. Innan dess berördes frågan om svenskhet. Varför ska vi acceptera att debatten "fortsätter" som om inget hade hänt? Om ens pelare är fel så kan vi inte gå över till att diskutera taket. Om vissa slutar leverera ideliga argumentationsfel finns alla möjligheter att föra en mer dynamisk debatt. Jag väljer högst medvetet att försöka få debatten mer statisk då jag inte vill att den bär iväg till "nästa fråga" och "nästa fråga" innan grunden är klar.

Således har jag viss reflekterat över Darkmoons budskap, men han tittar på en för liten del av det hela. Jag tar största hänsyn till vad andra som håller med mig skriver och vilken subdebatt de för tillfället förs. Ingen vill väl mena att jag inte kommer med utvik då och då. Jätteinlägg från mig brukar ju annars vara populära att avskriva komplett utan argument.

Jag kommer inte "ge mig" och acceptera ett numera utpekat och förklarat argumentationsfel. Då är det bara att peka ut felet igen och säga, "you fail, försök igen". Efter hundrade gången eller så så drar åtminstone jag slutsatser om vederbörandes förmåga att tänka över huvud taget.

Jag tror mig förstå både dina och Darkmoons invändningar. Det handlar inte om det. Det handlar inte ens om att ni skulle ha "fel" i era invändningar (för det har ni i sak inte). Jag tycker bara att ni inte ser till alla omgivande nics som alla bidrar på sitt sätt.

Ok, men försök igen då. Jag läser ditt inlägg igen, men kan inte se riktigt vad jag missförstått. Edit: Jag kanske lade för liten vikt vid att du tycker det är tråkigt med att peka ut argumentationsfel. Tja, det är det verkligen. Urbota tråkigt. Men vad är alternativet förutom att tala om "varför det är fel", som vi ju också prövar och alternerar mellan.

Jag/vi har:
* Talat om att en sakuppgift är fel
* Talat om att saker inte följer på varandra etc
* När dessa saker upprepats snoppar jag av genom att påpeka att argumentationsfelet kvarstår

Edit: Generellt sätt är det inte alls spydigt att svara ett långt inlägg med ett kort. Tvärt om, jag skulle säga att det är föredömligt och önskade att jag själv gjorde det oftare.

(såvida inte det korta inlägget innehåller någon idioti som "jag skiter i vad du skriver" eller "bara för att du tror att du är professor" eller något annat svar som bara kan tolkas som "hej, jag är dum i huvudet, och inte ens det begriper jag".)

Varför skulle det vara MBYs problem om folk ger sig in i debatten och inte har en aning om vad de pratar om? Lika så, är det hans problem att folk inte har kunskap nog att förstå vissa termer? Om folk inte vill lära sig får de väll förbli dumma, men jag tycker man inte skall ge sig in i diskussioner om man inte kan hålla det på en tillräckligt hög nivå. Man skall inte anpassa sig efter den med minst kunskap, de med minst kunskap skall anpassa sig efter de med mer.

Nätagg är ju bara en tonåring som tyckte det kunde vara kul att trolla lite på Swec, inget annat. Inget fel med att slå dessa över huvudet med kunskap så kanske de lär sig något i processen, om de inte gör det får de skylla sig själva.

EDIT: Anledningen till att det finns ungdomar som inte kan någonting men ändå ger sig in i diskussioner tror jag är för att idag verkar man inte kunna ha fel i skolan längre, endast "ha en annan åsikt". När jag gick i grundskolan och man argumenterade för sin sak med läraren och man hade fel fick man svaret "nej, så är det inte" eller "fel". Då lärde man sig att man skall veta vad man pratar om när man diskuterar någonting.

Tror du har en obehaglig poäng där. Postmodernism och annat flum kanske börjar tidigare än vanligt. Ta bara en sån här förrädisk sak som "kritiskt tänkande". Läraren kan bulta in "tänk kritisk" i eleverna så att det bara blir en jäkla klyscha, trots att kritiskt tänkande förutsätter inte minst tänkande, men också kunskaper om världen och framförallt kunskaper om metoder.

"Var kritiskt till allt du läser" är, när det står helt naket, bara flum. Likaså denna förbannade tendens att inte skilja på åsikter och fakta. Finns det något värre när folk "tycker" saker man ska "veta"? (Det är inte kunskapsluckor jag ondgör mig över utan om förnekelse av kunskap och förnekelse av metod. Kunskapsluckor har alla, det är okej. Argumentationsfel kommer alla med, det är okej. Dumhet är okej, det återfinns hos oss alla. Att vägra inse detta, är däremot inte okej.

Precis, kanske skal understryka att jag inte tycker alla måste kunna allt. Men du har ingen aning om hur ofta jag har kollat upp termer, metoder och dylikt du pratar om (ofta med länkar till var man kan läsa om dem). I min värld är det naturligt att om någon argumenterar med ord eller hänvisar till teorier/metoder man inte är bekant med så sätter sig in iaf lite löst i vad det betyder. Om man hela tiden skall sätta diskussionsnivån efter vad det med minst kunskap kan så kommer man ingenstanns.

Jag har grava kunskapslyckor själv men jag försöker fylla dem, jag lärde mig att det fanns saker som "de" och "dem" i 2an på gymnasiet pga att jag inte riktigt var närvarande i skolans år 1-3 och då hamnade på efterkälken i den språkliga biten från början. Har aldrig lärt mig tyda eller skriva skrivstil heller, eller riktigt lära mig förstå grammatik med verb, adjektiv och sådant.

Som sagt, alla har vi saker vi inte kan, men man är aldrig för gammal för att lära sig saker, oavsett hur "banala" de sakerna verkar för andra i sin egen ålder.

Låt mig bara säga att jag egentligen skiter i nätagg och hans åsikter, som är som tagna ur luften och jag försvarar honom inte på något vis, vilket jag inte tror ni tror heller.

Precis som Zartax skrev ovan så är det ju faktiskt den som vill nå fram men inte lyckas som har problemet. Att nätagg redan har låst sig är ju en sak, men det går att komma runt det, men inte genom att bygga väggar runt honom. Det är precis som med en stor muskulös man, han förväntas ta hänsyn till de svagare och inte slå ner folk när han vill ha sin vilja fram. Han förväntas be om ursäkt när han försöker tränga sig fram i en folkmassa. Det är ingen skillnad på den situationen och den här. De som har på fötter och vill diskutera (för uppenbarligen vill folk diskutera det här, annars hade vi ju inte suttit här) får sänka sig till nivåer som förstås. Jag säger nu inte att "ni" inte har försökt, absolut inte. Många av inläggen i den här tråden är förbannat bra och riktigt vettiga, men nu mot slutet har det rasat iväg en aning. Man får inga åhörare, väcker ingens intresse genom att trycka ner dem i skorna.

Att nätagg är ett troll, ja... där håller jag fullständigt med.

Och angående skolan håller jag också med och det där är ju en diskussion vi kan hålla på med länge. Jag har min uppfattning om hur pedagogik fungerar, andra har helt andra åsikter.

Nu måste jag rusa tillbaka till jobbet

Men vi alla argumenterar på olika sätt och ändå når man inte fram till vissa. Vi har ju försökt med "allt", har vi inte? Det är inte vårt problem om vissa inte vill förstå ens vad vi diskuterar på grund av att de inte vill förstå. Det är vårt problem om vårt budskap är oklart, men några sådana invändningar har jag inte hört ännu. Ärligt talat tycker jag den senaste tillströmningen av jubelpuckon borde vara moderatorernas problem. Vi har ju en i denna tråd som argumenterar i en "bubbla" som inte tar något som helst hänsyn till vad någon säger utan upprepar exakt samma sak om och om igen, ja han(?) har t.o.m. startat en tråd (som låstes) bara för att framhäva ett argumentationsfel som vi är 3-4 stycken som dissat totalt från allra första början. Det är inte mitt problem att han(?) är komplett oduglig å hjärnans vägnar. Det finns inget som biter över huvud taget. Det enda man kan göra är att tala om att det han säger rent formellt är fel. Med rätt termer, så vem som helst som kan tänka kan ta reda på mer.

Gäller det även om "konstens alla regler" inkluderar, tja, alla typer av argumentation? Ska jag producera argumentationsfel med flit (vilket jag förvisso kan, men då i helt andra sammanhang) för att bemöta argumentationsfel? Eller, tja, det har jag ju redan gjort; genom att kalla vissa för "idioter", "puckon", etc lägger jag mig till med ett informellt argumentationsfel om det inte råkade vara en riktig verklighetsbeskrivning.

Man lär sig dessutom en massa annat eftersom man själv söker efter fakta och information när man deltar i diskussioner.

Det skulle lika gärna kunna vara amöbanivå eller gudsnivå, det spelar ingen roll. Logiska fel är logiska fel. Vi har ju ställt frågan så att även en idiot kan förstå den, t.ex. "kan du inte förklara hur du resonerar kring att förbud följer på ogillande?" Fattar man inte då borde man ha självinsikten att förstå att man 1) har bevisbördan, 2) antas ha fel innan man presterat. Eller "varför följer 'de tar över' på att vi inte förbjuder minareter?"; en annan fråga som fodrar ett svar, utan att vi fått något.

Skrev jag dessutom inte ett längre mer generellt inlägg om just non sequiturs? Jo, det gjorde jag.

Förstod du vad jag menade? Hade det bara varit jag och "vissa" i tråden hade mina inlägg sett annorlunda ut. Jag tar hand om felsluten, andra får fylla i kunskapsluckor, somliga bemöta attityden och främlingsfientligheten, etc, etc. Alla kan vara lite allt-i-allo men för det första vill jag peka på inkonsekvenser och för det andra vill jag inte bara säga "felslut", vilket jag ju inte heller gjort (bara, dvs).

Har inte nästan alla tillvägagångssätt redan presenterats? Någon har gjort utvik i demografi, andra i historia, någon i statistik, somliga har berört trångsynthet och ytterligare andra har pekat på felsluten. Jag har gjort lite av varje men vissa har inte ens kunnat etablera att de förtjänar någon som helst allmän respekt som diskussionspartner i detta ämne.

Detta var ju ditt argument för att vissa skulle känna sig nedtrycka, inte som ett bevis på att du förstått att jag argumenterar i en kontext och inte i ett vakuum.

Helt riktigt. Så har ju också gjorts, men vederbörande tar ju inte till sig det heller utan fortsätter med ohemula påståenden som om ingenting har hänt. Dessutom är det en balansgång; vad är inte mer oavsiktligt föraktfullt än att besvara någon på bäbisnivå? Må vara att det numera står bortom rimligt tvivel att vissa faktiskt befinner sig där. Vidare; ingen av de elementen vi riktar oss mot har ställt följdfrågor som "hur menar du?" eller "det där var lite svårt, kan du exemplifiera, förtydliga eller ta om?" utan har sagt att ens argumentation inte gäller, oklart varför. Dessa har inte ens kunnat förklara varför det inte skulle gälla. De förutsätter att något är fel men har inte tänkt tanken "hur?".

Återigen, jag är högst medveten i hur jag använder termer. Jag kan t.o.m. använda termer på fel sätt med flit med ett speciellt syfte (inte i denna tråd, har jag använt termer på fel sätt är det av misstag).

Om du har en idé över en pedagogik som fungerar är jag idel öra. Jag har en hypotes här; han kommer inte förstå hur vi än gör, vad vi än säger, ty han är faktiskt objektivt sätt korkad. Han kan månne börja ta reda på saker själv, men det kräver att han lyssnar vilket han inte gör. Varenda bild han har av andras argument är en nidbild, en påhittad motståndare (dvs halmgubbe), så det spelar absolut ingen som helst roll vad vi säger. Därför väljer jag att påpeka att det finns massa inkonsekvenser i dennes resonemang.

Men visst, guldstjärna till den som får honom att ärligt säga "oj, tänkte inte på det" eller "intressant, berätta mer" eller "det följer eftersom..." eller liknande. Det är nämligen ingen som helst tvekan när det kommer till frågan om argumentens kvaliéer; hans är urusla, våra är förhållandevis sunda. Det är ingen som helst tvekan om att "A följer av B" ska visas, inte antas. Det är ingen tvekan om att han har en nidbild av andra människor. Felet ligger inte hos oss, iaf inte på det principiella planet.

Precis som jag sagt tidigare några gånger nu är det inte uteslutet att det finns korrekta argument för förbud och dessa argument kanske kan ha med andra länders förbud eller sluttande plan att göra, men hittills har vi inte sett ett enda spår av belägg för detta. De argument vi sett är nämligen komplett och intersubjektivt ogiltiga och/eller otillräckliga.

Det gäller att få vissa att förstå det, och jag är inte så säker på att det går.

Jo visst. Hets kan och bör undvikas. Men nu rörde väl vår diskussion inte främst ad hominem, utan om framhållandet av argumentationsfel och dess pedagogiska värde?

Det kan ju inte gärna vara hets att:
A: Växthuseffekten är bluff eftersom månen är en ost
B: Hur menar du? Månen är ju inte en ost
A: Växthuseffekten är bluff eftersom månen är en ost
B: Jag kan inte se att det följer? Månen är inte en ost
A: Växthuseffekten är bluff eftersom månen är en ost
B: Förlåt men det är ett argumentationsfel, dessutom är månen inte en ost
A: Växthuseffekten är bluff eftersom månen är en ost
B: Non sequitur, vänligen återkom när du förklarat
A: Växthuseffekten är bluff eftersom månen är en ost
B: Är du en idiot eller troll?
A: Hjälp, jag blir förföljd!

Möjligt att B gör något fel här, men all last ligger väl ändå på A?

På VoFs forum härskar ju Dunning-Kruger band vissa också...

Edit: Nytt exempel flyttades till eget inlägg.

Förlåt, dåligt exempel. Här kommer ett nytt:
A: Växthuseffekten är bluff eftersom månen är en ost
MBY: Hur menar du? Månen är ju inte en ost
A: Växthuseffekten är bluff eftersom granar är röda
MBY: Jag kan inte se att det följer? Månen är inte en ost
A: Växthuseffekten är bluff eftersom bananer är goda
MBY: Förlåt men det är ett argumentationsfel, dessutom är månen inte en ost, granar är gröna och bananers smak subjektivt
A: Växthuseffekten är bluff eftersom det är mörkt om natten
MBY: Non sequitur, vänligen återkom när du förklarat
A: Växthuseffekten är bluff eftersom tomten är bluff
MBY: Är du en idiot eller troll?
A: Hjälp, jag blir förföljd!

Exemplet är bättre eftersom det visar att det hela tiden kommer "nya" argument som är lika usla, och vi fortsätter som får att bemöta de nya när vi i stället borde sätta ner foten och inte acceptera det första påståendet.

Men var ska vi sätta ner foten? Ska vi acceptera fel efter fel? Nej, vissa ska inte säga något om de inte tänker svara på frågor, och de ska banne mig svara på våra första frågor i stället för att trolla fram nya.

Återigen; har någon ett förslag över pedagogik som fungerar, låt mig veta.

Om ni har fått intrycket att jag säger att ni inte försökt nå fram så måste jag ha uttryckt mig klumpigt eller rentav dåligt, för det har ni. Och det är fullt möjligt att den enda pedagogiken som fungerar på nätagg (om han nu inte bara spelar och är ett troll som skrattar gott åt att vi lägger ner tid på hans idiotier) är att visa honom på riktigt hur det är och fungerar. Det jag vill kritisera är det som kommit senare, att man trycker ner en person i skorna bara för att denne inte har förmågan att komma med ett vettigt svar (det kan vara frivilligt eller ofrivilligt, nedtryckt blir han ändå).

Som sagt. Ni har inte fel i sak. Däremot kanske det är bäst att helt enkelt ignorera hans påståenden, snarare än att hänga på hans trolleri.

Varför anpassa? Så om en 6-åring kommer in i denna tråd skall du anpassa diskussionen efter dennas kunskap? Eller är det vettigare att de som kan mindre försöker lära sig någonting? Istället för att fördumma allt kan vi väll ge folk mer kunskap?

Och om du tycker att läraren tillrättavisar elever som har fel är detsamma som aga tycker jag din definition av aga är lite skumm

Ser inga paralleller mellan den muskulösa mannen och denna situation. Om vi däremot ser det som en boxningsmatch mellan en muskulös man och en svagare är det mer likt. Den muskulösa mannen skall ju inte behöva slå svagare bara för att en svagare man utmannar honom i boxning. Däremot kanske den svagare borde träna lite mer innan matchen. I detta fall kan man ju faktiskt tom "träna" mitt i matchen då inget hindrar någon part att faktiskt läsa på när de skriver inläggen.

Jag tycker att folk som vill diskutera får se till att vara pålästa innan de ger sig in i trådar med sin åsikt. Jag avstår ofta från trådar för jag inte känner mig tillräckligt påläst på ämnet för att på korrekt vis försvara min åsikt. Och om jag skulle posta skulle ingen diskussion på hög nivå uppstå.

På ett diskussionsforum anser jag även att man bör kunna eller kunna ta till sig rätt sätt att argumentera för sin sak. Om någon säger att man gör ett argumentationsfel kanske man skall ta till sig det och lära sig hur man formulerar det argumentet på ett korrekt vis. Kunskap är inte något man "får" i skolan, det är något man aktivt får söka efter under hela sitt liv.

Men du tycker då att om en 6-åring deltar i denna diskussion måste alla skriva på en sådan nivå att denna förstår allt? Hur för det diskussionen vidare?

Och ja, en diskussion är ett utbyte av tankar och argument. Men detta kräver att argumenten är korrekta och korrekt utformade. Det är 0 intressant att ens ha en diskussion om ena parten gör argumentationsfel eller presenterar felaktigheter som fakta. För övrigt tycker jag att allt i livet går ut på att vinna på ett eller annat vis, man vinner bara på olika sätt och vinsten varierar

Diskussioner där partnerna har helt olika kunskapsnivåer är ett stort problem, då den "starka" partnern kan sitta på sin fina häst och bryta ner den andras argument som att de är felaktigt gjorda etc.
Man behöver knappast inte vara ett geni för att lista ut hur resonemanget kring en vanlig minaretmotståndare är.

Förbjud mot ett byggnadsverk bara för att det kan använda till ett ändamål är löjligt, vore det inte för denna debatt + artiklar om förbudet i schweiz, så skulle nog inte många veta vad minaret var för något, likaså skulle de inte heller bry sig om dessa när de såg dem.

Varför vissa vill förbjuda dessa är att de vill sätta ner foten i backen och säga stop, nu får det vara nog med införande av islam. (har någon en annan åsikt så säg gärna den)
Det handlar alltså om att motverka att islam får mer fäste här och orsaken är inte att de är rädda för minareten, utan att de ser att folk med denna religion börjar ställa mer krav. Som att de ej skall ha på sig de vanliga arbetskläderna på arbetstid, kräver skolor ordna speciell mat åt dem, vill att badhus skall ha mansfria dagar etc.

Nu finns det dock gott om exempel i historien vad som händer när staten aktivt kämpar för att hindra utöva sin tro, ta bara Kurderna i Turkiet som exempel. Där barn fick smaka på pekpinnen om de pratade kurdiska på lektionstid m.m. Likaså var det förbjudet att ge ut tidningar på kurdiska o.s.v. Det blev inte vidare lyckat..
Så det är ingen bra politik att föra.

Annars håller jag med om att det har tillkommit folk i debatter som inte bryr sig om att förtydliga sig när någon ber dem göra det, utan de bara kommer med ett nytt påstående. Nu dock inte mot mig personligen, utan i debatter som jag har följt.
Detta exempel tycker jag var bra.

Sedan efter sista A, vad händer då? -Jo då börjar de om med precis samma argument som de hade innan, och tror att ja nu denna gång kommer personen gilla argumentet.

Det påminner mig om Homer Simpson i ett avsnitt, då han försökte få gratis telefon från en telefonstolpe genom att koppla in en telefonkabel.

Han testade röd kabel och fick sig en rejäl stöt.
Därefter testade han blå kabel och fick en lika stor stöt.
Sedan både röd och blå kabel tillsammans och fick en dubbelt så stor stöt.
Sist så klättrade han upp och testade röd kabel igen..

Då måste han förs meddela oss om att han är en 6-åring och inte kalla våra krav på argumenten för retarded!

Ja, precis! Det är ju vad vi alla verkar vara överens om. Det som saknas är en idé om hur man ska gå till väga. Min väg är att inte acceptera mer strunt utan visa att kraven på stringens inte är att förhandla om. Egentligen är jag för snäll; jag borde återposta exakt samma fråga som jag ställde från början och varje gång lägga till ett "idiot" för att ingen annan ska få för sig att 'vissa' ens är med i debatten. Att hela tiden posta nya argumentationsfel är ett klassiskt försök att försöka ge sken av att man är med i matchen. Vi har inte fått svar på något, men nya "uppslag" ger sken åt att debatten går framåt.

Enda sättet att få debatten att gå framåt är att spola argumentationsfelen och börja argumentera på riktigt. Bollen är alltså hos "vissa".

Btw, Homer Simpson är rena snillet jämfört med "vissa". Hans empiriska metod är utsökt riktig faktiskt, om än korkad i praktiken:

Precis som Zartax sa så bör man prata med 6-åringen på ett sätt som denne förstår. Det betyder inte att man inte kan föra en "högre" diskussion vid sidan av och med andra. Skulle du åka till ett dagis och trycka ner barnen för att de är dumma i huvudet? Skulle du prata med en utvecklingsstörd och kräva att han ska ha en högre nivå på sin argumentation? Varför ska man kräva mer av någon bara för att denne har nåt en viss ålder och inte är klassad med någon hjärnskada eller dylikt?

En diskussion av det här slaget är inte värt ett piss om inte vem som helst kan hänga med. Och det gäller forskarrapporter också. Som många av oss vet så är just forskarrapporter skrivna av forskare för forskare och visst, viss legitimitet har det, eftersom man kanske inte når några större höjder annars, men samtidigt är det förkastligt och värdelöst.

EDIT: Jag vill återigen påpeka att jag absolut inte håller nätagg om ryggen. I just det fallet får jag motvilligt erkänna att det är ett "lost cause", åtminstone i någon av de former vi skulle kunna upplysa honom om här på forumet. Däremot skulle nätagg säkerligen må bra av att vistas lite bland folk som inte hyser den typen av åsikter som han själv gör. Jag tycker inte heller att "ni" har skött er direkt dåligt. Men jag anser inte att den "pedagogik" som innebär att man trycker ner folk i skiten är ett bra sätt att upplysa och informera. Det har åtskilliga studier visat.

Skillnaden är att barnet kommer in här och börjar skriva felaktigheter (som har varit i det här fallet) så är det klart du kan säga till barnet "nej du förstår inte". Inget säger att man måste dra diskussionen till en låg nivå, alla kanske inte kan vara med och diskutera alla ämnen.

Diskussionerna är i mina ögon värda mer om alla INTE kan hänga med. Eftersom en diskussion där varenda kotte hänger med kommer bli så pass långdragen och enkel att det inte ger något. Alla kan hänga med när alla tar sitt ansvar och lär sig det som behövs. Detsamma gäller forskningsrapporter. Om man vill ta del av dem får man ju se till att ha den kunskap som krävs för att ta del av innehållet.

Jag svarar med ett klart och tydligt "mje" Diskussioner som "alla" förstår behöver nödvändigtvis inte stå still eller innehålla "låg" information. För det mesta handlar det helt enkelt om språkbruk. Jag har läst rapporter som varit enkla, underhållande, givande och framförallt lättförståeliga som har gett lika mycket som de där jag får ägna dubbelt så lång tid till att plöja igenom dem enbart för att jag måste göra efterforskningar när författaren valt att krångla till det onödigt mycket. Det har ofta mer att göra med författarens oförmåga att uttrycka sig än att det är ett krångligt och djupt ämne.