Inlägg

Inlägg som Stoffelundgren har skrivit i forumet
Av Stoffelundgren
Skrivet av anon277728:

Är för lat, du får börja läsa tidningar eller använda Google.se

Lugnt. Är också lat då jag sällan läser tidningar, utan kollar istället på nyhetssändningar på TV. Dock upplever jag att det sällan talas om etnicitet i samband med brott, om man bortser från Jimmie. Och Google... ja... man får upp så mycket konstigheter där.
Dessutom saknas ofta objektivitet, samtidigt som vi lever i en polariserad värld, där olika sociala/kulturella/politiska grupper lever så långt ifrån varandra att man aldrig kan diskutera på en anständig nivå. På det sättet kommer vi aldrig att kunna lösa brottsligheten heller.

Av Stoffelundgren
Skrivet av twit:

Det blir nog svårt eftersom det a) på det stora hela antagligen är tämligen ovanligt att en sådan transaktion nekas och b) det beror mer på vem som hanterar ärendet än i vilken butik man råkar befinna sig.

Du har säkert rätt. Dock borde butikerna ha riktlinjer som sin personal ska följa, så alla kunder med likadana ärenden behandlas lika/får samma hjälp/samma bemötande,

Av Stoffelundgren

Har knappt egen erfarenhet då jag väldigt sällan gör returer.

Kanske omständligt, men det hade varit till stor hjälp att ordna med en lista/databas över vilka butiker som tillåter respektive inte tillåter återbetalning till annat kort.

Av Stoffelundgren

@DaydreamerVlad
Beklagar verkligen, och trist att du inte fick någon återkoppling från personens familj.
Jag instämmer med dem som manar till att göra en polisanmälan.
Hoppas det kommer att lösa sig för dig.

Skrivet av anon277728:

Tråkiga sanningen:
Polisen skiter fullständigt om dina småpengar då dem har fullt upp med andra brott. Polisanmäl om du vill men 9 av 10 är det bortkastad tid. Förvänta dig inte för mycket av en poliskår som knäböjer framför BLM-terrorister och lämnar platsen när en utlänning säger åt polisen "gå härifrån".

Att polisen har fullt upp med mer ”allvarliga” brott, är absolut sant och beklagligt. Hur man löser det är en annan femma. Därför vore det intressant om du hittade en källa på ditt argument (det jag fetmarkerar). Utifrån detta argument, tycks det vara fritt fram för mig som ariskt svensk att mörda min granne, för nämnda grupp är ändå skyldig. Resten låter jag vara osagt då man egentligen inte får diskutera politik på SweC.

Oavsett hur bra eller dåligt Sverige är, hur bra eller dåligt rättsväsendet fungerar etc., är det ändå värt att göra en polisanmälan, för både statistikens skull, och för att om samma person får många anmälningar finns en större chans att polisen tar det vidare. Många andra har uppmanat till samma sak.

Skrivet av anon277728:

Ex när jag blev lurad på blocket/FB:
Fall 1: HDD, ca 350kr - Gjorde en polisanmälan med personens namn, adress, bankkonto mm (Ingen hände från polisens sida).

2-3 år senare....

Fall 2: Cpu/grafikkort? 2500kr - Efter att jag betalat upphörde all kontakt. Gjorde en polisanmälan med komplett underlag så som namn, adress, personnummer, bankonto, tid då överföringen gjordes samt utskrift på allt. Passade även på att lämna uppgifter på hans föräldrar, syster, deras adress, personnummer mm.

När jag var på polisstationen och lämnade över alla dessa uppgifter passade jag på att höra vad som hänt med min förra polisanmälan (Fall 1). Dem skulle kolla upp allt och återkomma. Till min förvåning fick jag 2st brev från polisen nån månad senare "Ärendet nerlagt i brist på bevis" stod det i båda breven.

Anyway, jag hade svårt att släppa 2500kr så jag tog saken i egna händer och lyckades få kontakt med grabbens far som betalade tillbaka allt.

Trist att du har råkat ut för det här,, men skönt att du löste fallet med CPU. Ibland kan det löna sig att ta saken i egna händer, men man ska ändå vara på sin vakt så att man inte råkar illa ut.

Av Stoffelundgren

@universe
Beklagar verkligen att du blev lurad, extratråkigt dessutom när det gäller medlemmar här på SweC.. Hoppas att du får återkoppling från polisen, och i den bästa av världar få tillbaka dina pengar.

Skrivet av henkiii:

Har en bekant som nästan köpte en kartong med sten på det viset för många år sedan.
Paketet påstods innehålla fälgar till bilen.

Men han lyckades få posten att visa innehållet i paketet innan han betalade på något vis, och stenarna postades istället i retur.

Bedragarna hittar tyvärr ofta ett sätt...

Trist att sådant händer. Brorsans kompis var också med om något liknande för en herrans massa år sedan. Han hade beställt en DVD-spelare (tror jag?) men paketet visade sig innehålla en tegelsten.

Skrivet av HazZarD:

jäkla trist.. betala aldrig i förskott till främlingar, gör helst en affär face to face.

Precis.
Även om inte heller det är helt riskfyllt, är det betydligt tryggare. Märker man att säljaren är en knäppskalle avböjer man ju köpet.

Skrivet av TheBodyLotion:

Man ska alltid polisanmäla även om det kan kännas meningslös. Jag blev lurad på 100kr och gjorde en polisanmälan, Polisen hörde av sig efter några månader och det visade sig att människan som hade lurat mig hade lurat 20+ andra på "små summor" i en facebook grupp.

Han var 20 år och bodde kvar med sina föräldrar, flera från gruppen hade ringt morsan och farsan som inte ens orkade bry sig.

Det tycker jag med. Även om chansen är låg att man får tillbaka pengarna, är den ju större än om man struntar i att polisanmäla.

Skrivet av anon36896:

Orsaken till att de fortsätter är ju den enkla anledningen att alldeles för många inte vänder sig till polisen när de har blivit lurade.
Det är lätta pengar för bedragarna och pengarna blir dessutom ”vita” om ingen anmälan görs.
Polisen gör kanske inget avseende en enstaka anmälan om ett mindre belopp, men om de får in många anmälningar om en person händer det nog saker.

Exakt. Mycket bra reflektion.

Skrivet av Slap:

Blev lurad när jag skulle köpa ett grafikkort för ett par år sedan via marknaden här, betalade i förskott men säljaren slutade svara. Han hade varit medlem länge och hade rätt hög aktivitet. Polisanmälde och skapade ett ärende via kronofogden.

Fick ett brev från polisen att ärendet va nedlagt efter 3 veckor, kronofogden hade redan utmätt personen i fråga utan att de kunde hitta något värde sen tidigare.

Mailade då admin här på swec och berätta vad som hade hänt, medlemmen blev och är fortfarande avstängd.

Trist att höra, och speciellt att bli lurad av någon som har varit medlem länge på SweC och som har varit aktiv. En sådan person misstänker man ju inte på samma sätt som man kanske gör med någon nyregistrerad.

Bra att du utöver polisanmälan och ärendet till Kronofogden, även meddelade admin på SweC.

Skrivet av BlakeOmen:

Nu när risken för bedrägeri är så här framför ögonen känns det som man måste räkna bensin kostnader istället för PostNord frakt.
Hur ska man gå till väga? Nu när jag ändå måste köpa ett nytt grafikkort. 😬

Det är en trist situation. Dessutom kan bensinkostnaden bli dyrare än frakten, lite beroende på hur långt man måste åka.

Av Stoffelundgren
Skrivet av cnst:

Givetvis ska man anmäla brott. "Värt" det eller inte.

Sant.

Av Stoffelundgren
Skrivet av Iceee:

Lyckades hitta föräldrarna och de svarade följande när jag sa att jag skulle polisanmäla:

"Tack för info, eftersom han är myndig kan vi varken styra honom eller "hjälpa" de han bedrar eller vad det nu är han gör. Tycker absobult du ska polisanmäla om det har hänt något. Mvh"

Tror dem tröttnat på sin unge lite kanske

Beklagar verkligen. Hade detta hänt mig, hade jag inte blivit glad. Sedan kan man ju undra om det verkligen är värt att polisanmäla, då polisen har så fullt på sina bord och måste prioritera "värre" och "grövre" brott.

Hm... föräldrarna har ju haft 18 år på sig att lära ungen moral + vett och etikett. Sedan om han är 18 år och en dag, eller 25 år, spelar ingen roll. Hade jag varit förälder och fick veta att mitt myndiga barn hade bedragit folk, hade jag blivit riktigt arg på barnet och försökt gjort allt som står i min makt för att köparen skulle få tillbaka sina pengar.

Av Stoffelundgren
Skrivet av Erto:

Bioplär

Blev ganska nyligen diagnostiserad och det förklarar väl en hel del om hur mitt liv sett ut fram tills nu.
Har lidit av djupa depressioner och skyhöga toppar av eufori. Många ofärdiga projekt och dåligt investerare pengar.
Där emellan så har det såklart också funnits långa perioder där jag varit "normal" och arbetat, bildat familj och på andra sätt byggt upp ett liv för att sedan låta det rasera.

Är väl en ganska svår människa att leva med i många stunder och speciellt fram till jag fick mediciner som bromsar mina dalar och toppar.

Den depressiva fasen så finns det inget i hela världen som skulle motivera mig från att gå upp ur sängen. Tung ångest, självmordsbenägen.

Manin gör mig social och framåt. Jag kan gå från att inte vilja träffa människor till att träna ett fotbollslag eller åka till Danmark för att vara skäggmodell. Men sen tappar jag konsekvens-tänket och spenderar pengar på Dj-utrustning och andra saker som jag använder i 10 minuter.

Detta har gjort att jag nu mer är särbo med min fru och mina barn bor med henne. Jag är väldigt tacksam för att hon stått ut alla år, och att fortfarande vara gift på håll känns som om det fungerar. Dom har fått stå ut med mycket utöver det normala svenssonlivet.

Blev tvångsinlagd på psyk vid årsskiftet men där kom också vändningen. Sjukdomsinsikt, och viljan att följa den livslånga medicineringen är starkare nu. Motionerar varje dag och har fasta rutiner med sömn och mat.
Sömnen är det jag övervakar hårdast, fungerar inte den så är det något som går åt fel håll. Sover jag för mycket är det en depression som nalkas, och sover jag mindre eller inte alls samtidigt som jag känner att jag har mycket energi gör att det är dags att kontakta vården och justera mediciner.

Hela mitt liv kretsar kring sjukdommen. Jag förlorade ett arbete som förra året då jag var i en djup depression, innan dess var jag manisk och kunde jobba hur många timmar som helst utan vare sig vila eller mat. Det fungerade ju bra då jag var jourgående men kroppen betalade priset när jag sen föll igen.

Idag så studerar jag högskoleförberedande och ska försöka ge mig på studier inom programmering efter detta. Det är andra gången jag gör det då första resulterade att jag hittade något "roligare" tidsfördriv under en manisk period och helt enkelt slutade studera mitt i allt utan att ens tänka på konsekvenser.

Jag tänker inte på hur människor ser på mig, jag lever mitt liv och lägger inte ner energi på sådant. Visst kan jag väl förklara för grannarna varför jag från den ena dagen kan umgås med dem, till att sedan kunna ignorera dem i månader. Sen får dom tycka vad som dom vill.

Men som sagt, är nu medicinerad och har frekvent kontakt med vården. Är på en "normal" nivå just nu, och livet känns på det hela taget OK.

Tack att du delade med dig!

Tråkigt att du har haft det så svårt med din depression, ångest, självmordstankar och allt annat som har ställt till det i ditt liv. Jag antar att det ändå måste ha varit en lättnad att du blev diagnostiserad och fick en förklaring till varför ditt liv har sett ut som det har gjort.

Det är ju guld värt att din fru har haft tålamod och varit så förstående, och att ni har löst det hela på ett bra sätt. Så tycker jag att det ska vara i en relation, att båda har förståelse för varandra.

Bra att du har fått rätt hjälp och även fått en bra sjukdomsinsikt. Även om diagnosen fortfarande ställer till det, vet du åtminstone hur du ska hantera den. Hoppas att du på sikt mår så pass bra att diagnosen inte blir ett hinder för dig.

Lycka till med studierna och med livet i största allmänhet.

Av Stoffelundgren
Skrivet av jamalya:

Comhem? Hur mycket och vem betalar dig?

Nope, jag fick inte ett öre så jag slavar, haha.

Skämt åsido. Även om jag har hört att andra har haft dåliga upplevelser av Comhem, så har jag faktiskt bra erfarenheter av dem.

Av Stoffelundgren
Skrivet av Xophile:

Vad uppskattar ni ifrån en butiks support-avdelning gällande teknik?

Hejsan! Tack för denna intressanta tråd.

Även för mig är kundsupport och ett bra bemötande väldigt viktigt, i synnerhet när det gäller köp av teknik och andra produkter som kan behöva lämnas in för reparation, reklamation eller återköp. Det kan även vara värdefullt om man vill rådgöra med butiken innan köp av en produkt
En annan någorlunda viktig sak är att om jag som kund återkommer vid flera tillfällen med samma ärende, ska medarbetarna kunna ta fram korrespondens från föregående kontakt så medarbetaren är insatt i mitt ärende och att jag ska slippa ta om allt från början. Kontinuitet är alltså viktigt för mig.

Då jag har svårt att prata med främmande människor, föredrar jag skriftlig kommunikation, som i detta sammanhang blir via chatt-system. Det är extra fördelaktigt när det kommer till rådgivning innan ett köp, då man kan skriva in artikelnummer, modellnummer eller länka till rätt produktsida. Sådana uppgifter kan lätt missuppfattas vid muntlig konversation.

Punkterna nedan som du nämnde, kan även jag skriva under på.

  • Hög kunskap om produkterna

  • Lokalt språk (engelska OK också)

  • Snabbt och enkelt att nå supporten

  • Bra RMA-hantering

Dock kan jag fylla på med följande.

  • Allmänt vänligt och trevligt bemötande

  • En vilja i att lösa problem och tvister

  • Tydlighet i vad som gäller (t.ex. kostnader och villkor)

  • Att vid telefonsupport erbjuda kunden att få information skriftligt, och vise versa

Skrivet av walkir:

För mig är det viktigast att kunna ha kontakt med en och samma person genom hela support-ärendet.

Ros (rekommenderas!)

  • Dustin

  • Dell

  • Komplett

  • Macforum

  • Clas Ohlson

  • Kjell & Co

Ris (undvik!)

  • Lenovo (Digital River)

  • NetOnNet

  • Telia (sämst i Sverige?)

Speciellt Telia verkar köra med utmattningstekniken i sin kundsupport, med långa telefonköer (ca 45 minuter) samt opersonlig service. Samtal bryts ofta via telefon och chatt, där personen från Telia i ett fall av tio bemödar sig att ringa tillbaka. Även i butik verkar det vara svårt med support från Telia.

Själv har jag blivit bra bemött i deras flaggskeppsbutik på Kungsgatan i Stockholm, men det verkar tillhöra undantagen.

Även jag föredrar att ha kontakt med en och samma person genom supportärendet, men ibland går inte det tyvärr,

Intressant lista du delar med dig av. Nedan kommer min.

Ros (rekommenderas!)

  • NetOnNet

  • Tele2 (de senaste fem åren)

  • Comhem

  • ICA Maxi (dock ej elektronikrelaterat)

  • Fyndiq

Ris (undvik!)

  • Företag som tillhandahållet trygghetsavtal hos Elgiganten

  • Tele2 (för ca 10 år sedan)

  • Telia

NetOnNet har jag oftast kontaktat för rådgivning inför köp av produkter, och har enbart kontaktat dem för andra ärenden vid två tillfällen då supporten varit behjälplig.
Dock kan olika kunder såklart ha olika erfarenheter och upplevelser av en supportavdelnings bemötande.

Varför Tele2 både får ros och ris är för att jag för längesedan fick dålig support vid två fakturaärenden, men på senare tid har jag alltid blivit bra bemött och fått rätt hjälp oavsett ärende.

Att Telia får ris, kan jag skriva under på. Efter tre telefonsamtal och en chatt-konversation löste de tillslut mitt ärende om att nyttja ångerrätten vid köp på distans, vilket de borde ha kunnat göra vid min första kontakt.

Av Stoffelundgren
Skrivet av Flygman:

Generaliserad ångestsyndrom/kronisk ångest, panikångest & social oro (aka social fobi) sedan 15 års ålder (23 nu).

Testat ett gäng olika mediciner med för- och nackdelar och varit sjukskriven i 4 omgångar.

Tror det är viktigt med diskussion likt denna tråd då jag tror att en klar majoritet av människor idag har sina demoner som man skäms för. Att skämmas för och inte försöka acceptera sina brister leder ingen vart.

Jag beklagar din ångest och social oro/fobi.

Det är alltid tråkigt när diagnoser ställer till det så pass mycket i vardagen och kräver medicinering för att vardagen ska fungera någorlunda. Tråkigt att du har behövt varit sjukskriven vid fyra omgångar redan som 23-åring.

Tack för din respons, och här håller jag med dig helt och hållet.
För egen del innebär det bland annat att jag har slutat bry mig om att andra reagerar eller stirrar när jag antingen pratar/skriker högt, eller har mina stereotyper som en del av min autism, vanligen utlöst av starka känslotillstånd, oftast ilska och/eller frustration.

Av Stoffelundgren
Skrivet av fetakniven:

Det räcker med att titta in i några trådar här för att dra slutsatsen att andelen (o)diagnosticerade autister är överrepresenterad. På gott och ont! Bokstavliga tolkningar kanske man kan vara utan, men detaljkunskapen vissa ger uttryck för är imponerande.

Intressant iakttagelse. Jag har också tänkt på det. Dessutom tycks det vara vanligt att autister och aspergare har datorer som specialintresse.

Av Stoffelundgren
Skrivet av addek83:

Toalettpapper!

Ja, i början av pandemin bunkrade många på det.

Skrivet av SUMITOMO:

Snus och kaffe.

Snus håller jag inte med då jag inte snusar, men däremot kaffe då det är en av hörnstenarna för att få mitt liv att fungera.

Skrivet av blade80:

Jag förstår precis.

Av Stoffelundgren
Skrivet av Ludde72:

Jepp, han är skön, gjorde ett undantag och klistra in honom här för att det var datorrelaterat denna gång, var så god

Du gjorde helt rätt.
Ursäkta att jag går lite off-topic men nu har jag sett både Mauri möter: Sveriges bästa hacker och Mauri möter: Personen som varit död längst i Sverige i serien Topp 1 i Sverige, vilket var mycket intressant.
Nu har jag kvar Mauri möter: Sveriges snålaste person och Mauri möter: Sveriges bästa livvakt, så får se vad jag tycker om dessa avsnitt. Även i serien Uppdrag mat, finns det en hel del videor kvar att se.

Av Stoffelundgren
Skrivet av anon5930:

Den med snåla chefen som käkade de anställdas sopor som lunch gillades också.

https://www.youtube.com/watch?v=T-XSr83Jcak

Skrivet av m4gnify:

Fick mig att tänka på Joakim von Anka, som använder samma tepåse över 100 gånger

Mig med. haha. Har dock aldrig sett den videon, men ska göra det framöver.

Skrivet av bärplockaren:

Jag fyller på denna sköna Mauri video.
https://youtu.be/E2xmE-wBKS8

Den har jag sett, och min favorit är Patrik med sitt "Kom igen nu Britt-Marie, Nu kör vi för fa-an". Han har definitivt mognats och lever mer hälsosamt idag än när hans original-video lades upp 2008.

Av Stoffelundgren
Skrivet av NiV3Rt:

Mauri är fantastiskt rolig

Det tycker jag med. Har sett flera av hans videor, bland annat när han träffar Sveriges största familj med 17 barn, samt Sveriges längsta respektive kortaste människa. Har dock aldrig sett ovan nämnda video, men ska absolut kika på den vid något tillfälle.

Av Stoffelundgren
Skrivet av NightFred:

Tack för din förståelse. Jag är sjukt tacksam att jag har klarat mig så bra som jag gjort men det som är mest skrämmande är de som aldrig lyckats för man inte har orkat kämpa på. Har själv get upp många gånger men aldrig släppt det. Det är ledsamt hur dåligt vi fångar upp dessa personer som har ett genuint intresse för något men klarar inte av studietakten för att denna diagnos sätter stopp för det. Hade en studiekamrat som gav upp på universitetet, hon hade nog svårare än jag men riktigt trist när man i grund och botten var så intresserad. Nu var detta för 25 år sedan så jag hoppas innerligt att saker och ting blivit bättre.

Varsågod! Jag försöker att vara lyhörd.
Ja precis, det måste kännas oerhört jobbigt för alla som av olika anledningar aldrig har lyckats för man inte har orkat kämpa på, oavsett om det gäller skola och utbildning, arbetsliv eller socialt umgänge och kontakt med andra människor. Jag kan tänka mig att detta lätt kan leda till att dessa människor mår väldigt dåligt. Ytterligare ett bakslag är när de får vetskap om att andra i deras närhet/omgivning med liknande problematik/svårigheter/diagnoser har orkat kämpat på.
Att vi är dåliga på att fånga upp personer som inte klarar av studietakten för att deras diagnos sätter stopp, tycker även jag är väldigt tråkigt. Både deras anhöriga/närstående och skolan borde bli betydligt bättre på att fånga upp dessa personer. Får de bara rätt hjälp, kan de gå väldigt långt i livet, och sedan kan de med stolthet gå vidare i livet med till exempel universitet eller i yrkeslivet. Trist att din studiekamrat gav upp på universitetet, men utifrån de problem som fanns, förstår jag samtidigt att hon gjorde det. Man får hoppas att skolan kan bli bättre på att stötta och ge rätt hjälp för att elever med krävande diagnoser ska orka klara igenom helaskolgången.
Du ska vara stolt över dig själv för att du trots motgångarna har kämpat på och aldrig gett upp, trots att lusten till att ge upp har funnits.

Av Stoffelundgren

Jag kom på ett problem till som min mixade diagnos ger upphov till. Det kan ta upp till ett par timmar att svara på några få inlägg här på SweC, medan det för gemene man bara skulle ta någon halvtimme. Detsamma gäller när jag skriver ett SMS eller mejl, samt kikar runt på Internet.
Både långsam handlingskraft/handlingsförmåga, och nedsatt syn, gör att sådana saker tar tid. Jag brukar säga att detta problem stjäl ca två timmar per dag, eller 14 timmar i veckan, oftast på bekostnad av sömnen. Det kan vara väldigt enerverande ibland, men jag har lärt mig att acceptera det.

Skrivet av Parmenides:

Jag har inga psyikiska diagnoser själv men ett av mina barn visar tydliga tecken på att något inte står rätt till. Vet inte om det är åt autismhållet, ADHD-hållet eller någon kombination. Vi håller på få hjälp av det offentliga för att både stötta och hjälpa barnet samt identifiera den bakomliggande orsaken.

Det var förbannat jobbigt att inse att något verkligen var fel och inte bara en variation inom det normala. Som förälder får man till sist rannsaka sig själv och fråga sig om man gör allt man kan göra, om svaret är ja får man se tiden an helt enkelt, om inte så får man göra mer.

Jag håller alla tummar på att det inte tar alltför lång tid att utreda vad barnet har för diagnos. Tänker dels på att mycket inom vården har skjutits upp på grund av pandemin, men också att både ekonomin styr, och att annan vård prioriteras före.

Jag förstår din känsla. Man vill såklart inte att ens barn ska ha några svårhanterliga diagnoser, men om så är fallet får man göra vad man kan för att barnet ska ha ett så drägligt och meningsfullt liv som möjligt.

All lycka till!

Skrivet av Mithras:

Brother, is that you?

Har i princip exakt samma "uppsättning" Slutade med sertralin ett tag sedan och försöker klara mig "rent", får se hur det går.

Att behöva gå på medicin är inte roligt, så hoppas därför att det kommer att gå bra för dig nu utan att ta sertralin.

Skrivet av Molotov:

Allergi (mot hundar) och lite dålig syn.

Allergier är inte kul, speciellt om man råkar vara allergisk mot till exempel pälsdjur men älskar hundar. Tråkigt för din skull, om så är fallet.
Dålig syn kan vara alltifrån ett mindre synfel som hjälps med glasögon eller linser, till en grav synskada som gör det väldigt jobbigt att till exempel läsa eller att se i den miljö man befinner sig. Hoppas din dåliga syn inte utgör ett alltför stort hinder i din vardag.

Skrivet av NightFred:

Dyslexi - Sjukt enerverande. Alla dessa röda understreckningar så fort man skall skriva något. Svårt att hitta ord och Google så fort man är osäker. Tur man är född med envishet och kämpar glöd att aldrig ge upp. Har kommit långt med hjälp av detta. Ett helvete i skolan när man till slut kommer in på universitetet så startar man en utredning som visar dyslexi och först då hände det något. Hela livet i skola har man gått på "Klinik" som det hette när jag var liten. Sena nätter för att läsa på till prov osv för allt har tagit sådan tid. All fritid har gått åt att läsa läxor. Men kom också ut ur skolan med bra betyg. Mate har alltid följt en viss röd tråd som gjort det lätt att förstå men bokstäver är som rappakalja.
Har nu en 17 årig dotter med samma problem. Fortfarande har skolan inte lärt sig att dessa barn behöver individuell hjälp. Trodde skolan hade lärt sig MEN ICKE.
Fördelar och styrkor - Sjukt bra bildminne. Samt lokalsinne. Vilket varit räddningen många gånger.

Jag förstår att det är enerverande med dyslexi. Trist att det blev så besvärligt för dig i skolan, och att dyslexin tog så mycket av din fritid. Tur att du har kommit långt med din envishet och kämparglöd att aldrig ge upp. Skönt att ditt bildminne och lokalsinne har varit till stor hjälp för dig. Även positivt att du kom ut ur skolan med bra betyg. Det hade troligtvis blivit dubbelt så jobbigt om du hade kommit ut med dåliga betyg. Det hade i alla fall jag tyckt.

Tråkigt att din dotter inte heller har fått rätt hjälp i skolan. Jag trodde faktiskt att skolan hade blivit bättre på det de senaste 15 åren, men ack så fel jag hade.

Skrivet av [SH]:

Nu vet jag inte vilken hjälp ni har fått av skolan men har ni inte fått någon vettig hjälp så fortsätt bråka. Hon har rätt till individuellt anpassad hjälp. Ex digitala hjälpmedel för stavning och skärmläsare (finns en riktigt bra, kan återkomma om så önskas), möjlighet att svara på prov muntligt alternativt komplettera svaren muntligt.

/Har en 13-åring med dyslexi och är gift med en duktig lärare som hjälper sina elever

Det håller jag med dig om. Alla ska ha rätt att få det stöd man behöver, så även i skolan.
Dock har jag fått den uppfattningen att våra politiker inte satsar tillräckligt på det här området, mycket på grund av att de många gånger inte har någon verklighetsförankring.

Skönt, då kan ju din 13-åring få bra hjälp. Det låter ju perfekt att vara gift med en lärare.

Av Stoffelundgren
Skrivet av nu1mlock:

WiFi-samtal använder ditt bredband du har hemma (när du är hemma) istället för mobilnätet. Har du dålig mobiltäckning men har bredband så missar du inga samtal.

Du har absolut rätt. Dock passar det inte för alla,

Skrivet av anon315148:

Varför skulle Wi-Fi samtal hjälpa vid dålig täckning? Wi-Fi samtal kräver ju mobildata vilket jag inte har eller det blir dyrt. Saknar jag samtalstäckning så missar jag ju också samtal och sms vilket inte funkar för mig.

Precis. Du kan ju vilja vara nåbar utanför hemmet, och då är du ju beroende av en fungerande samtalstäckning oavsett.
Hoppas det löser sig, antingen med Comviq eller att du hittar en annan operatör. Lycka till!

Av Stoffelundgren
Skrivet av Gurrrra:

Pja man lär ju sig mer o mer vad världens alla diagnoser handlar om, genom folk man träffar, saker man ser o läser osv. Var ihop ed en tjej med ganska grav ADHD så det kan jag ganska bra, har nån kusin med autism o så har jag jobbat som boendestödjare o hjälpt folk med diverse psykiska besvär. Så är man observant och då även ödmjuk o nyfiken på att förstå sig själv så fattar man väl till slut om man själv har nåt.
Sen är det väl lite vanligare med just aspisar när det gäller datorer o teknik eftersom det handlar om logiska ting som man kan pyssla med för sig själv, sånt är vi ju experter på ^^

O tack för du frågar, o även kul att du tar dig tid o läsa vad folk skriver o sen också svarar på det. Trevligt trevligt

Så är det naturligtvis, och med åren får man ju mer livserfarenhet. Då förstår jag än bättre varför du är så insatt och har koll på diagnoser. Att du har jobbat som boendestödjare och hjälpt folk med diverse psykiska besvär, är en väldigt bra egenskap och styrka, vilket också kan vara en väldigt bra hjälp för sin egen del.
Jag brukar även tänka att genom andra, lär man känna sig själv, Bland annat har jag hittat några nya sidor hos mig själv genom vissa människor i min omgivning. Men jag har också träffat människor som är min raka motsats, då jag har observerat hur de tänker och sedan tänkt helt tvärtom.
Att aspisar är duktiga på datorer och teknik, har jag också observerat, i synnerhet här på SweClockers. Dock är jag själv ingen expert på datorer, utan är mest intresserad av att läsa om andras problem och vilka problemlösningar som finns. Dessutom gillar jag att skriva i andra delar av forumet, framförallt i delen om konsumenträtt, eftersom konsumenträttsfrågor ligger mig varmt om hjärtat.

Varsågod, och tack själv! Jag är nyfiken och tycker det är viktigt att både lyssna på anda och att försöka ge bra svar och stöttning.
Tyvärr är det alltför många som inte tar sig tid att lyssna på andra, eller är självupptagna och inte bryr sig om andra människor. Många har för dåligt civilkurage och vågar inte/vill inte gripa in när någonting händer osv. Allt detta är dessutom viktiga faktorer till varför många mår dåligt, för att de inte blir lyssnade på, eller får rätt hjälp vid behov.