Förutsägelser som slår in kan, rent krasst, vara tillfälligheter. Det är i allmänhet mycket lättare att falsifiera en hypotes (eller en hel teori) med hjälp av observationer, så visst kan en teori med lätthet (i princip alltså) omkullkastas. Detta är också ett fundamentalt krav på en god teori - falsifierbarhet. En teori som ska hålla måste kontinuerligt kunna göra korrekta förutsägelser om allt som teorin ämnar förklara.
En teori som inte går att omkullkasta helt är en mycket dålig teori. Det är nämligen en smal sak att hitta på sådana "teorier". Tekanna kring Mars, små gröna män, etc. Därför brukar enbart media och lekmän kalla det för "teori". En riktig teori kan omkullkastas helt på ett ögonblick, i princip. Förutsättningen är att teorin är fel. Är teorin rätt, omkullkastas den inte.
Aristoteles teorier är helt omkullkastade eftersom de inte utgör ens approximationer av verkligheten. Nyare teorier är inte vidareutvecklingar utan helt fristående. Däremot är relativitetsteori sägas vara en vidareutveckling av Newtons klassiska mekanik (även om själva förklaringmodellerna och vissa fundamenta är helt omstöpt, som absolut tid, korpluskler, etc).
På samma sätt gäller Darwins evolutionsteori alltjämt trots att hans idéer om arvet var komplett fel (vilket han själv borde insett även om han inte kände till gener eller ärftlighetslagarna). Den nya syntesen (enkelt uttryckt evolution + genetik + matematik) är en bättre och mer fullständig approximation av verkligheten än Darwins ursprungsidé, men denna idé var (till skillnad från Aristoteles idéer) korrekta men "ungefärliga" beskrivningar av verkligheten.
För att återknyta till Newton kan man säga att hans idéer om alkemi däremot är helt borta. Atomläran och den moderna kemin har ärvt vissa metoder, namn, klassificeringar och begrepp från alkemin, men alkemin som sådan utgör ingen "sämre approximation" utan var helt enkelt fel. Flogistonteorin var helt fel, men den var faktiskt en någorlunda "logisk" approximation utifrån dåtiden kunskap.
Det enklaste är egentligen att fråga sig: "har jag användning för detta idag?" Newtons formler är fortfarande monumentalt användbara och viktiga. Einstein behöver man inte förens man sysslar med exotiska ting som kosmologi eller GPS. Hade Newton haft tekniken hade han kunnat åka till månen utan problem. Darwins idé är också fullt användbar för förståelse, medan t.ex Aristoteles rörelselagar och flogiston är oanvändbara approximationer.
Vissa teorier bygger alltså på gamla, och kompletterar dessa. Andra är nya och fristående och ersätter i stället en gammal teori. Det senare är dock ovanligt. Vissa teorier har varit nästan helt kontinuerliga genom tiderna och bara småjusterats och breddats, som t.ex. termodynamiken. Jag vågar satsa min hand på att termodynamiken kommer gälla även om 10 000 år, trots bisarra kvantfenomen, trots svarta hål och trots dessa eviga evighetsmaskinkvacksalvare.