Inledning

Vi börjar bli vana nu. Nya skärmar med UHD/4K-upplösning (åtta miljoner pixlar) dyker upp varje månad. Den breda nischen med 21:9-skärmar och 3 440 × 1 440 pixlar (fem miljoner pixlar) växer också till sig.

Skärmar som kan drivas i 60 Hz och kanske 75 Hz. Till och med 120 Hz i några fall. Men det räcker inte. Många är vana vid 1 920 × 1 080-skärmar (två miljoner pixlar) som kan köras i 144 Hz och även 240 Hz.

4K-144Hz-skarmen.jpg

Värt att vänta?

Reaktionen är därför ofta i stil med ”Helt ointressant! 4K-skärmen måste klara minst 144 Hz, annars får det vara!”. Ja, produkten är måhända värd en axelryckning men just reaktionen att slänga iväg den högsta siffran är intressant. Intressant därför att det i skrivande stund(*) inte finns mycket av grafikkort och kretsuppsättningar som skulle kunna driva ett sådant monster i så höga frekvenser.

(*) ”I skrivande stund” är lika aktuellt 2015 – när artikel först skrevs – som hösten 2018 när den uppdateras.

Frågan är då hur mycket krävs det för att hålla en skärm igång? Vad krävs för en viss upplösning och en viss frekvens? Då menas inte hur mycket som krävs av grafikkretsarna för att rendera spelen i den upplösningen. Hur hög bildfrekvens och antalet fps grafikkortet renderar i Battlefield med fler spel är en annan fråga.

Här handlar det om rena dataflödet som krävs att hålla en skärm uppdaterad. Det som får Displayport-kabeln att glöda.

Ändringar i artikeln

2018-10-24: Lade till avsnitt för YCbCr-signal, chroma subsampling och färgdjup. Förtydligade information om maximal bandbredd för Displayport och HDMI
2018-04-18: ändringar för nyare specifikationer, adderade information om kabelns betydelse, de praktiska gränserna hos produkter samt mindre ändringar för det som ändrats sedan artikeln publicerades 2015.