Bildanslutningar del 1 – Pixelklockan

När vi vet vad som krävs för att skapa bildsignalen ska det matchas mot vad som är möjligt med bildkällan, alltså grafikkortet. Där har vi de fortfarande aktuella standarderna att tänka på, HDMI och Displayport men även DVI som trots sin 90-talsstämpel har lite liv i sig fortfarande.

Notera att detta handlar om en bildkälla, en förbindelse och en skärm. Multiskärmsteknik och speciallösningar som bygger på flera aktiva förbindelser och ytterligare hårdvara som exempelvis scalers finns det gott om. Siffran för överföringskapacitet är effektiv bandbredd samt totala bandbredd med kodning (8b/10b etc.) inräknad. Det är ofta den totala bandbredden det hänvisas till då det är den som har praktisk betydelse.

¹⁾ Detta gäller också när du kopplar en passiv DVI-adapter till HDMI eller Displayport
²⁾ Enligt specifikation. I praktiken är gränsen 297 eller 300 MHz för kretsar som bygger på HDMI 1.3 och 1.4-specifikationen.
³⁾ Detta är alltså bandbredd per specifikation, inte per produkt! Även maximal pixelklocka på 297/300 MHz förekommer, helt korrekt, med produkter som nämns som ”HDMI 2.0”
⁴⁾ Med Displayport nämns i princip aldrig någon gräns i fråga om pixelklocka utan det är gigabit per sekund som används
⁵⁾ Med HDMI 2.1 går man från 8b/10b-kodning till 16b/18b-kodning som är ungefär 11 procent effektivare med bandbredden.

Detta är alltså den effektiva överföringen av faktisk bildsignal. Räknar man med 8b/10b-kodningen är det faktor ×1,25 som gäller. Värt att tänka på då specifikationer ofta anger den totala överföringskapaciteten. Displayport 1.2 anges ofta klara 21,6 Gbit/s vilket då alltså inkluderar 8b/10b-kodningen.

Produkten följer inte alltid standard

Observera att det inte räcker med att signalen du vill köra faller inom gränserna ovan. Produkten du vill ansluta måste fortfarande vara kapabel att hantera signalen. Detta kan bli problem med framför allt en del aktiva signalomvandlare. Enligt specifikation och teori kan som exempel en 4K/UHD-signal om 3 840 × 2 160 pixlar i 60 Hz vara möjligt men den aktiva adaptern, signalomvandlaren du försöker ansluta inte är kapabel till mer än 30 Hz och en pixelklocka på 300 MHz.

Grafikkortet klarar ofta mer än vad skärm och andra enheter som signalomvandlare gör. Till exempel verkar många kretsuppsättningar hos skärmar ha en övre gräns kring 600 MHz pixelklocka och få eller inga kretstillverkare har ännu modeller som når upp till den fulla kapaciteten hos Displayport 1.2.

Det kan också finnas begränsningar i grafikkort och drivrutiner som maxar vid lägre pixelklockor. Uppgifter om detta kan vara svårt att få tag på. Främst drabbar detta mobila kretsar i bärbara datorer men också integrerade kretsar. Det är som exempel vanligt med en gräns som 2 560 × 1 600 pixlar i 60 Hz som maximal pixelmatris – oavsett vad standarden beskriver.

Överklockning?

Som en del redan märkt finns det marginaler att leka med. Klarar skärm och grafikkort att köra motsvarande 600 MHz pixelklocka, men signalen man kör tuffar på kring hälften av detta? Överklockning kan fungera. Nvidias kontrollpanel låter dig skapa och testa Custom Resolutions för att se vad som är möjligt.

AMD kräver tidigare tredje parts programvaror som Custom Resolution Utility. Efter AMD Crimson-uppdateringen dök Custom Resolution upp även hos AMD:s drivrutiner.

Testa på egen risk förstås. En vanlig situation vid överklockning är så kallad frame skipping. Panelen kanske är specad till 60 Hz men du kan få elektroniken till att visa bild fast du kör signalen i 75 Hz. Då kan det vara så att skärmen helt enkelt ignorerar de 15 extra bildrutorna och hoppar över dem. Den förväntade effekten av överklockningen blir då det omvända, att det rycker mer än tänkt. Du kan kontrollera detta med testmönster via www.testufo.com