De senaste åren har brev med hot om "betalning, inkasso eller åtal" landat i svenska brevlådor, många med avsändaren den danska advokatbyrån Njord Law Firm. Breven har skickats ut till personer knutna till IP-adresser misstänkta för nedladdning av upphovsrättsskyddade filmer, medan bredbandsleverantörerna på begäran översatt adresserna till personuppgifter för kunder.

För att advokatbyråer ska kunna hämta ut kunduppgifter krävs beslut från Patent- och marknadsdomstolen, något som beviljas i hög utsträckning. När det handlar om avslag ska uppgifterna dock fortsatt hemlighållas, men nu rapporterar DN att så inte skett i alla fall. Telia har försett advokatbyrån Next Advokater med 55 icke godkända namn, personer som alltså felaktigt hamnat i skottlinjen för anklagelser om piratkopiering.

Next Advokater vill inte besvara DN:s frågor och det är i skrivande stund oklart om personerna i fråga betalat begärda summor, eller om de över huvud taget mottagit de så kallade utpressningsbreven. Telia menar att det hela är ett misstag som de ser mycket allvarligt på, och bolagets presschef Irene Krohn understryker att de ser över processerna för att minska risken för liknande situationer. Krohn upplyser också om att de berörda kunderna kontaktats för en ursäkt.

Grundproblemet är att de domstolsärenden som slår fast om advokatfirmor ska få ta del av de IP-kopplade personuppgifterna avser tusentals adresser. De felaktigt överlämnade uppgifterna är alltså en liten del av den helhet som fick grönt ljus i februari förra året, men varför de 55 posterna trillade igenom nätet trots domstolens nekande är okänt. Först efter två månader upptäckte bredbandsjätten att så skett.

Frågan är om det är straffbart som brott mot tystnadsplikten i det enskilda fallet. Det som talar för att det är det är att rättsläget har varit klart och fastställt av domstol. Man kan diskutera hur känsligt det är att ett begränsat antal abonnentuppgifter felaktigt har lämnats till en advokatbyrå

I samtal med DN förklarar juristen Daniel Westman, som är specialist på IT-frågor, att det ännu är osäkert om Telias misstag är straffbart. Alternativet är att det begångna brottet klassas som ringa och utan påföljd, men framtiden får utvisa om så blir fallet.

Läs mer om utpressningsbrev och IP-adresser: