Hjälp med min framtid inom programmering

Gällandes social bit på jobbet:
Jag har jobbat som systemutvecklare i snart 10 år och jag kan säga att det varierar stort med jobbet/företaget/placering. Vissa företag erbjuder att du får jobba hemifrån, eget kontor på kontorshotell, annan ort, etc. Vissa andra kräver att du är på plats på företaget. Vissa har separata kontor vissa andra har massor med utvecklare i ett och samma kontor. Det varierar enormt mycket. Vissa har möten varje dag, andra en gång i veckan och andra kanske bara Skype/Telefon/VoIP-möten.

I mitt fall så jobbar jag hemifrån hur mycket eller ofta jag vill. Jag kan flexa hur mycket jag vill. Jag har ett kontor ett par minuter bort från där jag bor, om jag vill ha mer ostörd tid vid datorn.

Gällandes universitet/högskola:
Det är en helt annan grej med universitet/högskola. Alla som är där betalar/har mindre pengar än vanligt/lånar pengar för att vara där till skillnad från gymnasiet som de flesta bara glider igenom för att man måste. Alla som är på universitetet eller högskolan är där för att de VILL snarare än måste och det är en enorm skillnad i kvalité och känsla.

Gällandes presentationer:
Det sker inte allt för ofta men det är klart det händer. Beror på kurser och liknande. Något som är säkert är att man kommer troligtvis prata om något som är intressant/kul till skillnad från att man ska prata om något ointressant/tråkigt. Detta förutsätter att du tycker utveckling och allt därkring är roligt. Det är en enormt skön känsla att snacka om något man kan och tycker är kul inför folk som genuint vill höra vad man vill säga. Det är en plats att bli en bättre människa där man träffar människor från alla håll och kanter i olika åldrar och alla har samma mål.

Gällandes skolarbete:
Att säga att man är dålig på skolarbete betyder endast att man själv anser att man var dålig på att göra tråkiga saker. Skolarbete är aldrig roligt! Det är däremot sjukt kul att plugga/jobba med sitt intresse.

Gällandes förkunskaper/tidigare utbildningar:
Jag hade högsta betyg i min klass och program i gymnasiet. Det räcker däremot inte alltid! Vissa program kräver kanske höga matematikbetyg eller liknande. Jag kom däremot in med mina betyg utan att plugga upp eller skriva högskoleprov.
Jag hade själv försökt lära mig VB när jag var yngre men jag fastnade för PHP och lite lätt JavaScript från 12 års ålder. Med det sagt så hade jag ett programmeringsintresse med mig från start vilket gjorde det mycket enklare.

Generellt om utveckling:
Om du precis ska börja programmera: Välj inte C++ om du inte måste. Kör på Java eller C# om du vill ha objektorienterat. Annars börja med något ännu enklare typ Python eller JavaScript. C++ är svinbra men det är inte enkelt i början.

Blev liten wall of text här ser jag.
TLDR:
Jobba med ditt intresse och var inte rädd för att prata med folk om något du är bekväm med.

@mystyle98: Att välja programmerare som yrke för att man är introvert är ingen bra ide. Välj det för att du tycker att det är kul i så fall. Om du tänker dig att jobba i ett yrke där du ägnar dig 6-8 timmar om dagen åt att programmera, pröva det i en vecka och se om du tycker att det är kul.

Det finns inte jättemånga programmerarjobb där man jobbar själv. Det är tvärtom viktigt med empati med och att ha tålamod med många andra personlighetstyper, de kommer att dyka upp som användare, kravställare, chefer och kollegor. Låt inte det avskräcka dig, ett genuint intresse för uppgiften kommer att vara en naturlig isbrytare som är enkel att prata om. Det finns saker man kan bli bättre på än vad man är som 19-åring, det sociala är en av dem.

Ett tips kan vara att börja med att försöka hjälpa till att rätta buggar i ett Open Source-projekt. Det kommer att kräva en hel del interaktion med diverse (potentiellt jobbiga och otacksamma) personer som har ett tekniskt intresse gemensamt. Det kräver förstås en del grundkunnande och där har jag inga mer tips att ge dig än att lägga mycket tid på att verkligen försöka förstå hur det du intresserar dig för fungerar, på djupet. En universitetsutbildning är heller sällan ett slöseri med tid, det kommer garanterat ge dig nyttig livserfarenhet om inget annat.

Istället för att lära dig tre relativt snarlika imperativa språk tycker jag du ska satsa på ett rent funktionellt (purely functional) språk som ett av dina första. Det är något av det bästa man kan göra om man vill bli en bra programmerare, tycker jag. Föreslår Elm (designat för interaktiva webbappar, väldigt snälla och tydliga felmeddelanden) eller Haskell (åtminstone i teorin otroligt kraftfullt, men torra och matematiska felmeddelanden som kan vara notoriskt svåra att förstå för en nybörjare).