Lära sig Python på högskola

Det enda jag programmerar skapligt är php, så jag vet faktiskt inte riktigt vad jag pratar om här men det verkar som många som börjar med python har tidigare erfarenhet av ett annat språk. Skulle det hjälpa att kanske kika lite på exempelvis java i någon iteration?

Kan du ge exempel på några av uppgifterna? Så får man se lite mer vad det faktiskt handlar om.
Du kan ju testa komma på en lösning hur du hade det löst det utan programmering - utan för hand. Sedan skriver du psuedo-kod för det och sedan programmerar det. (Python är dock sjukt likt psuedo-kod så känns nästan som ett onödigt steg)

På högskolan får man inte instruktioner steg för steg. Det är nog så att de gör introkursen klurig med flit så att man ska förstår vad man ger sig in på när man börjar en högskoleutbildning. Man förväntas vara självgående till stor del och göra sin egna efterforskning.

Vet inte om jag kan ge några revolutionerande tips. Gå igenom dina anteckningar från föreläsningarna och läs någon introbok i Python. Har inte föreläsaren rekommenderat någon bok till er?

Leta upp en interaktiv gratiskurs på internet och lär dig syntaxen, alla småord, variabeldefinitioner att tabbar är en del av strukturen etc. Man kan med fördel köra textfiler lokalt på sin dator.

Python är ganska 'enkelt' man kommer nog snabbt till tuples, listor och dictionaries. Lär dig manipulera och iterera över dessa, kanske lösa problem (hur långt kommer din kurs, följ den)

Sedan finns det alltid överkurs, din snygga loop som adderar två listor är säkert löst som en oneliner med map och zip av någon. Spelteotiproblemet beskrivet på en sida har också en oneliner, det kan vara roligt att gräva djupare i men nog inte nödvändigt för att klara rn grundkurs.

Det finns ett antal bitar som måste falla på plats:

1) Man måste bli bekväm med verktygen. Att ha en bra IDE/texteditor som man känner sig bekväm med, att man förstår felmeddelanden från interpretator/kompilator och att man har en fungerande strategi för att debugga sina program.

2) Språkkännedom. Man måste ha den teoretiska grunden om hur språket fungerar och ha förstått exempel och vad som är meningen med konstruktionerna i språket och veta vilka konstruktioner som finns tillgängliga. Många gör felet att inte läsa på tillräckligt mycket innan man sätter sig ner och skriver kod. Förstår du koncept som variabel, datatyp, loop/iteration, funktionsanrop och klasser? När legobitarna var för sig är förstådda är det dags att börja förstå hur man sätter ihop dem till en fungerande helhet.

3) Bakgrundskunskap för att kunna lösa uppgiften. "Skriv ett program som räkna ut n! för
1 <= n <= 20 genom rekursion." Här måste man förstås veta vad den matematiska operatorn ! betyder och vad rekursion är.

De två första bitarna är inte olikt matematikstudier på högskolenivå. Det krävs att man tragglar en del och lägger ner tid innan polletten trillar ner. Precis som med mattestudier är det en stor fördel om man har tillgång till studiekamrater, så att man kan hjälpa och förklara för varandra.

Ju fler av de ovanstående nämnda bitarna som inte är på plats, ju svårare blir det, eftersom de påverkar varandra.

Det finns inga genvägar. Jag har läst otroligt många kurser. Pratar man om grundkurser inom något på en vettig skola, så är är i princip alltid det studiematerial du har det bästa att klara tentan på.

Förklaringen är superenkel. Jo, när examinatorn skriver tentan så anpassar den frågorna i grundkursen efter det studiematerial som ni hade, om du hittar studiematerial som är tusen gånger så bra på att lära sig t.ex. python, så är det inte säkert att detta kommer vara bättre för att klara den aktuella tentan.

Jag själv är en person som ofta har köpt mycket andra böcker utöver studiematerialet, det har varit bra att lära sig mer emot. Men jag har typ alltid varit besviken på att det inte har gett mer på tentorna. Hade jag istället fokuserat på det material jag hade så hade det gått bättre.

Mitt råd är sist fråga studiekamrater.

*edit*
Jag har efter högskolan tagit många certifikat inom saker. (extremt mycket svårare prov än högskolan) Där är det ännu viktigare att plugga på rätt saker. Man kan vara hur grym som helst på något, men om man inte vet vad för typ av frågor det kommer på provet och råpluggning på detta, så går säkert provet skit ändå. Även om man som sagt var skitduktig på ämnet.

Vad är det du har svårt med i det här exemplet? Förstår du den övergripande uppgiften? Har du problem med tekniska termer som dictionary, map och tuple? Eller är det implementationsdetaljerna du är osäker på? Dvs du förstår uppgiften precis, men inte hur du ska lösa den. Eller något annat?

Det är helt klart vanligt att man blir överväldigad, men utan att veta vad ni har fått lära er hittills är det svårt att säga huruvida uppgiften är rimlig.

Vad tänker du är svårt med uppgiften? Vet du hur man får ett värde ifrån en dikt och en tuple, och hur man loopar genom en lista så bör delarna falla på plats. Det som är dåligt med exemplet är att de bara har ägg i båda vilket inte visar så mycket, om man istället visar med flera ingredienser och startar lite så kanske det blir lättare?

myKcalories = {'ägg': 137, 'banan': 89}
myIngredients = [(3, 'banan'), (2, 'ägg')]

def kcals(kcalories, ingredients):
    result = 0

    # your code goes here

    print(result)

kcals(myKcalories, myIngredients)

Nu förstår jag att syftet med din tråd troligtvis inte var att du behövde hjälp med en specifik uppgift, men ändå:

Jag kan inte just Python så bra utantill och kommer inte növändigtvis använda Python-syntax, men rent konceptuellt så är ju dictionary, precis som namnet antyder, likt ett uppslagsverk. I dess enklaste form har du både en nyckel (key) och ett värde (value) som är av primitiv typ. (t ex sträng, heltal el boolean) Man kan t ex tänka sig en liten dictionary för engelska ord:

englishDictionary = {
	'cat': 'katt',
	'apple': 'äpple',
}

Här är nycklarna de engelska orden, med de svenska översättningarna som värden. Detta kan du med fördel använda om du har det engelska ordet och behöver kolla upp dess svenska översättning. Åt andra hållet är det inte lika användbart.

> print(englishDictionary['cat'])
'katt'

I ditt fall har du då istället att nycklarna är namn på ingredienser med respektive kalorivärde som värde.

För det andra argumentet så behöver du ha koll på listor och tuples. Tuples liknar ju listor på många sätt, vilket i sin tur är i princip en array. (vet inte om det är olika saker i Python) Där en dictionary ibland kan beskrivas som en lista med nyckel-värde-par som kan användas för uppslag, så är en lista en lista med värden, som med fördel används t ex för att gå igenom samtliga värden och göra något med dem, eller för att kolla huruvida ett visst värde förekommer i en lista.

I det här fallet så är dina tuples alltså varje enskild ingrediens tillsammans med dess antal, vilka i sin tur hålls i en lista, som då är ditt recept. Så du behöver nog kolla lite på hur listor fungerar. Hur man itererar eller loopar dem, samt hur tuples fungerar. För att få ut det slutgiltiga värdet så är det ju enkel aritmetik, vilket jag misstänker att du har koll på.

Här har du ett exempel på en dictionary, iterera för att få fram value.

myIngredients = {'mydict': {'fruit': 'banan', 'food': 'ägg'}}
for k, v in myIngredients.items():
	print(v['food'])

> ägg

Tycker du det är roligt med programmering? Om inte så gör ju bara det saken svårare kan jag tycka. Jag gillar matematik och programmering. Har ingen "riktig" utbildning inom det, men har lärt mig en del genom åren. Inom både ämnen har jag många gånger upplevt att det kan krävas att man liksom vänjer sig vid ett koncept innan man helt plötsligt förstår det. Det tog mig ganska många år innan jag ens förstod vad en klass är. Förvisso höll jag länge på med Lua, vilket inte har några klasser.

Sedan tror jag dock starkt på att kursliteratur ofta kan vara ganska opedagogisk, samtidigt som många koncept helt enkelt är svåra att lära ut. Särskilt om man inte känner igen sig från något slags liknande sammanhang.

Har du tillgång till gamla tentor? I så fall hade jag satt mig och kört igenom varenda en. Då kommer du definitivt vara redo och klara tentan sen. Det upplägget hade jag i alla fall, 2 sista veckorna av kurserna gick jag igenom så många tentor jag hann.

Om det enbart är programmeringsfrågor och inga direkta faktafrågor och det inte finns många tentor att tillgå kan du t.ex. gå in på codewars eller leetcode och köra igenom de enklaste frågorna där. Du kan själv ställa in att du vill lösa problemen med Python.

Håller med alla andra om att du ska bryta ned problemet i små bitar innan du börjar lösa det i kod - varje liten bit kan vara en enskild funktion som löser en specifik uppgift.

Då lossnar det nog när du sätter igång med dom skulle jag tro! Har du problem med någon uppgift kan du ju skriva ut dom här.