Inlägg

Beror väl på hur mycket miljögifter du innehåller. Att gräva ner gammalt avfall är väl sällan särskilt bra?

Jag sitter på i princip samma setup, 2600k och 1080. Även om processorn kan agera flaskhals så är det nästan alltid grafikkortet som agerar större flaskhals, speciellt ifall du kör med hög upplösning. Att byta till en 3770k tycker jag därför inte är särskilt prisvärt då jag inte tror du kommer märka någon skillnad i praktiken. Sandy Bridge är en väldigt överklocksvänlig processorserie, så ifall du sitter på en k-modell av processor så skulle jag hellre föreslå att överklocka den.

Jag skulle vilja döpa om punkterna något, samt att jag inte riktigt håller med formuleringen i vissa.

1. Baskraft. Den del av elproduktionen som ska täcka effektbehovet upp till de lägsta dalarna i effektkurvan under en dag. Som du skriver så är det huvudsakligen kärnkraft och kraftvärme, men även vattenkraft räknas hit delvis. All produktion med stora synkronkopplade generatorer i princip.
   Eftersom baskraftens huvuduppgift är att bidra med en stabil effekt på hög effekt i princip kontinuerligt så är de oftast inte byggda för att kunna klara kraftiga svängar på elnätet. Den är därför inte bra på att snabbt reglera sin effekt på korta tidsintervaller. Vad de där emot bidrar med är stora roterande turbiner med kinetiskt lagrad energi som kan jämna ut plötsliga variationer i elnätet tillräckligt mycket för att reglerkraften ska hinna kompensera, på samma sätt som att din cykel inte plötsligt tvärstannar bara för att du slutar att trampa. Baskraften förändrar inte hastigheten (frekvensen), den motverkar förändringar.

2. Reglerkraft. Den del av elproduktionen som ska se till att frekvensen i elnätet bibehålls. Består huvudsakligen av vattenkraft. Detta är den snabbaste formen av effektreglering vi har i nätet. Elproducenter med frekvensomriktare, t.ex. vindkraft är väl egentligen snabbare, men problemet där är att de kan inte helt plötsligt bara öka sin producerade energi då de inte har ett lager att plocka den energin ifrån. Notera att det i teorin är möjligt att använda nuvarande baskraft som reglerkraft, men det kräver bra mycket mer komplexa system än vad som behövs på vattenkraft. Vattenkraft reglerar sin effekt med ledskenor som släpper på mer eller mindre vatten. Temperaturen är konstant relativt låg oavsett effekt.
   Kraftvärme och kärnkraft å andra sidan, skulle behöva förändra ångflödet till ångturbinen lika fort, men det leder till att man behöver snabba ventiler som ska klara oerhörda tryckpåfrestningar, samtidigt som man behöver göra någonting av all överskottsenergi som plötsligt skapas. I kraftvärme brukar man bara blåsa ångan över tak, och kärnkraften dumpa överskottet i havet.
   Att plötsligt bara minska inmatad effekt i en maskin som kan vara flera hundra grader är inte heller något man vill göra då det skapar utmattning och enorma materialpåfrestningar som båda bidrar till kortare livslängd samt högre underhållskostnader. En uppvärmd kraftverkspanna är flera centimeter längre än en kall panna.

3. Reservkraft. Den produktion som startas när någon av ovanstående punkter närmar sig sitt max, alternativt när överföringen mellan olika delar av landen börjar bli begränsad. Består huvudsakligen av några få oljeeldade kraftpannor samt gasturbiner. Kraftpannorna lämpar sig bäst som baskraft. Som Petterk skrev så kan verket (Karlshamnsverket) befinna sig i 2 beredskapslägen under driftsäsong, kall och varm, där kallstart innebär att pannan står helt stilla, men redo att starta. Från startorder till full effekt är då 14h. Varmstart är då pannan redan är varm, d.v.s. de kör med några få brännare på min-last för att varmhålla den. Starttiden från startorder till full effekt är då bara 2h. Som man ser så måste uppvärmningen ske långsamt och kontrollerat för att inte riskera materialskador. Detta gäller i princip för all form av elproduktion där en ångturbin används.
   Gasturbiner lämpar sig bra som både baskraft och reglerkraft och kan oftast gå från kall till full effekt på några få minuter, medans effektförändring under drift kan ske på sekunder.

4. Övrigt. Övrig elproduktion som inte faller in i någon av ovanstående punkter. Vindkraft hamnar här. En ökad produktion här leder till en minskning av reglerkraften, men påverkar inte baskraften nämnvärt.

Min poäng var mer vad som kan hända och dess kostnader ifall elnätet kollapsar, oavsett orsaken.

Intressant debattartikel. Mer saker jag behöver läsa på mig om märker jag.

Oavsett vad man anser om det politiskta (som ofta kan vara ganska överdrivet) så tror jag det är bra att man kan föra debatt och diskussion kring frågan i alla fall. Det är oftast motståndaren som är bäst på att se ens egna brister och vice versa. Den här tråden tycker jag till exempel har hållit en väldigt hög och saklig nivå.

Bra poänger. Inget att invända.

Sant, men många serieproducerade enheter som inte har samma gedigna säkerhet som ett kärnkraftverk är lättare att hacka. Har man lyckats ta sig in i en är det förmodligen lika enkelt att ta sig in i tusentals likadana. Undra vad som händer när 30 000 bilar som står på laddning helt plötsligt bestämmer sig för att försöka vända på frekvensen.

Jag tycker det finns ganska stora likheter. Om vi bortser från vilken typ av energi som produceras (elektrisk vs rörelseenergi) så är vitsen med svänghjulet i en bil att jämna ut varvtalet och skapa en viss tröghet i systemet som gör det bekvämare och mer praktiskt att köra bil. Utan svänghjulet skulle man bl.a. känna av mer vibrationer från motorn samt att motorn skulle ha svårare att hålla ett stabilt varvtal. De stora turbinerna i vatten- och kärnkraftverk fungerar också som ett stort svänghjul, även om det mer är en fördelaktig bieffekt snarare än en huvudsaklig tanke.

Frekvensen i elnätet är konstant 50 Hz (+/- 0,004%). Alla större generatorer i vatten- och kärnkraft är synkrongeneratorer (såvitt jag vet). Man kan säga att de är direktkopplade till elnätet och har även därför ett fast varvtal. Väldigt små förluster mellan turbin och generator. Ungefär som mellan motor och drivaxeln i en manuell bil.

Många vindkraftverk har variabelt varvtal. Det leder till att de inte kan kopplas direkt till elnätet för de skulle då dras med i frekvensen som elnätet har och bli en förbrukare istället. Lösningen på detta är att använda frekvensomriktare för att skapa skapa en konstgjord frekvens (i den mening att det inte är någon fysiskt roterande massa som bestämmer frekvensen) för att överföra kraften till elnätet. Ungefär som en bil med automatlåda och momentomvandlare. Varvtalet på utgående axel är inte nödvändigtvis samma varvtal som motorn, men med nackdelen att förlusterna blir större.

Nu börjar dock moderna automatlådor att vara lika effektiva som manuella växellådor, och det är mycket möjligt att dagens problem med frekvensomriktare vs synkrongeneratorer också kommer att förbättras med tiden.

Nja, tekniken finns, men den är tekniskt mer avancerad än en massiv synkrongenerator och mer komplext bara ur den synpunkten att det krävs en frekvensomriktare för varje enskild producent. Risken att den reaktiv effekt i elnätet ökar blir också större, vilket skapar ännu mer överföringsbegränsningar även fast den utnyttjade effekten förblir densamma. Det finns redan flera lösningar på marknaden för att åtminstone delvis lösa problematiken. Fortfarande mer komplexa än en synkrongenerator, men likväl alternativa lösningar.

Reaktiv effektkompensering

Nu är jag kanske lite arbetsskadad, men mina erfarenheter är att "modernare" energieffektiva lösningar oftast också kräver mer arbetstid för att få dem att fungera, och jag är lat av naturen.

Dåligt formulerat av mig. Det är sant att bensin inte är särskilt bra att långtidsförvara, eller vilka andra lättflyktiga petroleumprodukter som helst för den delen. Diesel och tyngre eldningsoljor är det däremot inga större problem att lagra i flera år.

Gällande stora lager så behöver det inte vara särskilt långa perioder för att det ska krävas stora mängder bränsle. Skrev tidigare i tråden att det krävs minst 200 ton kol per timme för att ersätta kärnkraften ifall man ersatte den med kolkraft. Jag kommer att uppdatera beräkningarna för jag har insett att jag använt fel siffror. Mängden kommer att bli ännu större.

Edit; 1700 ton eller 1100 m3 kol per timmer krävs ifall man skulle ersätta kärnkraften med kolkraft!
Räknade fel med en faktor 8+... -.-

En del av det beror ju på bl.a. effektskatten som fanns för några år sedan som i princip var en punktskatt på kärnkraften. Dessutom så har det byggt så mycket vindkraft de senaste åren att det finns en kraftig överkapacitet vissa delar av året, vilket såklart skapar svårigheter för dyra investeringar som är kalkylerade att producera på maximal effekt 10 månader om året. Jag anser att en stor del av kärnkraftens nuvarande ekonomiska situation är en politiskt självuppfylld profetia.

Var mer menat som ett skämt.
Och rolling blackouts är väl något jag hoppas vi slipper komma till, men jag är rätt att om utvecklingen fortsätter som den gör nu så riskerar det att gå ditåt. Jag tror det är en ganska liten risk, men likväl en ökad risk.

Om effekten hade ökat så var risken för effektbrist tillräckligt hög för att Svenska Kraftnät ansåg det vara nödvändigt att starta Karlshamnsverket som en förebyggande åtgärd. Som sagt, startar man upp en effektreserv efter det att effektbristen är ett faktum är man redan för sent ute.

Jag håller med om att orsaken var en överförings- och redundansfråga i grunden, men den orsakade lokala effektbrister som drog med sig resten av systemet. Resultatet skulle ha blivit detsamma oavsett; delar av landet hade stängts p.g.a. säkerhetssystemen i transformatorstationerna, eller medvetet av operatörer för att förhindra en kedjereaktion.

Att plocka bort fysisk svängmassa gör att systemet inte klarar av att dämpa spikar lika bra, vilket leder till en "nervösare" frekvens som kräver en ännu snabbare regler- och reservkraft än i dagsläget. Att vi ökar överföringskapaciteten förutsätter också att övriga länder har möjlighet att reglera de snabbare svängningarna. Nu hade inte det gjort någon skillnad i exemplet jag länkade, men det är dock ytterligare en punkt som gör elnätet mindre stabilt. Det pratas ofta om kostnaderna att driva ett kärnkraftverk, men vad som är desto svårare att räkna på är vad det kostar att ha ett ostabilt elnät? Förutom de direkta kostnaderna vid ett strömavbrott så finns det indirekta kostnader t.ex. minskade intäkter och i värsta fall företag som flyttar sin produktion utomlands.

Att stamnätet behöver förstärkas är jag dock helt med på, oavsett vilken inriktning Sverige kommer ta i framtiden.

Vattenkraften är en mycket bra bas- och reglerkraft, precis som du säger. Men om vi utgår ifrån att kärnkraften ska avvecklas så är det en stor del av baskraften som måste ersättas. En del går väl i princip att ersätta med vindkraft, men den kommer aldrig vara lika stabil, och därför enligt mig ett sämre alternativ som baskraft. Vattenkraften fungerar som baskraft utan problem, men med högre produktion per år så kommer vattenmagasinen att tömmas fortare och skapar mindre marginaler, både ifall elförbrukningen kvarstår på den nivå den har gjort mer eller mindre sedan -70 talet, men speciellt ifall tanken är att ersätta bilflottan med elfordon. 2019 var vår totala elproduktion strax under 140 TWh. Transportsektorn förbrukade fossil energi motsvarande ca 60 TWh. Räknar vi om verkningsgraden mellan en förbränningsmotor och en elmotor hamnar vi kanske på runt 20 TWh extra elenergi som kommer att behövas. Ska hela transportsektorn bli fossilfri så behövs i så fall en kapacitetsökning med ca 15%. En viss ökning klarar nog vattenkraften av, men hur mycket? För att inte tala om den extra överföringskapaciteten som redan idag behövs som följd av redan avvecklade kärnkraftsreaktorer.

Tekniker att använda inkopplade bilar som ett sätt att balansera elnätet tycker jag helt klart det låter intressant rent tekniskt. Praktiskt så ser jag däremot flera problem.

• Occams rakblad. Miljontals frekvensomriktare istället för enskilda kraftverk, som dessutom måste kunna kommunicera med varandra på ett vettigt sätt. Även mer sårbart ur ett cyber-perspektiv.

• Svängmassan. Artificiellt skapad svängmassa ger mindre tröghet i systemet. Prova koppla loss svänghjulet från en manuell bil och se om den är trevlig att köra.

• Kostnaden. Utöver att både produktionskapacitet och/eller överföringskapaciteten i huvudnätet måste utökas rejält måste även stadsnäten uppgraderas för att klara av den extra kapaciteten åt båda håll. Och vem är villig att betala för alla frekvensomriktare som måste sitta i princip varje hushåll och verksamhet som har elbilar?

• Ansvaret. Vem ska ansvara för att elnätet är stabilt och levererar tillräckligt med kapacitet? Hur många är villiga att låta elnätet nöta på bilbatteriet till en redan dyr elbil?

• Mognadsgrad. Inte en mogen teknik i stor skala. Detta kan såklart användas även som argument mot nybyggnation av kärnkraft, men när det gäller avvecklandet av kärnkraften så håller det desto bättre. Varför ta bort en lösning innan en motsvarande lösning är på plats, eller ens på marknaden?

Gällande bränslet, ifall man ska ha reservkraft så vill i alla fall jag att det ska gå att starta oavsett väder och vind, och som ska kunna vara självförsörjande i åtminstone några veckor, vilket kräver stora volymer. Karlshamnsverket kan t.ex. sluka över 100 m3 olja i timmen. Eftersom man inte kan veta när dessa nödsituationer uppstår så är det en stor fördel att kunna lagra bränslet under en längre tid. I princip alla biobränslen har en begränsad lagringstid, upp till några få år som bäst, medans fossila bränslen i princip inte har något bäst-före-datum. Om du inte kan lagra bränslet måste du förbruka det, och då är det inte riktigt ett bra reservlager tycker jag. Man lagrar sällan färsksallad i skafferiet inför en nödsituation.

För att förtydliga lite, jag är varken emot utbyggnad av vindkraft eller avveckling av kärnkraft, per se. Vad jag är emot är avveckling av fullt funktionsduglig elproduktion med många år av teknisk livslängd kvar, samtidigt som den "ersätts" av ett produktionsslag som både är avsevärt mer väderberoende och samtidigt har en mindre mindre stabiliserande effekt på elnätet. Dessutom skulle den kunna användas för att trycka bort betydligt smutsigare elproduktion i andra länder.

/Slut på cyniska synpunkter.

Island som världsledande exportör av miljövänlig energi är en intressant tanke!

Välkommen till Norrland! Snö, mörker och ström i eluttagen!