De flesta tillverkare av mobiltelefoner släpper årligen modeller med uppdaterad hårdvara och design, och många användare byter telefon långt innan den gamla dragit sin sista suck. Konsumtionsvanorna kring elektronik medför mer elektronikskrot och för att komma till rätta med problemet tillsatte regeringen den 8 juni 2020 en utredning kring pant för småelektronik, något som Socialdemokraterna föreslog för två år sedan.
Utredningen syftar till att kartlägga hur konsumenter och företag hanterar prylar såsom mobiltelefoner när de inte längre används, samt att komma fram till hur ett pantsystem kan utformas. Branschorganisationen Elektronikbranschen är klart kritisk till ett sådant system, och menar att det driver handeln till utlandet, motverkar en begagnatmarknad och samtidigt hanterar ett problem som inte är så stort i realiteten.
Ytterligare ett uppdrag för den tillsatta utredaren är komma fram till en rimlig nivå på panten, och Elektronikbranschen menar att den måste vara relativt hög för att återlämning ska bli intressant. Organisationen exemplifierar med 10 procent av inköpspris, vilket i flaggskeppsklassen innebär ett påslag kring 1 000 kronor – något som anses kunna motivera många att importera från utlandet. Därtill måste elektronik med pant märkas på något vis, vilket innebär en större merkostnad.
Även om mobiler lever sina sista år någon annanstans än i Sverige, gör de mer nytta där än att de slängs i förtid på grund av en svensk statlig pant
Elektronikbranschens Klas Elm menar att en sådan pantsumma också kan motivera människor att återlämna telefoner innan de är uttjänta, istället för att sälja vidare telefonen. Oavsett om en telefon används i andra hand i Sverige eller utomlands anser Elm att en sådan livscykel är att föredra över en för tidig kassering framtvingad av en statlig pant.
Ett motiv bakom förslaget om pantsystem är att hålla elektronikavfall borta från hushållssopor, men också att insamling av avfallskategorin enligt regeringen minskar i Sverige. Elektronikbranschen ställer sig kritisk till om så verkligen är fallet och pekar på att insamlingsverksamheten El-Kretsen i fjol såg en ökning, samtidigt som begagnatmarknaden återigen understryks.
Branschorganisationen ger dock inte nedslag på utredningens alla delar, utan framhäver att kartläggningen kring svenskarnas småelektronik är viktig. På webbplatsen skrivs att en vanlig företeelse är att gamla mobiltelefoner ligger kvar hemma i byrålådorna istället för att återanvändas, ett beteende som bör utredas och vändas till återbruk och återvinning.
Resultatet av utredningen ska presenteras senast den 1 april år 2021 och där ingår som nämnt kartläggning, förslag för hur ett pantsystem bör utformas och vilka aktörer som berörs. Bland punkterna för utredningen syns dock att ett pantsystem inte nödvändigtvis behöver vara den slutliga lösningen. Om mer effektiva metoder med samma effekt upptäcks, ska även de presenteras tillsammans med pantsystemet.
Brukar du sälja vidare din telefon vid uppgradering, hamnar den i en låda eller byter du bara när det är nödvändigt? Vilken summa skulle få dig att panta luren? Berätta i kommentarstråden!
