Alienware AW2518H – 25-tumsskärm med Nvidia G-Sync och 240 Hz

Reflexfiltret är av den matta och mycket effektiva typen som även hanterar fönsterreflexer. Vi får inte med oss själva eller rummet i reflektionen på något sätt och det enda som övermannade reflexfiltret var direkt solljus.

För de som sitter på ett sätt som innebär direkt solljus kan det vara värt att tänka på annan placering eller åtminstone överväga gardiner. Vi kan ana en svag struktur över bilden från reflexfiltret men det är just en aning. Detta är långt ifrån forna skärmars hårda och spräckligt glittriga ytor.

Rejäl ljus från sidan och med fönstret som speglas i skärmen. Det matta reflexfiltret är effektivt mot den här typen av ljuskällor.

Betraktningsvinklarna är som väntat begränsade. För att vara en TN-panel är det däremot oväntat bra. TN-paneler i vinkel tenderar att skifta rejält i färger, så pass att tonkurvan kastas om. Detta är vad som även kallas ”bronzing”-effekt. Till exempel kan vitt skifta om i en annan färg och bli ljussvagare än ljusgrått. Hos AW2518H uppträder inga sådana fenomen.

Vad som händer är att vid ungefär 45 grader, där vi inte längre sitter framför skärmen, skiftar vitbalansen mot gult. Det syns i bilden på reflexen ovanför.

Men i denna extrema vinkel har vi fortfarande full teckning av alla nyanser. Ja, tonkurvan är väldigt ljus och bilden mattare. Men det är också allt. För att vara TN-panel är detta alldeles utmärkt och skärmen kan snarare jämföras med hur en bra VA-panel beter sig i vinklar.

God färgåtergivning

Färgåtergivningen är heller inte fy skam. Likt många andra G-Sync-baserade TN-paneler är det faktisk tillräckligt bra direkt ur kartong. Nu kommer skärmen aldrig passa för färgkrävande arbete men den lyckas väl med att täcka 8-bitars nyansteckning. Gissningsvis är panelen baserad på 6-bitars precision med FRC, Frame Rate Conversion, där 8 bitar approximeras genom att panelen hela tiden alternerar mellan halvtonsmönster.

Denna grundläggande karaktär med uppljusad svärta och mörkare mellantoner består genom alla bildlägen.

Standardläget som skärmen kommer med ger en tonkurva som är för ljus i skuggor och tonar aningen för mörkt mot vitt. Det vill säga att ljusgrått inte är riktigt så ljust som väntat.

Detta ger förstås inte ett helt korrekt intryck, men fungerar för spel. Skuggtoner är tydliga utan att det blir allt för blaskigt intryck och överlag håller skärmen ett trevligt kontrastintryck. Den tonkurva som syns är dock den enda tonkurva går att välja. Det finns inga ”gamma”-reglage någonstans.

Flera bildlägen och de är alla ganska lika varandra.

Däremot finns det många bildlägen, Preset Modes, vilka är rätt lika varandra. Det reglage som påverkar skuggtoner kallas Dark Stabilizer och kan ge tre steg av ännu ljusare skuggtoner om så önskas. Mer finns det egentligen inte att påverka. Ja, det finns RGB-reglage under Custom Color som kan användas för att sätta vitbalansen lite mer exakt, men det förändrar inte helheten på något sätt.

Brightness-reglaget styr skärmens ljusstyrka. Mer om ämnet går att läsa i artikeln om ljusstyrka på skärmar.

Belysningen är helt flimmerfri. ULMB vid 144 Hz minskar ljusstyrkan med lite mer än hälften, ca 200 nits med Brightness på maxläge. Kontrastförhållandet i panelen är cirka 850:1 och alla nyanser i skalan täcks alltså in. Det finns inget behov av att sänka något kontrastreglage eller åtgärda något mer, utan bilden från början är fullt rimlig för en spelskärm.