Initiering, lagringspool och volymer

För att komma någonvart med en NAS-enhet ska det självfallet finnas monterade hårddiskar. Därmed vill en användare rota fram en skruvmejsel och skrida till verket. På botten av Qnap TS-230 sitter det en ensam skruv som ska lossas. Detta tillåter sidan att släppa och ger tillgång till de två verktygslösa hårddiskvaggorna som sitter inuti. Härefter klickar användaren bara fast en- eller flera hårddiskar i en vagga och skjuter in den igen, slänger på sidopanelen och fäster tillbaka den skruven som infinner sig i botten – klar!

Initiering av hårddiskar och NAS

Med hårddiskar monterade är det dags att komma igång med själva installationen och initieringen av operativsystemet samt de volymer som önskas. För detta steg behöver du ladda ned Qfinder Pro. Detta program finner automatiskt anslutna Qnap-enheter på nätverket och gör det enkelt att ansluta till dessa både för den första installationen såväl som att mappa enheten som en nätverksdisk vid ett senare skede, som också beskrivs i artikeln.

Init0.png

Med Qfinder igång dyker vår enhet som förväntat upp direkt och vi kan då dubbelklicka på den för att starta initieringsprocessen. Genom att utföra detta dubbelklick kommer en ruta att som frågar om du vill gå igenom installationsguiden att dyka upp. Välj "Ja". Denna process är tolv steg och tar inte mer än drygt 15 minuter att slutföra. Det första som användaren ombeds att göra är att uppdatera till senaste mjukvaran, vilket jag starkt rekommenderar att göra.

Init4.png
Init6.png
Init7.png

När uppdateringen av firmware är slutförd tas användaren till en panel och ombes att skapa ett administratörskonto för NAS-enheten. Här fyller man i ett namn på NAS:en samt lösenordet för tidigare nämnda administratörskonto. Du får även valet att välja automatisk IP-adress (DHCP) eller att manuellt konfigurera en statisk IP, vilket såklart även kan göras direkt i routern.

När detta är klart får du förfrågan för vilka assistenter som ska installeras för hjälp med filöverföring mellan enheter och ekosystem. Mer specifikt, om man växlar mellan Windows, Mac OS eller Linux, kan dessa moduler behövas för att säkerställa en smidig upplevelse. Här kryssas därför alla lådor i för de operativsystem som ska använda NAS-enheten, helt enkelt.

Init8.png
Init9.png
Init10.png
Init11.png
Init12.png

När allt detta är ifyllt och klart visas en summering av dina inställningar där du kan överskådligt kan dubbelkolla så att allt ser korrekt ut. Du får då även möjligheten att backa eller använda dig genvägar till de specifika segment du eventuellt vill ändra på. Om allt ser bra ut trycker du på "Apply". Det kommer då komma upp en varning om att initiering av systemet kommer att ta bort all data på de monterade hårddiskarna.

Nu formateras hårddiskarna och installationsprogrammet att applicerar alla dina valda inställningar. Detta tar några minuter och du kan därmed utan problem ta dig en bensträckare och fylla på kaffekoppen eller vattenglaset medan TS-230 sköter sitt. Med den initiala installationen slutförd tas du till en inloggningsskärm där du fyller i de uppgifter du skapade i tidigare steg, för att logga in på ditt administratörskonto.

Skapa lagringspool

Första sidan.png

Du är nu klar med att initiera din NAS-enhet och i webbgränssnittet möts du av hemskärmen. Det är nu dags komma igång med att få hårddiskarna redo för praktisk användning. Detta görs genom att öppna "Lagring och snapshots"-genvägen som redan ligger på skrivbordet.

Screenshot_0.png

Härifrån är det inte direkt några konstigheter; systemet listar de initierade hårddiskarna och be användaren att skapa en lagringspool för dessa. Härefter klickar man på ikonen med ett litet plustecken bredvid vad som ser ut som en cylinder, denna ikon infinner sig i höger spalt ovanför texten som lyder "Ingen lagringspool". Detta startar "Guiden skapa lagringspool", den process som tar användaren genom skapandet av lagringspoolen.

Screenshot_1.png
Screenshot_2.png

Första steget är "Introduktion". Här finns det inte speciellt mycket mer att göra än att klicka "Nästa" om användaren inte vill aktivera "Qtier" som är en automatisk nivåindelning för dina lagringsenheter. Personligen rekommenderar jag att lämna denna av och konfigurera enheten manuellt genom att fortsatt följa med i artikeln.

Steget som följe är att välja vilka hårddiskar användaren vill skapa volymen med, och i det här fallet använder vi båda de installerade Seagate Ironwolf 4 TB-hårddiskarna. Vi markerar de båda hårddiskarna och sätter dem i RAID 0. Detta kallas även för striping, det vill säga att båda våra 4 TB-hårddiskar dyker upp som en enda stor 8 TB-hårddisk.

Alternativet här är att välja konfigurationer som RAID 1. Just denna modell är bra om man söker redundans, då filerna kopieras dubbelt mellan hårddiskarna. Om en disk dör har användaren en till exakt identisk disk med sina filer kvar som säkerhetskopia. Nackdelen med detta är att endast 4 TB av de installerade 8 TB effektivt går att nyttja, eftersom att hårddiskarna speglas mot varandra.

Screenshot_3.png
Screenshot_4.png

Nästa steg är att konfigurera lagringspoolens eventuella överallokering och sätta ett tröskelvärde för varning om när poolen börjar bli full. Det jag faktiskt rekommenderar här är att lämna alla alternativ avslagna för att sedan aktivera tröskelvärdet på volymen istället när vi kommer dit. Jag rekommenderar att vänta med tröskelvärdet eftersom att värdet med en statisk volym kommer att spotta varningsmeddelanden om att poolen är full, vilket snabbt blir väldigt irriterande.

Slutligen nås sammanfattningen av din konfiguration. Här listas alla de valda diskarna i RAID-gruppen, dina inställningar som gjordes i tidigare steg samt den beräknade kapaciteten för lagringspoolen. Du ser även det reserverade utrymmet och det beräknade oallokerade utrymmet i text såväl som grafiskt format. När du avslutningsvis trycker på "Skapa" syns en varningsruta upp som säger att all data på de markerade diskarna kommer att tas bort. Om du är okej med detta; tryck på "OK".

Skapa Volymer

Screenshot_5.png

Det är nu dags att skapa nödvändiga volymer för lagringspoolen. Detta görs genom att följa "Guide för att skapa volym" som nås genom att navigera till "Lagring/snapshots" i vänstra spalten och sedan dubbelklicka på lagringspoolen, som i detta fallet heter "Lagringspool 1".

Det första steget med guiden väl igång är att välja mellan statisk, tjock eller tunn volym. Den statiska volymen är som namnet antyder en fast volym där lagringens storlek inte direkt kan ändras. Den tjocka varianten förallokerar utrymme i lagringspoolen och tillåter saker som snapshots och att utöka i efterhand, om behovet infinner sig. Till sist har vi den tunna volymen, som är en automatisk och dynamisk volym som expanderar med flera volymer allt eftersom lagringspoolens kapacitet når sin gräns.

Fotnot här är att det kan i de flesta fallen vara bra att välja tjock volym, vilket även rekommenderas av Qnap. Detta då man i efterhand kan allokera mer utrymme till en volym, eller skapa fler volymer utan att vara utelåst från statiska partitioner som kräver borttagning helt och hållet för att återta utrymmet. I det avslutande steget markeras de diskar som ska användas parallellt med lagringspool och volymen vi nu tänker skapa.

Screenshot_6.png

För artikelns räkning väljs en statisk volym, "Lagringspool 1" och samtliga installerade hårddiskar, som tar oss vidare till nästa steg: "Konfigurera. Här ges möjligheten att konfigurera den totala storleken på volymen, ange ett alias för volymen samt det filsystemalternativ som önskas användas.

Det är även här användaren sätter det tidigare nämnda tröskelvärdet, vi väljer nivån 80 procent innan systemet varnar om att NAS-enheten börjar bli full. Tröskelvärdet får även en visuell representation i form av ett litet rött streck i den annars gröna mätaren som visar lagringspoolens kapacitet.

Användaren får även möjlighet att kryptera volymen, vilket krypterar all information som sedan kommer skrivas där i sin tur också. Om man endast installerat en mekanisk hårddisk vid initieringen och sedan en SSD i den andra anslutningen kan man i detta steg aktivera SSD-cachelagring, vilket snabbar upp processen av att både överföra och söka igenom filsystemet.

Screenshot_7.png

Nu är vi faktiskt snart helt i mål med den grundläggande uppstartsprocessen! Det sista steget är nu bara att läsa igenom den sammanfattning som presenteras och visar dina val. Avsluta sedan installationsguiden för att skapa volymen. Detta gör du helt enkelt genom att trycka på "Avslutad" i dialogrutan "Sammanfattning" om allt ser bra ut.