Aggressivare påminnelser om att uppgradera Windows 10

Vad bra att det inte finns något att diskutera.

Annars kunde man ju t.ex. slängt in att anledningen till att vi sitter på det här forumet och käbblar om Windows är att det skett en markant hårdvaruutveckling som gjort en dator intressantare än en TV-apparat med Text-TV. Om ingen mjukvara tillåts använda mer resurser så blir det ju poänglöst att utveckla något nytt?

Windows har nog för övrigt aldrig tagit en sån liten andel av tillgängliga maskinvaruresurser som det gör på valfri modern dator av entusiastmodell.

Vad jag förstått var det precis så att de datorerna kunde hantera Vista Home Basic utan Aero.

Hade själv en några år äldre Thinkpad T43p med 2GB RAM samt FireGL V3200, så valde faktiskt bort Vista helt och körde XP så länge det höll

Tycker det är helt rätt att Microsoft blivit hårdare kring kraven för Windows 11 mot OEM:s av den anledningen.

Vi som är entusiaster lär aldrig bli nöjda i vilket fall som helst, utan hittar istället våra egna vägar.

Ska ge Windows 11 24H2 ett nytt försök med Windhawk och se om det går att fixa till ett 100% Dark Mode.

Alltså egentligen inget nytt jfm TPM 2.0 (vilket jag har) i Windows 10?

På tal om Vista. Min första bärbara dator hade Vista och den kom med 1GB RAM från tillverkaren. När jag köpte datorn så ingick det en extra RAM sticka på 1GB från återförsäljaren. Den extra var välbehövlig då jag testade med 1GB först

Åh. så du har primären helt ren. ingen klocka eller någonting? och inte autohidar taskbaren

Prova gärna e.x Fedora med KDE. KDE påminner om Windows 7 till utseendet, fast modernare.

Hur skapar jag en genväg med egna startparametrar och fäster dessa på startmeny eller i aktivitetsfältet?

Har dock löst ett par av utmaningarna kring startmenyn mha Classic-Shell, men taskbaren i sig är fortfarande smått värdelös utan tweaks (Windhawk, ExplorerPatcher etc.).

Explorer i sig ska vi helst inte ens tala om, där jag inte skulle överlevt en dag utan TotalCommander eller DOpus.

Fattar inte att så många har så starka åsikter.
Personligen kör jag window managers som gör att ja knappt ser vilket OS det är i bakgrunden. Man har det ju ändå bara för att starta applikationer och sen köra dem. Så jag kör OS utefter kompabilitet.

På Windows burkarna är det GlazeWM som gäller, på MacOS är det Aerospace och på linux kör jag i3. Alla OS med samma config, så navigeringen är identisk.
Det enda jag saknar i windows är en vettig terminal, men det får man inte i någon version av windows ändå.

Kör Debian/Ubuntu med GNOME, ArcMenu samt Dash to Panel vid sidan om Windows Gillar även LXQt om datorn främst ska agera server.

Windows används mest till Photoshop CC (för H.264-export) och jag använder GNU/Linux eller macOS till "allt" annat.

Är folk rädda för att lära sig ett nytt operativsystem som ser annorlunda ut eller har vissa bara svårt för nya grejer?

Jag tycker 11an är riktigt trevligt.

Jag kan inte ens minnas när jag senast hade Windows på en av mina datorer. Kan det ha varit 2016? Usch vad tiden går fort.

Ja, jag är en förespråkare för att göra saker i terminalen. Men utan framsteg skulle vi inte ha GUIn öht och internet genom terminalen må vara häftigt, men inte speciellt användbart.

Det är ingenting någon "behöver", utan något man i så fall gör av eget intresse.

Det är så liten skillnad i praktisk användning mellan Windows 10 respektive 11 att det är en helt försumbar inlärningskurva som fokuserar kring några av knapparna i Inställningar (det mesta är exakt som W10) samt hur man konfigurerar utseendet på Start-meny/aktivitetsfält.

Googla "förändringspsykologi" om du är intresserad av varför det finns andra med dina invändningar.

Antar att du sitter och kör Start-menyn timme ut och timme in?

Inställningar är ju om möjligt ännu mindre än Start-menyn, eftersom det är något de flesta ändrar en (1) gång i samband med att de startar upp för första gången. Majoriteten av det har samma enkla och pedagogiska upplägg som i Windows 10.

Verkar faktiskt vara en begränsning på jobbdatorn här, som inte tillåter valfria länkar. Smått frustrerande! Men just ditt exempel med PowerShell fungerar fint

Angående dubbla högermenyer (context menu), så kan just ExplorerPatcher fixa sådant.

Åtminstone varje gång jag skall starta ett program och du hade nog gjort samma med 100-tals olika program/utilities/scripts/dokumentation/etc.

Sök metoden funkar om du har <10-15 program som du använder men betydligt sämre om man har behov av att bolla med fler över tid. Då fungerar en hierarkisk startmeny, organiserad löpande efter mitt eget behov, betydligt bättre och betydligt snabbare för mig.

Är mycket tacksam att Open-Shell existerar så det problemet är löst i W11 och kört med det sedan W7. Min Startmeny stuktur har följt med mig sedan 98/XP tiden, bara kopierats över och ändrats där det behövts ändras.

I Linux på KDE Plasma är det faktiskt bökigare att organisera Startmenyn, inte omöjligt men inte lika smidigt som med drag-and-drop av .lnk filer som Windows haft sedan W95.

Edit: Kollade för skojs skull på denna W11 datorn....880+ länkar fördelade över 117 foldrar.

Ja då har du ett väldigt unikt use-case eftersom de flesta använder en handfull genvägar där flertalet (alla?) ligger i Snabbstarts-fältet.

Tror i princip inte jag har sett någon som har dragit ut Start-menyn till nära-fullskärmsstorlek i Windows 10 för övrigt, utan alla sitter där med sin pyttelilla meny och LARP:ar Windows XP. Intressant för övrigt hur den delen egentligen är en förbättrad variant av Metro-blocken man försökte med i Windows 8.

Kan sätta en femma på att MS samlat data via telemetri om hur många som dragit ut sin Start-meny överhuvudtaget, för det förklarar ju i så fall varför den blev så liten i Windows 11 igen. Sen är det ju diverse "Jag är smartare än Microsoft"-nissar som suttit och hackat sönder "sPiOnAgEt"/telemetrin, så data på deras preferenser är ju inte med tack vare det...

Det här med att "lära sig något nytt" som försvar för W11: Jag har inga problem att köra W95 hela vägen till 7, KDE, MATE, TDE (Trinity) och XFCE bara fungerar. Inga konstigheter. Windows 10 och 11 "stock" (ja, standardutförandet i 10an är verkligen ingen dans på rosor heller) är enbart frustrerande. Mac OS (7/8/9) och Mac OS X (t.o.m 10.6.8) samt OS X (t.o.m 10.9.5) är inga problem heller. macOS står jag däremot inte ut med, det är lika irriterande som W11.

Att växla mellan dessa är problemfritt och bara rullar på. Däremot är standard-W10 och W11 frustrerande som sagt och då talar jag om upplägget i systemet (10an stock är dock inte lika irriterande som 11an). Det är någonting som Microsoft gjort med sina system efter 7an som irriterar medan de andra systemen och skrivbordsmiljöerna fungerar som man kan förvänta sig.

Det kan ju vara så att Microsoft genom sitt tabletfokus lyckats mixtra med gränsnittet i W8, 10 och 11 på ett sätt som gör det irriterande att använda medan övriga system och miljöer mer följer en paradigm som fungerar på desktop med mus och tangentbord samt större skärm.

Skall man ändå "lära sig något nytt" är det Linux eller BSD som gäller för där (med rätt DE) känns systemet redo för användning, man behöver alltså inte sitta och dekonstruera det för att "återställa" miljön till något mer passande (närmare bestämt införa det som KDE och TDE t.ex redan har klappat och klart när man för första gången loggar in på sin nya installation - och som Windows hade i 7an och tidigare).

Startmenyn har MS pillat på mycket och de har fortfarande inte lyckats få fram något som är bättre än W95-varianten. Är det en "launcher" man vill ha skulle ju MS kunna erbjuda det alternativet som ett val man kan göra (klassisk startmeny eller en launcher alternativt mellanting mellan båda). Intressant nog har KDE en fungerande motsvarighet som t.o.m har logisk kategorisortering.

Hittills ser jag mest en massa bortförklaringar av 11ans brister i trådarna snarare än acceptans för den kritik som framförs. För ja, systemet kritiseras av ett antal (giltiga) anledningar.

Det som blivit "bättre" i 11an är Inställningar men då om man har en tablet/2-in-1. Det är bisarrt att använda dem på en stor skärm jämfört med Kontrollpanelen, alternativt KDEs motsvarighet. Team KDE har nämligen lyckats få fram en lösning som fungerar utmärkt både på skrivbordet eller om man kör tablet. Microsoft skulle kunna se och lära. I Windows finner jag Kontrollpanelen smidigare och mer logisk att hantera även om den kanske skulle kunna ha lite mer uppgraderad design.

Och det här "upplägget" som är "frustrerande/irriterande", detta "någonting som Microsoft gjort med sina system efter 7an", vad är det för någonting då?

Blir väldigt svårt att förstå vad du syftar på om du inte kan sätta ord på eller beskriva det med något exempel?

Här tänker jag osökt på "[Open/Libre/whatever]Office" och deras interface som var kvar i Office 95 under en herrans massa år. Känns som en typisk Linux-grej att ingen orkar uppdatera GUI-interface om det inte är absolut kritiskt att det ändras.

Det enda klagomålet jag hört om Kontrollpanelen är att Windows-användare tycker att den är ålderdomlig. Ser själv inte några fördelar alls med Kontrollpanelen förutom att man råkar kunna var vissa saker ligger eftersom man använt i princip samma sedan flera decennier bakåt. Är absolut ingen unik selling point för min del, men har förstått det som att MS snarast har kört en AIP -- Abandon In Place. AIP är ju vanligt inom industrin när man t.ex. uppgraderar/förnyar ett teknikskåp så att vissa saker inte behövs längre, men istället för att lägga tid på att riva och/eller byta skåp så låter man de gamla grejerna sitta där de sitter.

Målsättningen verkar ju vara att allt ska finnas under Inställningar, och det verkar de ju ha lyckats med från W10 till W11. Har faktiskt kollat någon enstaka grej i Kontrollpanelen på mitt W11, men det var bara för att se att inställningen jag ville ändra verkligen hade ändrats.