Kemitråden (dina kemi-, bioteknik- och medicinproblem här!)

Ne Oktan är C8H12, skrev fel. Tack!

C8H18?
alkaner är C(n)H(2n+2)

78,0g magnesium löses i utspädd saltsyra. Den vid reaktionen fuktighetsmättade vätgasen har vid +23 grader celcius volymen 80cm^3 Barometer-ståndet är 101,8 kPa, vattenångans deltryck är 2,8 kPa. Beräkna det värde på magnesiums atommassa som försöket ger.

R=8,31
J mol^-1
K^-1

Jag antar att vi ska använda den allmäna gaslagen, eftersom att det är det vi är inne på nu och dom ger alal uppgifter man behöver. Jag antar att de tre sista värdena är till för att man ska veta vad man ska räkna med, dock vet jag bara var R där är. Vad är J mol upphöjt till minus 1? Är K K som i Kelvin? Varför är isåfall K upphöft till minus ett?

Och vad menas med fuktighetsmättad?

Vad är det dom vill ha överhuvudtaget... fattar itne frågan alls... bara hur jag får fram vissa saker i den.

Det står mol^-1 för att det anses smidigare att skriva än 1/mol, att enheten är J mol^-1 K^-1 är alltså samma sak som att enheten är J/(mol*K), alltså joule per mol och kelvin. Du ska nyttja allmäna gaslagen som sagt ja ... nyttja att pV = RnT och att n = m/Mw, vilket ger Mw = RmT/pV. Sen nyttjar du Daltons lag för gaser, att summan av partialtrycken är lika med totala trycket.

Vad är Mw?
Hur får jag fram joule?

Mw är molecular weight. Hur menar du med det där med joule? Frågan är ju att få fram molmassan / atommassan för magnesium, och det gör du på det viset jag sa.

Ah, tack... tror jag löst det nu. ^_^

2Al+O2---> 2AlO

???

Snarare så att vanlig aluminium är trevärdigt positiv så reaktionen blir något så här:

Al + O2 -> Al2O3

Balanserar man reaktionen får man

4Al + 3O2 -> 2Al2O3

Vatten+Svavel+Kalk vad bildar det ?

Kemisk formel = H20+S+CaO -> xxx (?)

gips har jag en känsla av. CaSO4*1/2H2O tror jag men kommer inte riktigt ihåg

Skulle behöva lite hjälp inför ett prov.
I metanserien med mättade kolväten kan man se ett mönster,
man multiplicerar kolatomen med 2 + 2 så får man ut hur många väteatomer det är.

Jag behöver hjälp med att få ett bra mönster på när det är dubbelbindningar och trippelbindningar som jag kan gå efter.
Jättesnällt om någon vill hjälpa

När du har dubbelbindningar har du CnH( 2n+2- 2d ) där d är antalet dubbelbindningar. Trippelbindningar kan du se som två dubbelbindningar så ett kolväte med en trippelbindning blir CnH(2n-2)

Kom ihåg att det finns cykliska kolväten också, då måste du ta bort 2H till för den del som är cyklisk.

Rätt?

Metan CH4
Etan C2H6
Propan C3H8
Butan C4H10
Pentan C5H12
Hexan C6H14
Heptan C7H16
Oktan C8H18

Eten C2H4
Propen C3H6
Buten C4H8
Penten C5H10
Hexen C6H12
Hepten C7H14
Okten C8H16

Etyn C2H2
Propyn C3H4
Butyn C4H6
Pentyn C5H8
Hexyn C6H10
Heptyn C7H12
Oktyn C8H14

Tack för hjälpen.

Jag har en fråga som jag hoppas någon kan svara på. Grafer med pH mot volym av titrat tillsatt är ju ganska vanliga när det gäller syrabastitreringar. Jag förstår det mesta kring ämnet, men jag söker en förklaring till varför grafen stiger så extremt fort kring inflektionspunkten. I min bok finns bara ett exempel med värden där de visar att det är så, men jag vill ha någon mer rigorös förklaring. Någon som vet?

Detta kanske kan hjälpa? Står inte så mycket men men.
http://ibchem.com/IB/ibc/acids&bases/a&b_htm/9.5.htm

Har du både Neuss och Greens böcker?
Tycker Neuss är mycket bättre för syror och baser...

Appropå böcker, är det någon som vet några bra kemi-böcker man kan läsa utanför skolan om man bara är allmäntintresserad av kemi? Har snart gått ut Kemi A, så det får itne vara en allt för svår bok.

Vesslan det ser rätt ut

Roggles om du skriver om pH skalan som [H+] blir det inte så konstigt, några droppar NaOH lösn gör en stor ändring om vätejonkoncentrationen redan är mycket låg, säg på mikromolarnivå.

Trojan Zumdahl skrev boken vi hade i allmän kemi för länge sedan, boken är på engelska men ganska bra om man vill ha lite fördjupning på gymnasiekemin. Vet inte vilken version som är den senaste vår hette rätt och slätt Chemistry, möjligt att det finns lite mer översiktliga varianter men de tjockare böckerna brukar ha mer intressant trivia.
Atkins har skrivit många böcker i fysikalisk kemi men jag tror de kan vara svåra utan lite mer matematik, De stora böckerna som heter Physical Chemistry går djupare än Elements of Physical Chemistry, men tror Zumdahl är lämpligare.
Solomons Organic Chemistry var vår grundkursbok i organisk kemi, kräver inte så mycket matte men kanske inte är så kul om man inte får göra labbar på det som står i boken. I bästa fall går äldre upplagor av kursböckerna att låna på universitetsbibloteken om du inte vill köpa dem.

Gjorde prov idag, gick jättebra, tack än en gång för hjälpen!

Compound A and compound B have a molecular formula of C3H6O and both show a strong absorption at about 1700 /cm in their infra-red specttra. Compound A cannot be readily oxidised whereas compound B can be oxidised to form compound C which has acidic properties. Compounds A and B can be reduced to compounds D and E respectively. Both D and E show an absorption in the 3230-3550 /cm range in their infra-red spectra and show a peak corresponding to M_r at 60 in their mass spectra.

Deduce the structural formulas of Compounds A-E.

Pga absorption vid 1700 så ser man att A och B är propanone eller propanal. Eftersom B kan oxideras till en syra C, så är B propanal, medan A är propanone. C är då "propanoic acid". Eftersom det finns en serie om hur "primary" alkoholer oxideras som går "alkohol -> aldehyd -> carboxylic acid",så gissar jag att aldehyden B reduceras till propan-1-ol, vilket är rätt. Rent instinktivt borde D då vara propan-2-ol. Detta stämmer överrens med M_r = 60 och 3230 - 3550-toppen.

Svaren stämmer, men jag förstår ändå inte riktigt. Jag har en luddig fråga om vad "reduktion" och "oxidation" faktiskt är. Visst, vi har ju definierat det med elektroner och oxidationstal och så, men jag skulle aldrig någonsin komma på att B reduceras till propan-1-ol om jag inte hade lärt mig serien ovan i huvudet. Nyligen såg jag en uppgift om en kopparoxid som reducerades när en stråle vätgas passerade ovanför oxiden. Jag hade väldiga problem med att ställa upp ekvationen H2 + CuO -> Cu + H2O. Hur vet man egentligen vilken reaktion de menar när de skriver reducera/oxidera? Luddig fråga som sagt, men jag undrar verkligen hur man ställer upp reaktionen när allt man vet är att ämnet reducerats. Och har "oxidera" något med syre att göra? CuO tappar ju sitt syre när den reduceras.

mansnet: Jo, det där är ju exempel på hur det ser ut, men det står i syllabus att man ska kunna förklara varför. Jaja, jag vet inte. Jo, jag har IBID-boken och Neuss revision guide. Jag tycker inte om våra böcker så fasligt mycket, men jag läser nog hellre i IBID eftersom det står mer inom varje ämne. Jag håller på att gå igenom kemi-boken rätt igenom för andra gången i rad just nu.

Oxidation = tagande av elektroner
Reduktion = givande av elektroner
men det antar jag att du redan vet, se det som att om du reducerar ett förening så ger du områdena som är anslutna till elektrondragande grupper tillgång till lite mer elektroner om du inte vill ha en så formell beskrivning, jag kan dock inte garantera att det alltid är helt sant.

Syre är väldigt elektondragande så i nästan alla ämnen oxideras genom tillsatts av syre men du kan lika gärna oxidera något med exempelvis klor.

En redox reaktion har du väl i princip om du har en ändring i något av de ingående ämnenas oxidationstal ( nu var det ett tag sedan jag höll på med reaktioner överhuvudtaget så inte helt säker ).

I reaktionen CuO + H2 -> Cu + H2O så reduceras Cu eftersom du har en oxidationstalssänkning från +2 till 0. H2 oxideras, från 0 till +1. Syre har oförändrat -2 och oxideras eller reduceras alltså inte utan är bara fortsätt reducerat ( jämfört med O2 ) om så av ett annat ämne. Oxideras och reduceras är i grund och botten ett mänskligt påfund för att uttrycka sig generellt om vissa typer av reaktioner, ofta reaktioner mella ämnen med stora skilnader i elektronaffinitet. Det är lämpligast att tänka sig oxidation och reduktion som ändringar i oxidationstal ( även det ett mänskligt påfund ) om man har lite svårt för det.

1. Om en kille äter ett P-piller, vad händer då? Jag har hört att killen får vrålstånd, men att när det går ner så riskerar man att bli impotent ...

2. Vad händer när en kille äter oxytocin? Hos kvinnor så framkallar det ju saker hos livmoderns glatta muskler, men hos män?

3. De nämnde att en person hade "blodsocker 800", (enhet angavs ej), vad är normalt?

Är du seriös?

Ja, jag vet att det låter väldigt osannolikt - men jag har hört det från flera håll. Ej heller sett något som kan dementera detta.

Testa vettja.

Detta är en förberedelseuppgift till en lab, svar mottages tacksamt så snart som möjligt. All hjälp är behövande.
Jag ska framställa dibensalaceton.
Jag har en blandning av vatten och etanol i vilken jag löser NaOH sedan tillsättes bensaldehyd och aceton.
Jag undrar som sagt vad som händer för att jag ska få dibensalaceton.

Hur ser dibensalaceton ut? C6H5CH=CHCOCH=CHC6H5 ?
Jag kan tänka mig att om du tillsätter aceton till en tillräckligt stark basisk lösning så kommer basen rycka protoner från 1 eller 3 kolet på acetonen.
Den resonansstabiliserade jonen kommer delvis ha ett överskott av elektroner på 1 eller 3 kolet som kommer angripa exempelvis karbonylkol, droppar du långsamt aceton till en lösning med bensaldehyd i basisk lösning så kommer detta troligtvis vara karbonylkolet på bensaldehyden.
Så nu är alltså aceton kopplat med ena alfakolet till karbonylkolet på bensaldehyden, ryck en proton från vatten t.ex med det negativa syret för att få en neutral förening, avge OH- gruppen samtidigt som du rycker ett till alfaväte och därigenom skapar en dubbelbindning.
Det hela upprepar sig nu på acetondelens andra alfakol.

Viktigt för att inte få så mycket biprodukter är nog att ha ett redigt överskott av bensaldehyd, och tillsätta acetonet långsamt möjligtvis i små doser och vänta mellan tillsatserna. Var ett tag sedan jag gjorde sådana här reaktioner så vet inte riktigt vad som händer om acetonet reagerar med sig själv, möjligt att den reaktionsvägen inte är så attraktiv och då spelar det inte lika stor roll att man har mycket mer aceton än bensadehyd.

Kolla i din bok på Claisen-Schmidt condedensation eller dylikt, tror det är en sådan reaktion.

Mange tack Jag var lite förvirrad när jag tänkte igenom det hela och trodde av någon konstig anledninga tt OH- inte agerade som lämnande grupp (har för mig att min föreläsare sa att den (i princip) aldrig lämnar vid SN2). Men fick rätt på det nu.

Grejen med OH som lämnande grupp är att det måste vara en basisk lösning för att det ska vara rimligt.
I sura lösningar så bör det vara H2O som lämnande grupp, där är OH inte rimligt.