Matematiktråden (dina matematikproblem här!)

Permalänk
Hedersmedlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Dranshmont
Tack för det, men jag behöver en generell lösning

Jämför med att hitta en "generell lösning" till
x + y + z = 1 (utan heltalsbegränsningar). Hur skulle en sådan se ut? Skillnaden är att lösningarna i ditt fall inte är oändligt många.

Permalänk
Glömsk

xy + xz + yz = N och x,y,z,N heltal.

Jag lekte lite i Python och hittade:

Om N >= 8 kan skrivas på formen 6k+2 existerar en lösning x=1 och y=2.
Om N >= 14 kan skrivas på formen 10k+4 existerar en lösning x=1 och y=4.
Om N >= 12 kan skrivas på formen 2k existerar en lösning x=2 och y=2.

Bevis? Det har jag inte.

Det är dock inte direkt ett lätt problem det här. För vilka N existerar inga lösningar över huvud taget? Denna fråga har intressant nog kopplingar till Riemannhypotesen, och det ger väl ledtrådar att detta är ett klurigt problem. Se: http://projecteuclid.org/Dienst/Repository/1.0/Disseminate/eu...

Edit: Jag tycker jag känner igen det här problemet, har möjligtvis jobbat på något fall av det tidigare. Ska rota lite.

Visa signatur

...man is not free unless government is limited. There's a clear cause and effect here that is as neat and predictable as a law of physics: As government expands, liberty contracts.

Permalänk

Jag har tänkt såhär:

xy+xz+yz=50

Bryter ut x

x(y+z)+yz=50

subtraherar med yz i båda leden

x(y+z)=50-yz

Dividerar med y+z i båda leden

x=(50-yz)/(y+z)

Sätter in x i ursprungliga funktionen

((50-yz)/(y+z))y+((50-yz)/(y+z))z+yz=50

Expanderar vänster led

(50y-y^2z/(y+z))+(50z-z^2y/(y+z))+yz=50

Sätter uttrycken i vänster led i samma bråk pga gemensam nämnare

(50y-y^2z+50z-z^2y/(y+z))+yz=50

Subtraherar med yz i båda leden

50y-y^2z+50z-z^2y/(y+z)=50-yz

Multiplikation med (y+z) i båda leden ger

50y-y^2z+50z-z^2y=(50-yz)(y+z)

Expanderar vi uttrycket i höger led får vi

50y-y^2z+50z-z^2y=50y-y^2z+50z-z^2y

Detta ger oss att

0=0

Kritik på min lösningsmetod?

Permalänk
Hedersmedlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Dranshmont
Kritik på min lösningsmetod?

Problemet är att du endast har en ekvation; du behöver fler för att det där skall bli givande. Jämför:
x +1 = 0
lös ut x:
x = -1
sätt in i den första:
-1 + 1 = 0 = 0

Permalänk

Kom precis på det

Lösningen kan ju inte vara att man ska testa sig fram...

EDIT:
Kan det kanske lösas genom integraler och möjligtvis newton raphson?

http://www.math.kth.se/~lhakan/Nr14april18.pdf

Permalänk
Hedersmedlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Dranshmont
Kan det kanske lösas genom integraler och möjligtvis newton raphson?

Nja, integraler gör nog ingen större nytta och numeriska (allmänna) metoder känns osannolika när man har heltalskrav på variablerna. Har du skäl att tro att det finns en vacker lösning (läs: är det en skoluppgift på a-nivå eller motsvarande)?

Permalänk
Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Dranshmont
detta är mer av ett problem, men tror att det passar in här ändå.

Ett rätblock har begränsningsarean 100 a.e
Alla sidor är hela längdenheter

Finns detta? Isf vilka varianter på rätblocket finns det och hur kommer jag fram till svaret?

Det jag själv har kommit fram till är att begränsningsarean är samma som 2xy + 2xz + 2yz eller 2A + 2B + 2C, eftersom paralella sidor är lika i ett rätblock.

För att inte sabba hela problemet för dig så ger jag några hints,

betrakta xy+xz+yz = 50
vi kan enkelt bestämma t.ex. x
x = ( 50 - yz ) / (y+z)
men på samma sätt kan vi bestämma både y och z
y = (50-xz)/(x+z)
z = (50-xy)/(x+y)
vad kan man se från detta? självklart symmetrier antalet lösningar kommer vara en multipel av 2 eftersom om (x1, y1, z1) är en lösning så kommer också (x1, z1, y1) vara en lösning.

okej, vi är intresserad av heltalslösningar, vi fokuserar på uttrycket:
x = ( 50 - yz ) / (y+z)
och finner då att divisionen: ( 50 - yz ) / (y+z) måste gå jämt ut eftersom x är ett heltal, således har vi att:
( 50 - yz ) = k*(y+z) för något k, vidare så måste yz < 50 annars blir x negativt

nu har du:
x = ( 50 - yz ) / (y+z)
( 50 - yz ) = k*(y+z) för något k
yz < 50
samt att om (x1, y1, z1) är en lösning så kommer också (x1, z1, y1) vara en lösning

klarar du resten själv?

Visa signatur

weeeee

Permalänk
Hedersmedlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av mounte
om (x1, y1, z1) är en lösning så kommer också (x1, z1, y1) vara en lösning

Även (y1, x1, z1), (y1, z1, x1), (z1, x1, y1) och (z1, y1, x1) är lösningar om man vill vara uttömmande.

Permalänk
Medlem

Helt rätt Elgot... missade att det var "jätte-symmetriskt"
så mitt påstående att det är n*2 lösningar stämmer, men det korrekta är att antalet lösningar är en multipel av 6.

Tänkte precis redigera mitt inlägg, men lägger ett nytt istället

Lite mer kuriosa...
Vidare finns endast 201 kombinationer av y och z sådanna att y*z < 50
och om antalet lösningar ska vara en multipel av 6 så finns bara alternativen att det är: n*6 antal lösningar för n € Z+ [0, 33]

Visa signatur

weeeee

Permalänk

Ni menar alltså att det inte finns någon generell lösning utan man ska testa sig fram?

DVS jag är fortfarande lost

Permalänk
Medlem

Talteoretiska problem (som detta) där man ska finna antalet heltalslösningar till någon ekvation saknar generella lösningsmetoder.

Vissa dylika problem kan man lösa och vissa principer kan hjälpa för att lösa vissa grupper av problem, de flesta talteoretiska problem är för svåra för att lösas eller tom i vissa fall oavgörbara (dvs man kan bevisa att man aldrig kan få ett svar på frågan med det axiomsystem för heltalen man använder).

I ditt fall när det är ett ändligt antal lösningar och det teoretiskt går att prova sig fram gäller det bara att komma på ett smart sätt att "prova sig fram" utan att behöva testa alla möjligheter.

Visa signatur

Namn : Jesper | Ålder : 45 | In-game namn : iller
Yrke : Matematisk modellerare (finansiell matematik), mjukvaruutvecklare för risksystem.
Utbildning : Doktor i matematik + en del mat-stat, numme och IT-relaterat.

Permalänk
Medlem

Differentialekvationen y'' + 2y' + 5y = cos 2x har en partikulärlösning av typen y = a sin 2x + b cos 2x. Bestäm denna och lös sedan differentialekvationen fullständigt.

Hjälp skulle uppskattas enormt! Jag deriverar och ställer upp och klöddar och kommer så långt att jag ska få HL = VL men det lyckas jag inte med.

Tack på förhand!

Visa signatur

Rigg: ASUS ROG Strix B660-I Gaming WIFI | i5 12400F | Corsair Vengence DDR5, 32 GB | nVidia Geforce GTX 1060 3GB | Samsung 980 PRO, 1 TB

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Psionicist
Ja. Skriv 10x+4y+3=0 på formen y=kx+m. Den nya linjen får du genom att lösa -4 = 5(-1/k) + m

Du har mig fortafrande lite bortatppad.

Varför kan ja inte använda de värdet ja får ut at av k1*k2=-1 ?
Och det är 2 st obestämnda tal i den ekvationen -1/k och m.

Tack så mycket

Simon

Visa signatur

System: Team Red

Permalänk
Hedersmedlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av wixia
Differentialekvationen y'' + 2y' + 5y = cos 2x har en partikulärlösning av typen y = a sin 2x + b cos 2x. Bestäm denna och lös sedan differentialekvationen fullständigt.

Hjälp skulle uppskattas enormt! Jag deriverar och ställer upp och klöddar och kommer så långt att jag ska få HL = VL men det lyckas jag inte med.

y = Asin(2x) +Bcos(2x) ger:
y' = 2Acos(2x) -2Bsin(2x) samt
y'' = -4Asin(2x) -4Bcos(2x)

Sätt in i ekvationen:
-4Asin(2x) -4Bcos(2x) +2(2Acos(2x) -2Bsin(2x)) +5(Asin(2x) +Bcos(2x)) = (-4A-4B+5A)sin(2x) + (-4B + 4A + 5B)cos(2x) = (A-4B)sin(2x) + (4A + B)cos(2x)
Detta skall enligt uppgiften vara lika med cos(2x) vilket ger
A-4B = 0 och
4A + B = 1

Permalänk
Medlem

Tack för hjälpen!

Jag har ett problem till som jag hoppas ni har tid att titta på:

I en skog samlas nedfallna löv på marken med cirka 3 g per cm² och år. Förmultningshastigheten är 75% per år av lövmängden. Undersök vad som händer med de nedfallna löven på sikt.

Tack på förhand.

Visa signatur

Rigg: ASUS ROG Strix B660-I Gaming WIFI | i5 12400F | Corsair Vengence DDR5, 32 GB | nVidia Geforce GTX 1060 3GB | Samsung 980 PRO, 1 TB

Permalänk
Medlem

pga av hög förmultningshastighet så kommer löven avta exponentiellt enligt e^(-0.75*t) men eftersom det finns två parametrar vi inte känner: initiell lövmassa samt skogens area så finns det lite olika scenarion.
massan som ligger på marken vid år t är enligt:
m(t) = 4*A + exp(-(3/4)*t)*(m0-4*A)
där A är skogens area och m0 är initiell massa. vi ser att då t blir stort så kommer enda kvarvarande termen vara 4*A, den stationära massan beror således på skogens area (rimligt).

Visa signatur

weeeee

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av wixia
Tack för hjälpen!

Jag har ett problem till som jag hoppas ni har tid att titta på:

I en skog samlas nedfallna löv på marken med cirka 3 g per cm² och år. Förmultningshastigheten är 75% per år av lövmängden. Undersök vad som händer med de nedfallna löven på sikt.

Tack på förhand.

Konstig fråga. Vad är det de är ute efter? Jämviktspunkten?

Mängden löv på backen ett visst år i kan beskrivas enligt följande:

x + 0.25x + 0.25^2*x + ... + 0.25^i*x

där x är mängden nedfallna löv år per år. Av löven från första året har ju 75% försvunnit varje år. Från andra har 75% försvunnit varje år utom det första osv. Detta bildar en summa som ser ut som följer:

s = från 0 till i, x*0.25^i

Undersök vad summan konvergerar mot så får du det konstanta lövtäcke som alltid finns.

Visa signatur

If the answer to any question requires a leap of faith, is it really an answer at all?

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Zartax
Konstig fråga. Vad är det de är ute efter? Jämviktspunkten?

Mängden löv på backen ett visst år i kan beskrivas enligt följande:

x + 0.25x + 0.25^2*x + ... + 0.25^i*x

där x är mängden nedfallna löv år per år. Av löven från första året har ju 75% försvunnit varje år. Från andra har 75% försvunnit varje år utom det första osv. Detta bildar en summa som ser ut som följer:

s = från 0 till i, x*0.25^i

Undersök vad summan konvergerar mot så får du det konstanta lövtäcke som alltid finns.

Till att börja med är detta en diskret modell, för det andra tar den inte hänsyn till en initiell mängd löv för det tredje så bör summan vara från 0 till i-1 där i är antal år annars kommer det efter första året finnas "mer" löv än vad som fallit. Det största problemet är dock att modellen är diskret, "när förmultnar löven?" hela tiden eller massor vid ett tillfälle?

MEN, för stora t (eller i) så konvergerar lösningarna

Visa signatur

weeeee

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av mounte
Till att börja med är detta en diskret modell, för det andra tar den inte hänsyn till en initiell mängd löv för det tredje så bör summan vara från 0 till i-1 där i är antal år annars kommer det efter första året finnas "mer" löv än vad som fallit. Det största problemet är dock att modellen är diskret, "när förmultnar löven?" hela tiden eller massor vid ett tillfälle?

MEN, för stora t (eller i) så konvergerar lösningarna

På den beskrivningen som gavs antog jag att en diskret modell räckte gott och väl. Dessutom så kommer mängden löv konvergera mot samma mängd oavsett startmängd eftersom startmängden går mot 0 när i går mot oändligheten, så den är irrelevant. I min modell antas startmängden 0 för att förenkla. Om summan går till i eller i-1 är också irrelevant om det är gränsvärdet man är ute efter, eftersom i går mot oändligheten.

Angående en diskret modell och felaktig mängd första året. När faller löven? Inte är det under hela året iaf. Dessutom beror det på när man anser att året börjar. Faller löven i slutet eller i början av året? För mig börjar året i januari. Med initialmängd 0 så kommer mängden löv vara HELA mängden (för det faller på hösten och fryser till) i slutet på första året, år 0 (i = 0).

Sen funderar jag lite på din modell. När t är stort blir mängden löv 4*A. Om jag inte fattat fel är A en area, endast. Isf. har du enhetsfel. m^2 != kg/m^2 eller kg. Så vi får ingen massa öht. Du får nog revidera den lite.

Nu erkänner jag att hela min förklaring ovan bara är efterhandrationaliseringar, men om du ska vara petig och en besserwisser så får du iaf. har på fötterna och ha en bra anledning.

God natt!

Visa signatur

If the answer to any question requires a leap of faith, is it really an answer at all?

Permalänk

Fortfarande ingen som kan hjälpa mig?

Repeterar frågan:
Rätblockets Begränsningsarea

Finns det ett rätblock vars sidor kan mätas i hela längdenheter och vars begränsningsarea är 100 areaenheter? Finns det mer än ett? Försök hitta alla rätblock som uppfyller vilkoret och ge sedan en övertygande argumentering för att du hittat alla.

Permalänk
Hedersmedlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Dranshmont
Fortfarande ingen som kan hjälpa mig?

Repeterar frågan:
Rätblockets Begränsningsarea

Finns det ett rätblock vars sidor kan mätas i hela längdenheter och vars begränsningsare är 100 areaenheter? Finns det mer än ett? Försök hitta alla rätblock som uppfyller vilkoret och ge sedan en övertygande argumentering för att du hittat alla.

JesperT uttryckte det väl ganska fint häromdagen och att det finns mer än en lösning har vi också konstaterat.

Permalänk
Medlem

Kan man förenkla ln(x)/ln(y) på något sätt?

Permalänk
Medlem

log_y(x)

y-logaritmen för x enligt http://sv.wikipedia.org/wiki/Ln

Varför det blir så vet jag dock inte, det kanske någon annan kan svara på.

Permalänk
Medlem

y^(ln(x)/ln(y)) = e^(ln(y) * ln(x)/ln(y)) = e^ln(x) = x. Eftersom y^ln(x)/ln(y) = x, så måste ln(x)/ln(y) vara y-logaritmen för x.

Visa signatur

Real Programmers always confuse Christmas and Halloween because OCT 31 == DEC 25 !

Permalänk
Medlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Zartax
På den beskrivningen som gavs antog jag att en diskret modell räckte gott och väl. Dessutom så kommer mängden löv konvergera mot samma mängd oavsett startmängd eftersom startmängden går mot 0 när i går mot oändligheten, så den är irrelevant. I min modell antas startmängden 0 för att förenkla. Om summan går till i eller i-1 är också irrelevant om det är gränsvärdet man är ute efter, eftersom i går mot oändligheten.

Angående en diskret modell och felaktig mängd första året. När faller löven? Inte är det under hela året iaf. Dessutom beror det på när man anser att året börjar. Faller löven i slutet eller i början av året? För mig börjar året i januari. Med initialmängd 0 så kommer mängden löv vara HELA mängden (för det faller på hösten och fryser till) i slutet på första året, år 0 (i = 0).

Sen funderar jag lite på din modell. När t är stort blir mängden löv 4*A. Om jag inte fattat fel är A en area, endast. Isf. har du enhetsfel. m^2 != kg/m^2 eller kg. Så vi får ingen massa öht. Du får nog revidera den lite.

Nu erkänner jag att hela min förklaring ovan bara är efterhandrationaliseringar, men om du ska vara petig och en besserwisser så får du iaf. har på fötterna och ha en bra anledning.

God natt!

Jag är den första som vill erkänna att mitt inlägg var en aning syrligt, ber om ursäkt för det.
Jag ville egentligen inte att det skulle låta som att något av lösningsförslagen var bättre eller sämre, båda har sina fördelar. Om man löser:
m'(t) = 3*Area - 0.75*m(t)
så finner man att lösningen med m(0) = m0 är:
m(t) = 4*Area+exp(-(3/4)*t)*(m0-4*Area)

så inbakat i konstanten 4 finns den 3g/area-enhet (otydligt av mig).

Så kontentan av det hela: Zartax, förlåt för mitt/mina påhopp.
wixia, försök lösa problem på flera sätt de har alla sina för och nackdelar.

mounte / over and out

Visa signatur

weeeee

Permalänk

Jag har problem med att lösa följande primitiva funktion:

Bestäm en primitiv funktion till f(x)=e^sqrt(x)

Ska man sätta sqrt(x) till t eller något annat finurligt?

Tacksam för hjälp

Permalänk
Hedersmedlem
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Dominator
Jag har problem med att lösa följande primitiva funktion:

Bestäm en primitiv funktion till f(x)=e^sqrt(x)

Ska man sätta sqrt(x) till t eller något annat finurligt?

Ja, det är en god början. Använd sedan till exempel partiell integration.

Permalänk
Glömsk
Citat:

Ursprungligen inskrivet av Dominator
Jag har problem med att lösa följande primitiva funktion:

Bestäm en primitiv funktion till f(x)=e^sqrt(x)

Ska man sätta sqrt(x) till t eller något annat finurligt?

Tacksam för hjälp

Om du behöver mer ledtrådar än vad Elgot redan gett:

Gör du substitutionen t = sqrt(x) kan du skriva
§ e^sqrt(x) * 2sqrt(x) * (1/2)(1/sqrt(x)) dx = § e^t * 2t dt = ...

Dold text

Sedan kan du säkert fortsätta.

Visa signatur

...man is not free unless government is limited. There's a clear cause and effect here that is as neat and predictable as a law of physics: As government expands, liberty contracts.

Permalänk

Okej boys jag har spånat lite till...

Rätblockets Begränsningsarea

"Finns det ett rätblock vars sidor kan mätas i hela längdenheter och vars begränsningsarea är 100 areaenheter? Finns det mer än ett? Försök hitta alla rätblock som uppfyller vilkoret och ge sedan en övertygande argumentering för att du hittat alla."

Jag har ett rätblock där bottens kanter kallas A, B, C respektive D. De paralella kanterna på ovansidan kallas A1, B1, C1 respektive D1

Vinkeln ABD=Q
Vinkeln ABD1=W
BD=k

Begränsningsarean kan skrivas:
S=2(AD x DD1) + 2(AB x DD1) + 2(AB x AD)=2(DD1 x (AB + AD)) + 2(AB x AD)

Efter detta måste jag göra det jag känner är det mest knackiga i min lösning. Jag sätter 2(AB x AD) till nära noll. det gör att jag exkluderar det ur min beräkning för att i ett senare skede kunna faktorisera.

I triangeln ABD finner vi AB=k x cosQ, AD=k x sinQ

AB är rätvinklig mot A1AD1D därför är AB rätvinklig mot AD

I triangeln D1AB finner vi Ad1=AB x tanW=k x cosQ x tanW

Pyth Sats av sidan ADD1:
(DD1)^2=(AD)^2 + (AD1)^2

följdaktligen är (DD1)^2 =k^2 x cos^2Q x tan^2W - k^2 x sin^2Q=k^2(cos^2Q x (sin^2W/cos^2W) - sin^2Q)=(k^2/cos^2W) x (cos^2Q x sin^2W - sin^2Q x cos^2W)

(bara för att förtydliga så t.ex cos^2Q betyder inte att tan är upphöjt till 2Q utan tan av Q är upphöjt till 2.)

Detta ger oss (DD1)^2=(k^2/cos^2W) x (cosQ x sinW - sinQ x cosW) x (cosQ x sinW + sinQ x cosW)=(k^2/cos^2W) x sin(W-Q) x sin(W+Q)

Roten ur ger:
DD1=(k/cosW) x sqrt(sin(W-Q) x sin(W+Q))
S=100 a.e=2(k/cosW) x sqrt(sin(W-Q) x sin(W+Q)) x (k x cosQ + k sinQ)=(2k^2(cosQ + sinQ))/cosW x sqrt(sin(W-Q) x sin(W+Q))

S=k^2 x f=100 a.e

f=(2(cosQ + sinQ))/cosW x sqrt(sin(W-Q) x sin(W+Q))

100 a.e kan faktoriseras till:
(100 x 1), (50 x 2), (25 x 4), (20 x 5), (10 x 10)

Det ger oss faktorerna 1, 2, 4, 5, 10, 20, 25, 50 och 100

Vi testar k^2 med alla faktorer och sätter f till den andra faktorn.

Av detta hittar vi att om k^2 är 5 eller om k^2 är antingen 20 eller 50 så får vi två olika rätblock som stämmer in på uppgiftens begränsningar.

Det jag vill göra är att hitta ett lättare sätt att visa varför jag ska använda mig av diagonalen för att lösa detta.

kan jag kanske säga att jag bortser från en variabel(2ab + 2ac + 2bc=100 a.e) för att hitta lösningen?

det kan ju inte vara så att jag måste visa allt det för att bara ersätta mesta delen med bokstaven f som är den andra faktorn.